En beteendeekonomisk anmärkning
Jag fattade alltså ett beslut i morse. Ett ekonomiskt beslut. Och det leder naturligtvis till tankar och funderingar kring om jag fattade rätt beslut.
Sådana frågor finns det massor att fundera kring och kunskapsfältet beteendeekonomi sysselsätter sig med frågor kring hur människor faktiskt går till väga när de väljer att göra det ena eller det andra. Grundfrågan är inte svårare än så, även om forskningslitteraturen inom området är fylld av knepiga diagram, ekvationer och härledningar.
I bakgrunden finns förstås frågan om vad ett ekonomiskt beslut är och bakom den finns frågan om vad ekonomi är. Standarddefinitionen brukar lyda som något i stil med hushållning med begränsade resurser. Och det kan betyda mycket det. I botten ligger insikten, att det i en given situation eller för ett givet beslut aldrig finns mer än 100 %. Och att det innebär att man alltid, i alla sammanhang, måste välja när det gäller sånt som hur man spenderar sina pengar, hur man använder sin tid, hur man fördelar sin uppmärksamhet, etc.
I en bok jag har (Beslutspyramiden av Ari & Mona Riabacke) konstaterar man ganska torrt, att "livet handlar om val, från början till slut. 24 timmar om dygnet" och att "ett icke-beslut är också ett beslut".
Beslutsbegreppet kan jag f.ö. tycka är litet onödigt "teknifierat". Det blir enklare att se det vardagligt om man instället talar om de val man gör. För det är ju så att ett beslut = ett val mellan alternativ, där ett av alternativen är att "göra ingenting", om det nu är möjligt. Oftare handlar det nog om valet att inte göra någon förändring, att fortsätta som förr. Status quo. Typ ligga kvar i soffan. Ta det som det kommer.
Där ligger alltså grunden. Livet är val. Problemet handlar om att välja bra, vilket sedan leder till frågor om hur man då bedömer vad som är bra i en värld där utfallen, resultaten, av ens val ligger framåt i tiden och därmed alltid präglas av en viss grad av osäkerhet. Till sånt kommer jag att återkomma: sannolikheter, bedömningar, värdering av alternativ, vinster, förluster, nytta och onytta. Inom livets olika områden. För privatekonomi handlar inte bara om pengar.
I morse träffade jag ett val: jag steg upp ur sängen när jag vaknade. Jag valde sedan att göra kaffe, sätta mig i fåtöljen, öppna paddan, logga in på banken, föra över pengar från sparkontot till ISK-kontot och köpa fonder.
Jag hade kunna låta bli.
Men det gjorde jag inte.
Sådana frågor finns det massor att fundera kring och kunskapsfältet beteendeekonomi sysselsätter sig med frågor kring hur människor faktiskt går till väga när de väljer att göra det ena eller det andra. Grundfrågan är inte svårare än så, även om forskningslitteraturen inom området är fylld av knepiga diagram, ekvationer och härledningar.
I bakgrunden finns förstås frågan om vad ett ekonomiskt beslut är och bakom den finns frågan om vad ekonomi är. Standarddefinitionen brukar lyda som något i stil med hushållning med begränsade resurser. Och det kan betyda mycket det. I botten ligger insikten, att det i en given situation eller för ett givet beslut aldrig finns mer än 100 %. Och att det innebär att man alltid, i alla sammanhang, måste välja när det gäller sånt som hur man spenderar sina pengar, hur man använder sin tid, hur man fördelar sin uppmärksamhet, etc.
I en bok jag har (Beslutspyramiden av Ari & Mona Riabacke) konstaterar man ganska torrt, att "livet handlar om val, från början till slut. 24 timmar om dygnet" och att "ett icke-beslut är också ett beslut".
Beslutsbegreppet kan jag f.ö. tycka är litet onödigt "teknifierat". Det blir enklare att se det vardagligt om man instället talar om de val man gör. För det är ju så att ett beslut = ett val mellan alternativ, där ett av alternativen är att "göra ingenting", om det nu är möjligt. Oftare handlar det nog om valet att inte göra någon förändring, att fortsätta som förr. Status quo. Typ ligga kvar i soffan. Ta det som det kommer.
Där ligger alltså grunden. Livet är val. Problemet handlar om att välja bra, vilket sedan leder till frågor om hur man då bedömer vad som är bra i en värld där utfallen, resultaten, av ens val ligger framåt i tiden och därmed alltid präglas av en viss grad av osäkerhet. Till sånt kommer jag att återkomma: sannolikheter, bedömningar, värdering av alternativ, vinster, förluster, nytta och onytta. Inom livets olika områden. För privatekonomi handlar inte bara om pengar.
I morse träffade jag ett val: jag steg upp ur sängen när jag vaknade. Jag valde sedan att göra kaffe, sätta mig i fåtöljen, öppna paddan, logga in på banken, föra över pengar från sparkontot till ISK-kontot och köpa fonder.
Jag hade kunna låta bli.
Men det gjorde jag inte.
Kommentarer
Skicka en kommentar