Inlägg

Visar inlägg från april, 2016

Vinnare och förlorare

Kollade precis listorna över vilka 30 fonder på Avanzas fondtorg som gått bäst och sämst i år av de knappt 1300 som finns där.  Och av de tio fonder man har hittar man fyra av dem på dessa listor, två bland de största förlorarna och två bland de största vinnarna. De två förlorarfonderna är läkemedelsfonden och teknikfonden som båda gått ner med ca 11 % i år. Den innehavda guldfonden ligger tvåa på vinnarlistan och har skuttat upp kring 60 % i år. Något längre ner på vinnarlistan återfinns råvarufonden med en uppgång om 15 %, om jag nu minns rätt. I genomsnitt är det ganska skönt, som han sade, han med ena foten i en ishink och den andra på en (påslagen) spisplatta ...

Onsdagsmorgon

Det regnar. Och är grått. Men lönen har landat på kontot, räkningssumman är överförd till räkningskontot och sparsumman till det nya sparkontot. Så dagen börjar ändå som den ska. Den förhoppning jag har haft om att banköverflyttningens första steg skulle kunna slutföras den här veckan ser dock ut att komma på skam. Och även om man nu förvarnats om att det kan ta en två eller tre veckor att få det gjort, har jag ändå svårt att förstå att det ska måsta vara så. Med dagens teknik ska det inte behöva ta mer än en vecka. Nåja. Till slut lär det dock bli klart. Världsbörsläget ter sig dock småsurt. Men trots det ser det nu ut som att april ändå landar rejält på plus. Och det kan jag främst tacka guldet för. Började köpa på mig min guldfond i fjol. Och även om den först tappade en 20 % eller så ligger den nu rejält på den positiva sidan. Och jag räknar nog med att den fortsätter uppåt, om än under hyfsat stora kast. Nöjd med det skeendet är jag i alla fall. Så långt.

Bankbytesprocessen - ännu ett steg

Så har då de två saknade ISK-fonderna till sist landat på det nya stället. Tre fonder ligger fortfarande kvar hos Swedbank. Processen inleddes den 10 april och hittills har sparkontopengarna, fondkontofonderna och nu alltså två ISK-fonder förts över. Idag är det den 26 april och jag tycker nog att skeendet är för långsamt. Det har i och för sig inte varit så mycket jobb med dessa steg, mest väntan. Och en gnutta osäkerhet i och med att fonder försvann där utan att visa sig här förrän efter några dagars fördröjning. Nu väntas på att de tre kvarvarande fonderna förs över. Därefter genomförs bytet av vardagstjänsterna. Ångrat mig har jag inte gjort. Även om jag nu inte får en helhetslösning på ett ställe är det ändå så att kombinationen av det nya blir billigare och bättre.

Några små anmärkningar

- Det är snart lön - Det är svårt att förstå att en överflyttning av ISK-fonderna från ett ställe till ett annat ska behöva ta sån tid - Förändring är ett normaltillstånd - Allt blir inte bättre

Allokering - fonder

Sitter och grunnar och förbereder månadsskiftet. Och en fråga som då finns är var nästa månads fondslantar ska hamna. Idag gäller följande för de tre regioner som står i fokus, när det gäller var slantarna finns: USA 40,6 % Sverige 14 % Asien 13,5 % USA ska på sikt upp till 45-50 %, Asien ska upp till minst 15% och Sverige ska ner till 10 %. Så av de slantar som ska in i fonderna under maj slänger jag 80 % i USA och 20 % i Asien. I indexfonder då, för den andel jag där har ska upp rejält. - Justeringen av fördelningen sker genom köp f.ö., inte genom sälj. Vilket har sina skäl, men de går jag inte in på nu. Västeuropa har jag nu knappt 20 % i, men har börjat leka med tanken att låta den andelen sjunka och trycka upp Asien till 20 %. Men vi får se. Har inte bestämt mig. Annan tanke jag nu börjat leka med är direktägande av aktier. Nu har jag allt i fonder. Och huvudspåret är fonder, åtminstone året ut. Men sen. Kanske.

