Några konsumtionsnoteringar
För något år sedan började jag föra bok över mina ägodelar. Bakgrunden var några flyttar under halvt oordnade former, vilket resulterade i en viss osäkerhet över vad som egentligen fanns i flyttkartongerna och över var en eller annan mer värderad pinal kunde ha tagit vägen.
När jag rotade igenom saker och ting fick jag då för mig att jag skulle skriva upp grejerna och lägga in dem i en databas, vilket gjordes. Och sedan dess har jag skrivit in alla nyköp och raderat allt som rensats bort. Riktigt hundraprocentiga är inte noteringarna, men de täcker nog en 95-98 % av vad jag äger och har.
Ambitionen har alltsedan noteringsstarten varit att rensa bort och förenkla. Databasen omfattade när den startades ca 690 poster, som sedan har vuxit så att den nu omfattar 874 poster. Så antalet ägda föremål har alltså på 3-4 år ökat med 26 %, tvärtemot mina intentioner. Mycket av ökningen består av böcker, något jag har svårt att låta bli att köpa. En del nya kläder har det också blivit liksom en del fritidsartiklar, som t.ex. en handburen GPS som jag har stor glädje av när jag befinner mig i skog och mark.
Men tanken om en sak in = två saker ut har kommit på skam.
Och i viss mån fortsätter det så. För någon dag sedan köpte jag skor, när jag av en tillfällighet kom över ett par av försvarets släta, svarta permissionsskor till det facila priset av 40 kr. Skorna är praktiskt taget i nyskick, trots tillverkningsåret 1973, och de kommer att hålla en evighet om jag sköter om dem och klackar om dem när det blir dags för det. Glad över fyndet googlade jag litet sedan och hittade ytterligare ett par till salu på nätet för 125 kr + frakt om 65 kr. Enligt beskrivningen ska de också vara i nära nog nyskick, vilket om det är sant har gett mig två par riktiga kvalitetsskor för bara 250 kr. Nya skor med motsvarande kvalitet torde betinga ett pris av ca 4000-5000 kr (för två par, alltså). Det var inga dåliga grejer försvaret köpte in på den tiden.
Med sådana köp blir jag ganska nöjd, till skillnad från vad jag brukar bli med utbudet att tillgå i de närbelägna skobutikerna. Det mesta som säljs där är skräp.
Parallellt har jag dock börjat inleda en rensning av pinalerna. I morse slängdes ett par strumpor. Nu har jag åtta svarta litet tjockare strumpor kvar och fyra svarta litet tunnare. Av de litet tjockare är flera i ett skick där det snart går hål på hälen. Planen är nu att använda dessa under kommande veckor och slänga efterhand. Nyköp är inte tillåtet innan dess samtliga åtta litet tjockare är väck. Sedan är det sommar och jag kan nog klara mig ett tag på de fyra tunnare som då är kvar. Utöver det har jag två par trekkingstrumpor av god kvalitet som jag kan ha när aktiviteterna så kräver.
Framöver kommer det här på bloggen att skrivas litet mer om mina rensningsambitioner och övriga konsumtionsrelaterade frågor.
Livet är ju inte bara sparande och gnetande. Det är snålköp också.
När jag rotade igenom saker och ting fick jag då för mig att jag skulle skriva upp grejerna och lägga in dem i en databas, vilket gjordes. Och sedan dess har jag skrivit in alla nyköp och raderat allt som rensats bort. Riktigt hundraprocentiga är inte noteringarna, men de täcker nog en 95-98 % av vad jag äger och har.
Ambitionen har alltsedan noteringsstarten varit att rensa bort och förenkla. Databasen omfattade när den startades ca 690 poster, som sedan har vuxit så att den nu omfattar 874 poster. Så antalet ägda föremål har alltså på 3-4 år ökat med 26 %, tvärtemot mina intentioner. Mycket av ökningen består av böcker, något jag har svårt att låta bli att köpa. En del nya kläder har det också blivit liksom en del fritidsartiklar, som t.ex. en handburen GPS som jag har stor glädje av när jag befinner mig i skog och mark.
Men tanken om en sak in = två saker ut har kommit på skam.
Och i viss mån fortsätter det så. För någon dag sedan köpte jag skor, när jag av en tillfällighet kom över ett par av försvarets släta, svarta permissionsskor till det facila priset av 40 kr. Skorna är praktiskt taget i nyskick, trots tillverkningsåret 1973, och de kommer att hålla en evighet om jag sköter om dem och klackar om dem när det blir dags för det. Glad över fyndet googlade jag litet sedan och hittade ytterligare ett par till salu på nätet för 125 kr + frakt om 65 kr. Enligt beskrivningen ska de också vara i nära nog nyskick, vilket om det är sant har gett mig två par riktiga kvalitetsskor för bara 250 kr. Nya skor med motsvarande kvalitet torde betinga ett pris av ca 4000-5000 kr (för två par, alltså). Det var inga dåliga grejer försvaret köpte in på den tiden.
Med sådana köp blir jag ganska nöjd, till skillnad från vad jag brukar bli med utbudet att tillgå i de närbelägna skobutikerna. Det mesta som säljs där är skräp.
Parallellt har jag dock börjat inleda en rensning av pinalerna. I morse slängdes ett par strumpor. Nu har jag åtta svarta litet tjockare strumpor kvar och fyra svarta litet tunnare. Av de litet tjockare är flera i ett skick där det snart går hål på hälen. Planen är nu att använda dessa under kommande veckor och slänga efterhand. Nyköp är inte tillåtet innan dess samtliga åtta litet tjockare är väck. Sedan är det sommar och jag kan nog klara mig ett tag på de fyra tunnare som då är kvar. Utöver det har jag två par trekkingstrumpor av god kvalitet som jag kan ha när aktiviteterna så kräver.
Framöver kommer det här på bloggen att skrivas litet mer om mina rensningsambitioner och övriga konsumtionsrelaterade frågor.
Livet är ju inte bara sparande och gnetande. Det är snålköp också.
Kommentarer
Skicka en kommentar