Några saker att vakta på hos sig själv och andra
Det här är ett slags kladdinlägg. Eller om man så vill en slags anteckning till mig själv. Bakgrunden till det finns att söka i att vi snart går in i en knepig huggsexeprocess på jobbet och att man i den processen kan förvänta sig en hel del konstigt beteende från olika håll i organisationen. Och för att överleva behöver man lära sig att känna igen en del saker, därför dessa anmärkningar.
Sen har det faktiskt också en del att göra med privatekonomi också, särskilt när det gäller en del dumbeteenden man själv ägnar sig åt.
Till anmärkningarna:
1. Begränsningar vad gäller uppmärksamhet och arbetsminne. - Bra mycket dumheter som har sin grund i den typen av begränsningar kan skådas i det moderna livet. Ofta leder de till begränsad analys av konsekvenser av olika handlingsalternativ. Ett annat bekymmer är att folk tenderar att packa ihop frågeställningar i paket som sedan isoleras från varandra, vilket gör att samband och påverkansrelationer mellan paketen hamnar ur sikte och tappas bort. Och det är sällan bra.
2. Människor tänker inte egentligen. - Skälet till det är att det är ansträngande och tar en oherrans tid, om det ska göras ordentligt. Så stället bygger många beslut på snabba, nära nog automatiska, men otänkta, mönsterigenkänningsprocesser, schabloner och tumregler, som oftast fungerar nöjaktigt, men emellanåt leder käpprätt åt fanders. Särskilt när folk drabbas av fenomenet WYSIATI, dvs. antagandet att det de ser är allt som finns.
3. Människor är vanedjur och ganska tröga. - Man har så att säga en dragning till att vilja stanna kvar i det som är och inte vilja röra sig till något nytt, särskilt inte om det nya kan uppfattas som en försämring eller förlust i något avseende. Finns många namn på det där, men den som förespeglar mig här brukar benämnas status quo bias.
4. Människor är sig själva närmast. - De är både egocentriska i sin utblick på världen och egoistiska vad gäller ansträngningar, genomslag vad gäller verklighetsbeskrivningar, och tillgång till olika utfall. Vilket helt enkelt gör att de oftast agerar så att helhetslösningar försvåras och gemensamma projekt går om intet.
5. Folk är tämligen gruppnormskänsliga. - Och tillhörighet är väldans viktigt, så det finns en tendens att istället för att tänka ordentligt själv, så sneglar man på andra och apar efter. Särskilt sneglar man då på de som hör till det "vi" man vill höra till och inte hamna utanför. Man ska helst inte avvika, inte kritisera, inte utmana ,och inte förhäva sig. Och det brukar leda till att alla bollar inte kommer upp på bordet, även om de borde göra det.
Nu ska jag inte fördjupa mig i de här fem punkterna mer än så. Inte just nu. Just nu räcker det att påstå att dessa fem egenskaper, som kännetecknar de flesta människor den mesta tiden av deras liv, ställer till det. Både för dem själva och för andra.
Hur kommer det sig annars, t.ex., att människor fastnar i SMS-lånekaruseller och tar lån på lån på lån med ockerräntor om 254 effektiva procent?
Bara för att ta ett exempel ur högen.
Sen har det faktiskt också en del att göra med privatekonomi också, särskilt när det gäller en del dumbeteenden man själv ägnar sig åt.
Till anmärkningarna:
1. Begränsningar vad gäller uppmärksamhet och arbetsminne. - Bra mycket dumheter som har sin grund i den typen av begränsningar kan skådas i det moderna livet. Ofta leder de till begränsad analys av konsekvenser av olika handlingsalternativ. Ett annat bekymmer är att folk tenderar att packa ihop frågeställningar i paket som sedan isoleras från varandra, vilket gör att samband och påverkansrelationer mellan paketen hamnar ur sikte och tappas bort. Och det är sällan bra.
2. Människor tänker inte egentligen. - Skälet till det är att det är ansträngande och tar en oherrans tid, om det ska göras ordentligt. Så stället bygger många beslut på snabba, nära nog automatiska, men otänkta, mönsterigenkänningsprocesser, schabloner och tumregler, som oftast fungerar nöjaktigt, men emellanåt leder käpprätt åt fanders. Särskilt när folk drabbas av fenomenet WYSIATI, dvs. antagandet att det de ser är allt som finns.
3. Människor är vanedjur och ganska tröga. - Man har så att säga en dragning till att vilja stanna kvar i det som är och inte vilja röra sig till något nytt, särskilt inte om det nya kan uppfattas som en försämring eller förlust i något avseende. Finns många namn på det där, men den som förespeglar mig här brukar benämnas status quo bias.
4. Människor är sig själva närmast. - De är både egocentriska i sin utblick på världen och egoistiska vad gäller ansträngningar, genomslag vad gäller verklighetsbeskrivningar, och tillgång till olika utfall. Vilket helt enkelt gör att de oftast agerar så att helhetslösningar försvåras och gemensamma projekt går om intet.
5. Folk är tämligen gruppnormskänsliga. - Och tillhörighet är väldans viktigt, så det finns en tendens att istället för att tänka ordentligt själv, så sneglar man på andra och apar efter. Särskilt sneglar man då på de som hör till det "vi" man vill höra till och inte hamna utanför. Man ska helst inte avvika, inte kritisera, inte utmana ,och inte förhäva sig. Och det brukar leda till att alla bollar inte kommer upp på bordet, även om de borde göra det.
Nu ska jag inte fördjupa mig i de här fem punkterna mer än så. Inte just nu. Just nu räcker det att påstå att dessa fem egenskaper, som kännetecknar de flesta människor den mesta tiden av deras liv, ställer till det. Både för dem själva och för andra.
Hur kommer det sig annars, t.ex., att människor fastnar i SMS-lånekaruseller och tar lån på lån på lån med ockerräntor om 254 effektiva procent?
Bara för att ta ett exempel ur högen.
Kommentarer
Skicka en kommentar