Makteliten enligt LO

Lusläser en LO-rapport, för första gången på många år. Tror senate gången jag lusläste en sådan var 1983. På våren. Nå, den här rapporten är en aning skoj, då LO-kollektivet i rapporten tar sig för att ställa elitens inkomster i relation till vad en genomsnittlig industriarbetare tjänar. Det handlar då om inkomsterna hos 197 s.k. högdjur, uppdelade i elva elitkategorier. Rapporten är självklart väldans populistisk i syfte och utformning, som allt som kommer från den föreningen, men hyfsat kul ändå. Bland annat får man ju ett tydligt svar på frågan om vilka som kan anses utgöra samhällets elit. Här gillas särskilt kategorin "Överhetssamhället", som enligt LO då omfattar: Riksmarskalken Ambassadörerna i London och Washington  Ordförande HD President Svea hovrätt Ärkebiskopen Biskopen i Lund ÖB Chefen för armén Riksåklagaren Kungen De där elva tjänar då i snitt 7,8 industriarbetarlöner, om deras kapitalinkomster inkluderas. Kungen har mycket stora sådana, vilk

Eliternas moral - igen

Kan väl i och för sig äga sitt intresse att studera dessa, som föreslås i den här artikeln . Men själv tycker jag att perspektivet är en aning snävt, på två sätt. Det ena rör avgränsningen till hur eliter skolas in. Och även om det kan vara av någon slags allmänt intresse är det ändå de sittande eliterna som är mer intressanta. Inte bara när det gäller moral och värdefrågor, utan överhuvudtaget kring frågor om beteende, beslut, motiv, kompetens och så. Tyvärr gör sig sittande eliter sig själva sällan till föremål för forskning, vilket då kräver påhittighet från vetenskapssamhällets sida. Det duger liksom inte att förlita sig på enkäter och andra frågemetoder. Den mesta forskning som ensidigt bygger på den typen av metodik är skräp. (För övrigt finns redan forskning kring s.k. anticipatorisk socialisation, så det är egentligen inte mycket nytt som kan upptäckas när det gäller själva inskolningen.) Det andra är avgränsningen till eliter. Här är egentligen en mer intressant forsknings

En slags lägeskoll - längre perspektiv

Bild
I syfte att vakta på mig själv och inte utsätta mig för risken att ta alltför många impulsiva beslut följer jag några grafer över hur mitt sparande utvecklas. En av dessa visas nedan. Den tidsperiod grafen omfattar är 1/1 2013 till 31/12 2018. Tjocka röda linjen är idag. Tanken är att visualisera utvecklingen ca tre år bakåt och tre år framåt. Utvecklingen tre år framåt bygger på sparande i nivå med nuvarande samt en kalkylränta om 0,7 % per månad för fonderna. Tidigare har jag inte räknat med någon ränta för slantarna på sparkontot, utan sett dessa som en slags kontantbuffert. Månadsvis (minst) uppdateras det aktuella läget för det korta sparandet (sparkonto, fondkonto och ISK) och det långa sparandet (livförsäkringen). På så vis kan de långsiktiga konsekvenserna av en upp- eller nedgång omedelbart skådas, givet förutsättningarna i föregående stycke. Verktyget har sitt värde främst i det att jag får hjälp i att inte sälja billigt och inte köpa dyrt. Det sker just genom visualise

Action

Så händer det saker. Den 12 april skickades blanketten in. Idag börjar fonder försvinna från mitt ISK på gammelbanken. Ska bli intressant att se när de landar på nya stället.

