Lärdomar från en utförsbacke

I de två senaste inäggen har jag sammanfattat mitt ekonomiska läge vid två tidpunkter. Den första en bit in i en nerförsbacke, den andra precis när botten var nådd. Mellan dessa tidpunkter förflöt två år.

Nu blir frågan den vad som hade kunnat göras för att bättre hantera Läge 1, så att Läge 2 hade kunnat undvikas. Och här ska man komma ihåg då att utförsbacken medförde ökande stress och tilltagande hopplöshet. Man ska också komma ihåg att den verksamhet jag då var involverad i (Läge 1) var en verksamhet jag ville vara med i, trots den begränsade inkomsten. Och tanken var att plocka från de medel jag hade i avvaktan på att verksamheten började bära, något som inte hände.

Ett enkelt svar av typen "lämna verksamheten, gör nåt annat som ger mer" var alltså inte aktuellt.

Men det jag hade kunnat göra var att sätta mig ner och kika på helhetsläget.

När man på Konsumentverket ger råd till privatpersoner handlar det nästan bara om att man ska göra en budget, för att få koll på in- och utflöden. Själv menar jag efter beskrivna erfarenheter, att det viktigaste första steget är att få koll på vad man har och hur länge det räcker. Kikar man på balansräkningsekvationen för Läge 1 ser man när man har helheten framför sig, att läget var gott, men sårbart. Och om jag  satt mig ner och gjort månadsbudgeten, hade jag kunnat jämföra. De 300 tkr jag då hade i finansiella tillgångar skulle med den utflödestakten ha räckt i 37,5 månader. Nu var dock 90 tkr insatta i tillgång jag absolut inte ville röra, så reellt skulle tillgångarna räcka drygt 26 månader.

Så på ett sätt kände jag mig ganska lugn, men efterhand, särskilt när inflödet av pengar efter ett år sjönk, tilltog paniken. Den hade kunnat undvikas genom några enkla saker:

1. Minska utflödet. Självklart. Och det hade inte behövt göras så att flödet blev positivt. När jag nu kikar på gamla papper ser jag att jag utan problem, genom aktiv budgetering, kunnat minska utgifterna från 20 till 18 tkr per månad. Det skulle ha förlängt tiden jag kunnat plocka av tillgångarna med tio månader. En minskning från 20 till 17 tkr skulle i det beslutsläget har förlängt tiden med ytterligare sju månader. Hade jag räknat fram det där då, skulle jag ha haft koll, men jag gjorde aldrig det, utan lät det löpa på.

2. Sätta en bortre parentes med säkerhetsmarginal. När det gäller min medverkan i den där verksamheten. Hade jag gjort några enkla kalkyler då, hade jag haft koll på när jag skulle kliva av och hur stor säkerhetsmarginal jag då skulle ha behövt. Nu löpte jag linan ut, utan att vare sig utforma eller sjösätta en alternativ plan. Det hade jag inte behövt göra.

Naturligtvis finns det annat som hade kunnat göras i det där skedet, men det som är intressant för mig nu är att handlingsfriheten då var mycket större än jag då såg.

Och allmänt: För att ta kontrollen över sin privatekonomi behövs två saker. Koll på vad man har. Koll på vad man omsätter. Det kan man sen använda för att tänka framåt.

Och det görs nu.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det ekonomiska kretsloppet - värt att ha i åtanke

Plan och verklighet

Omviktning