Naiv aningslöshet

Hittar en kulturartikel om socialt ansvarstagande och sånt hos den s.k. eliten. Citat från artikeln: "För gemene man framstår det som futtigt och girigt att de redan mest resursstarka framför allt tänker på att se om sitt eget hus genom avancerad skatteplanering och dylika aktiviteter, snarare än att fullt ut vilja bidra till sitt samhälles välstånd." Underförstått i det där är antagandet att gemene man (och antagligen kvinna) verkligen själva vill fullt ut bidra till sitt samhälles bästa ... Må det? Strider gör det påståendet i alla fall mot det klassiska antagandet att människor i allmänhet strävar efter att maximera den egna nyttan. Och där är det nog så, att det ligger mycket i det. Moral? Snälla nån, det är något man avkräver andra att ha. Och sin egen håller man främst fram till beskådan om man på detta har något att tjäna. Troligt är det, menar jag, att den folkliga upprördheten över elitens trixande mestadels handlar om att man stör sig på att de som

Den saknade komponenten

När det då gäller hur jag tänker mig bygga på min fondväska. Två principer har jag landat i: a. Fördelningen mellan indexfonder/aktivt förvaltade ska vara 80/20. -Är inte där än. Min andel indexfonder ligger nu på drygt 40 %. Fördelningen rättas till efterhand. b. Fördelningen över geografiska regioner ska mycket grovt avspegla regionernas andel av världsekonomin och den förväntade tillväxten hos dessa. Men sen är det ju det där med tajming. Ett rätt vanligt mönster tycks ju vara att folk säljer efter nedgångar om ca 10 % och börjar köpa efter uppgångar om ca 20 %. Ungefär och höftat. Vilket då inte ter sig så särdeles klokt. Så den vanliga rekommendationen är månadssparande, för att sprida ut. Och tydligen finns statistik som visar att 12 utspridda köp om året ger bättre resultat än om man köper 1-6 gånger om året.  Och månadsköper gör jag. Men sen försöker jag dessutom att hålla utkik efter rea, dvs. köpa mer i fonder som gått ner ordentligt. Eller köpa litet

Politisk kommentar

Kan nog tycka att mupparna i Miljöpartiet gjort bort sig tillräckligt nu.  Och att det känns rätt underligt att leva i ett land där såna besitter taburetterna.

Ingenting är gratis

Och hur man än vänder sig, vänder man sig bort från något annat. Och idag är jag då här och inte där. Där är ca åtta mil härifrån. Där hade jag kunnat göra saker som avgjort skulle ha underlättat mitt liv den här veckan, om jag hade varit där och gjort dem. Istället är jag här och gör något annat, något som i och för sig är viktigt, men på längre sikt. Och vinsten tillfaller inte mig. Inte i s.k. närtid i alla fall. Och kostnaden för deltagandet här är alltså den tid jag kunnat ägna annat. Och här hittar man väl ekonomins kärna. Så mycket handlar det inte om kronor och ören, annat än som proxy för tid. Tid är den begränsade resursen att hushålla med. Nya kronor och ören kan man alltid skaffa sig. Men ny tid istället för den man har förslösat är svår att finna. Nej, inte svår. Omöjlig! Den tid man slösat är för alltid borta. Här. Inte där. En miss i planering och prioritering.

Påtvingad prylbantning

Igår kände jag för att sträcka litet på mig. Vilket medförde att tyget under armhålan rämnade på den skjorta jag hade på mig. En pryl mindre, alltså.

Om man då gör så

Att man väljer en investeringsstrategi som ser ut så här i sitt fondsparande: a. Man lägger 80 % i indexfonder, fördelade så här över världen: USA 45 % Västeuropa 20 % Asien 15 % Japan 10 % Sverige 10 % b. Man lägger 20 % i regioner och branscher som är mer nischade. Guld Råvaror Teknik Läkemedel Realvärden, typ fastigheter Exempelvis. Och så månadssparar man stabilt i indexfonderna, men är mer aktivt flexibel med de 20 % man lägger i mer nischade fonder. Vad är det man gör då? För mig ser det misstänkt likt den typ av förvaltning man ägnar sig åt i det statliga sofflocksalternativet inom premiepensionssystemet, som kallas alfa- och betaseparerad förvaltning. Indexfonderna syftar till beta, dvs. att hänga med marknaderna överlag, medan nischfonderna syftar till alfa, dvs. jakt på överavkastning. Men i klart åtskilda högar.  Kan kanske vara värt att fundera på att systematisera det där. Faktiskt.

Aldrig köpa aktivt förvaltad fond?

Sitter och grunnar. Utifrån antagandet att följande är sant för fonder som agerar på samma marknad: 1. Genomsnittsavkastningen före avdrag för kostnader är densamma för indexfonder som för aktivt förvaltade fonder. 2. Aktivt förvaltade fonder är dyrare än indexfonder. 3. Variationen i avkastning är betydligt större mellan aktivt förvaltade fonder än mellan indexfonder.  4. Det finns i princip inget samband mellan hur det gått förr jämfört med index och hur det kommer att gå i framtiden. Fonder med olika historisk avkastning konvergerar fort med avseende på framtida avkastning. Nollkorrelation mellan fonder över tid alltså vad gäller avkastning i förhållande till index. Så?  Vad blir slutsatsen? Aldrig en aktivt förvaltad fond? Njae.  Mer så här: Om man finner en marknad (geografisk eller bransch) intressant jämfört med andra, kolla först om det finns en billig indexfond. Om det gör det, välj den. Men om det inte finns och marknaden ter sig tillräckligt i

Prylbantning

Går inte alls särskilt bra med den. Fler prylar läggs till. Inga åker ut. Och idag har jag köpt en bok. Igen. Den här .

Prestationsfantomer?

Hittar en artikel om det där med aktiv förvaltning av fonder. I artikeln sägs bland annat följande: "Det vi ser är att det finns ett fåtal fonder som slår index över tid. Det är svårt att hitta toppförvaltare, men det är värt att försöka hitta dem. Det är en betydlig överavkastning som man fått av stjärnorna, säger Walter Nuñez Ovtcharenko." Sant är att det finns ett fåtal fonder som slår index över tid. Troligt är det att de som gör det, gör det av en slump. (Ungefär på det här viset.) Mycket otroligt är det att det sker av skicklighet. Landets högst betalda yrkesgrupp förtjänar inte sina löner eller ev. förekommande prestationsbonusar. Branschen belönar slumpresultat som om det rörde sig om prestationer. Och fondjournalister och andra hjälper till genom att i artiklar sprida myten om " toppförvaltare ".

Morgonens fråga

Noterar en kommentar på Omni om att nuvarande börsyra tydligen triggades av exportstatistik från Kina. Vilket får en att fundera. Kan man verkligen lita på kineser?

Fonder som konsekvent slår index

De är inte många de inte. Men dyra, eftersom leverantörerna påstår att aktiv förvaltning i alla fall syftar till överavkastning jämfört med index. Normalt sett lyckas de inte. Och de som "lyckas" har nog mest tur i alla fall. Det där med att det skulle finnas "stjärnförvaltare" är något att förhålla sig starkt skeptisk till, vilket visas i den här artikeln . Själv gjorde jag nyss ett litet överslag kring hur många av 1200 fonder som efter ett antal på varandra löpande tidsperioder av en ren slump konsekvent skulle slå sina jämförelseindex. Det synnerligen förenklade antagande jag utgick ifrån i överslaget är att sannolikheten att göra det är lika med 50 %. Hälften gör det, hälften gör det inte. Efter första tidsperioden skulle då 600 av de 1200 fonderna av en slump slagit index. Efter andra tidperioden blir antalet 300 fonder av 600 som av en slump slagit index konsekvent, dvs. gjort det under båda tidsperioderna. Efterföljande tidsperioder blir antalet fo

Det där med indexfonder och så

Bild
Den debatten eller diskussionen eller vad man nu ska kalla det, den följer jag med rätt stort intresse. I stort är det så att den genomsnittliga indexfonden definitivt slår den genomsnittliga aktivt förvaltade fonden, under restriktionen att man låter jämförelsen gälla fonder som investerar på samma marknad. Det råder det ingen som helst tvekan om, eftersom det är ganska enkel och självklar matematik, beroende då på att förvaltningsavgifterna ligger betydligt högre för aktivt förvaltade fonder, men snittavkastningen är densamma för de båda fondgrupperna. (Man kan dock förvänta sig betydligt större variation runt snittavkastningen bland aktivt förvaltade fonder än bland indexföljande fonder. De senare bör vara ganska lika varandra om de investerar på samma marknad och följer samma index.) Ett exempel visas i diagrammet nedan, som visar utvecklingen  för två USA-fonder från ett och samma fondbolag under den senaste treårsperioden. Fond A (lila kurva) är en indexfond med 0,20 % i f

Det rullar på

Gamla banken svarade till slut på min fråga om det kostar något att flytta mina fonder från dem till en annan bank. - Det gör det inte. Fondkontofonderna har lämnat min gamla bank, men ännu inte landat på det nya stället. Blanketten för flytt av ISK-fonderna har fyllts i och skickats in. Sen är det dags för paus. Och funderingar kring om det är värt att flytta vardagstjänsterna.

Bovar och banditer

Nog finns såna i finansbranschen. Men annars är det nog som sägs i den här artikeln , att problemet är större än några enskilda bovar och banditer. Ett korrupt system är nog mer rättvisande beskrivning. I händerna på bovar och banditer. Ty dessa verkar flockas i ledningarna.

Bankbyte - andra steget

Så har det andra steget i bankbytesprocessen tagits. Det nya stället har fått i uppdrag att flytta över de fonder jag har på mitt fondkonto hos Swedbank. Och det var ganska lätt att göra, eftersom allt joxande när det gäller det kan göras elektroniskt på nya stället. Litet krångligare är det att flytta ISK-fonderna, eftersom man då behöver fylla i en blankett som måste skickas med snigelpost till Avanza. Men när det väl är gjort sköter det hela sig utan min inblandning. En nackdel är att processen tar tid att genomföra, vilket då främst beror på den avlämnande bankens rutiner. Och man kan med fog misstänka att de inte har för avsikt att skynda sig direkt. Men det spelar som ingen roll. Det får ta den tid det tar. Nästa steg i det här blir att flytta över slantarna på det sparkonto jag har hos Swedbank till ett nytt sparkonto hos Avanza. Det bör kunna ske fort, eftersom det bara handlar om att välja konto och flytta över pengarna dit genom en överföring man kan sköta själv. När

Bankbyte - processen inledd

Efter att ha spårat runt litet, har beslut fattats och bankbytesprocessen har inletts. På grund av diverse praktiskt jox kommer det att ske i steg, så att jag hinner utvärdera efterhand. Steg 1 blir att styra över allt nysparande till Avanza. Har precis öppnat ett ISK där och ett aktie- och fondkonto, eftersom det så att säga ingår. Att ha dessa konton kostar inget, så steget var inte svårt att ta. Det är mycket troligt (p > 0,99) att jag också öppnar sparkonto där, men det får anstå ett litet tag till. Vinst så långt? - Jo, fondtorget på det nya stället ger access till 1200 fonder. Swedbanks fondtorg erbjuder 529 fonder. Så utbudet är större. Även funktionaliteten är bättre och det jag särskilt uppskattar just nu är möjligheten att snabbt och enkelt söka fram indexfonderna. Det är mycket mer besvärligt hos Swedbank. Vad nu det kan bero på (OBS! Ironi.). Steg 2 avvaktar jag med ett litet tag. Det handlar om att flytta de fonder jag nu har hos Swedbank till Avanza. Men jag har

Justeringar - inte helt enkelt

Har under en timme eller så letat info ang. alternativ till de två Roburfonder jag har på mitt ISK. Det visar sig inte vara helt enkelt, ty den Asienfond jag har är den billigaste på marknaden och har därtill den profil jag önskar mig. Och det där med fonder inriktade på råvaror är en bannad djungel, där det överstiger åtminstone min förmåga att på vettigt sätt jämföra utbudet. Så de där två får vara kvar ett tag. Och under kringsurfandet ramlade jag över en hyfsat intressant artikel om hur genomsnittsspararen köper dyrt och säljer billigt. Av särskilt intresse för mig, som intresserar mig för beteendeekonomi och sånt, är exemplet längst ner i artikeln, där man anger mönstret att man köper efter 20 %-ig uppgång och säljer efter 10 %-ig nedgång.  Valet av siffror kan inte vara en slump. I allmänhet har det i div. studier visat sig att förlustaversionen ligger däromkring, alltså att en förlust väger ca 2 ggr mer än en motsvarande vinst gör. Subjektivt, alltså. Och det sk

Byta bank - en massa aber

Det finns tyvärr ett antal faktorer som gör att status quo väger tungt när det gäller bankbyte. - Allmän bekvämlighet. För det tar tid att leta efter alternativ som är bättre. Och att då ge sig i kast med att byta mellan storbankerna är ingen idé. De är för lika och det är samma skurkbeteende de visar upp från alla dessa. Förtroendet för banditerna i den branschen här är nu noll och intet. - Specifik bekvämlighet. Det är en del jobb med att effektuera själva bytet. Och det finns en del förluster man lätt missar, som t.ex. att man tappar historiken i form av transaktioner och lagrade dokument. För mig är det inte bra. Och då kräver det alltså en arbetsinsats för att få med sig allt man vill få med sig. - Har man inga lån, är det knappt värt besväret att byta. För det är där man i reda pengar kan vinna på ett byte. Och jag har f.n. inga lån. Och planerar inte heller att skaffa mig några. Likt de flesta lånar jag främst till bil och bostad. Bostad planerar jag inte att köpa.

Byta bank

Jo. Det blir nog så. De senaste turerna i Swedbank har lämnat sur känsla efter sig. Och efter att ha läst böckerna Bankbluffen och Sammansvärjningen av Joel Dahlberg känns det befogat att byta. Är väldigt nära beslutet att gå med i klubben Aldrig Mera Storbank. Det alternativ som förespeglar mig är en uppdelning: a. Skandiabankens vardagspaket för transaktionskonto, buffertspar, kort, internet- och mobilbank. b. Aktie- och fondkonto, ISK samt sparkonto hos Avanza. Har inte riktigt bestämt mig än, men det är väldigt, väldigt nära.

Återigen - premiepension

Kan tycka att det är litet intressant ändå, skillnaden i avkastning mellan det statliga sofflocksalternativet och genomsnittet av övriga fonder i premiepensionssystemet. Det är också riktigt intressant att få veta att man i genomsnitt förlorar så pass mycket på att anlita s.k. rådgivare. Och det gäller inte bara premiepensionen, utan snart sagt allt som har med finansiella tjänster att göra. Rådgivare ska man inte beblanda sig med. Alls. DN-artikel om saken. Det som dock förtigs i artikeln handlar om variation. Ty bland de aktiva fondväljarna finns en andel som lyckats bättre. Sannolikt mest på grund av ren tur. Tillägg: Blir en aning sur dock för att Dagens Nyheter inte klarar av att lägga en länk till den rapport de hänvisar till. Blir också sur över att rapporten inte står att finna på Pensionsmyndighetens sidor. Den kommer att göra det så småningom, men de kunde ha den goda smaken att se till att den finns tillgänglig i samband med att nyheten kommer ut i media. T

Några rubriker

1. Kronprinsessan måste fatta sitt beslut inom kort. ( Anm: Oklart om vad, framgår inte .) 2. Anders Bagges älskade hund Esther är död. 3. Lööf om frågan som kan avgöra allt. (Anm: Allt???) Kommentar : Det är viktiga saker som uppmärksammas av Aftonbladet.

Fondköp April

Normalt sett gör jag sådana i anslutning till att månadens lön ramlar in på kontot. Den här månaden har jag dock en känsla av - tämligen ospecifik - att det kan vara klokt att genomföra fondköpen tidigt.  - Vilket då innebär att jag tror att det kan tänkas gå uppåt under de tre-fyra kommande veckorna. Underlag för det? - Inga solida analyser, bara en känsla. Hur som helst. Köpen är gjorda. Enligt följande lista: Asien: 1000 kr Råvaror: 1000 kr Japan: 500 kr USA: 2000 kr I huvudsak följer jag tidigare uttryckta tankar att öka min andel i Nordamerika. Av redovisade köp går 54 % dit. Och köpet av råvarufonden gör också att nivån på den andel av innehavet jag har i Västeuropa hålls på acceptabel nivå. Så håller man då tummarna för att man inte har gjort en dumhet.

Rikedom - perspektiv

Frågan är hur man bör förhålla sig till sånt som egen och andras rikedom. I den här artikeln sägs det i alla fall att cirka 1 % av världens befolkning är att betrakta som rika, dvs. att de har en nettoförmögenhet om 5 miljoner kr eller mer. Antalet svenskar som når den nivån sägs vara ca 150000, avrundat. Jag är inte en av dessa. Däremot verkar det vara så att jag kvalificerar mig för att höra till den rikaste tiondelen av världens befolkning, eftersom jag - på det sätt jag nu räknar - anser mig ha en nettoförmögenhet om litet drygt en halv miljon. Det är då en egenskap jag tydligen delar med 2,6 miljoner andra svenskar. Nu anser jag mig ju inte vara just särskilt rik, men ... eh ... men inte har man det så dåligt ... Störs gör jag heller inte särskilt av att det finns människor som har mer än jag. Känner mig faktiskt rätt nöjd. På det hela taget.

Bra bok igen

Köpte den idag, den stora boken om ekonomi. Trevlig läsning. Rekommenderas.

Byta bank?

Jag är kund i Swedbank och jag har varit det sedan 1982. På den tiden hette banken troligen något annat, typ Sparbanken, som sedan blev Föreningssparbanken och slutligen alltså Swedbank då. Jag har varit en nöjd kund. Har aldrig haft några bekymmer som jag tillskrivit egenskaper hos just den banken jämfört med de andra traditionella alternativen, som i min värld då är de andra tre stora. Framför allt har jag sedan 1998 varit nöjd med internetbanken, som jag fortfarande gillar och tycker är bra, särskilt nu när man kan göra det mesta i mobilen. Banken har alltså levererat det jag vill ha. Ett bekvämt sätt att hantera mina pengar. Men läget börjar nu bli annorlunda. Dels har jag med tilltagande förvåning följt turerna kring Sundström och Wolf och så. Dels har jag läst på om hur banken agerat i frågan om dolda indexfonder. Och då är det bankens företrädares agerande i den senare frågan som gjort mig rejält förbannad. Lögnaktigheter har staplats på varandra från ledande företrädare

Sänkt livskvalitet

Laget man hållit på sedan 1974 trillade ner i träsket. Det kommer att ta tid att förstå ...

Fondutveckling hittills i år

Bild
Framgår översiktligt av bilden nedan. Totalt har alltså avkastningen under året varit negativ. Nedgången i förhållande till värdet vid årsskiftet uppgår till - 1,87 %. Insättningar har gjorts till ISK-kontot omfattande 8,47 % av värdet vid ingången av året. Den samlade behållningen ligger därmed 6,6 % över värdet vid årsskiftet. Om jag inte sätter in mer under kommande månader och om de månadsvisa förändringarna återgår till kalkylerat normalläge kommer avkastningen att ligga svagt på plus i juni månad. Kikar man på utvecklingen under mars har fyra av fem fondkontofonder gått upp under månaden. Uppgångarna ligger i intervallet 1,32 - 2,90 %. En fond har sjunkit i värde, och det är Medica, som gått ner med nära 4 %. Totalt har fondkontofonderna ökat i värde med 1,14 % under mars månad 2016. För ISK-fonder gäller också att fyra av fem fonder har gått upp under månaden. Undantaget är SPP Japan, som minskat i värde med - 0,07 %. Bästa värdeutvecklingen hittas i råvarufonden (+7,5 %