Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2017

Behovet av beredskap

I förra inlägget funderade jag litet över prepping och behovet av det. Och kom väl i grunden fram till, även om jag inte skrev det, att nära nog alla ägnar sig åtminstone åt någon form av sådan förberedelseaktivitet. Mer eller mindre. Men frågan är väl egentligen hur mycket uppmärksamhet, tid, energi och pengar man bör ägna sådant. Och det torde nog behöva vara en slags nyttokalkyl man lägger i botten för en sådan bedömning. Ungefär som den man som sparare gör kring avvägningen mellan konsumtion och sparande. Ju mer av det senare, desto mindre av det förra. Och tvärtom. Slutsats: Lagom är bäst. När jag läser prepping-folkets budskap slås jag av en egenhet i hur riskbegreppet uppfattas. Fokus ligger väldigt ofta på ett antal riskkategorier som, givet vissa betingelser, kan inträffa. Och om de inträffar kan konsekvenserna bli betydande, om man inte förberett sig då. De resonemang som förs har formen av om(inträffad händelse)-så(konsekvenser), där de inträffade händelserna listas i

Alltid redo

Någonstans i bakgrunden i skriverierna på den här bloggen finns mitt intresse för s.k. prepping . Intresset är litet stillsamt och emellanåt ljummet, men det finns på sätt och vis alltid med. De senaste dagarna har det kommit upp till ytan igen, som resultat dels av en del arbetsuppgifter jag nu har och dels av läsningen av en ny bok inom området. Prepperfolket ägnar sig ju som bekant åt att förbereda sig inför diverse olika katastrofer som kan inträffa, där det gemensamma för dessa katastrofer är att omgivningen, naturen eller kulturen, "slutar fungera normalt". Listan på risker kan göras lång. En kommunal hemsida listar t.ex. följande risker i samhället: extremt väder och naturolyckor (stormar och oväder, gräs- och skogsbrand, översvämning, vinteroväder, blixnedslag och åska, etc), infrastrukturhaverier (elstörningar, värmeavbrott, hot mot livsmedel och dricksvatten, telestörningar, transportstörningar, etc) och exponering för taskiga ämnen (kemikalieolyckor, spridnin

Genomsnittlig effektiv årsavkastning

Ägnar en del funderingar för närvarande om sparplanerna inför år 2018 och spanar då igenom diverse olika vinklingar kring mitt sparande. En av de vinklingarna är den rubricerade, men den är även kopplade till frågor om lämplig diversifiering och riskspridning. Under kommande månader ska också den viktmodell jag använder utvärderas och ev. justeras. Följande gäller Min Egen Fond, dvs. det jag i andra sammanhang kallar mitt korta sparande. I MEF finns fonder, aktier, ränteplaceringar och sparkonto. Genomsnittlig årsavkastning uppgår f.n. till 19,55 %, baserat på den tid jag haft MEF-tillgångarna hos Avanza. Sharpekvoten för 12 månader uppgår till 2,28 och standardavvikelsen till 6,97 %. För närvarande innebär min viktmodell att jag bygger upp större likvida medel inom MEF. Det funkar ju som så att stora uppgångar på marknaderna gör att en mindre andel nysparande behöver stoppas in där för att hålla viktningen. Och som konsekvens hamnar mer på sparkontot i reserv. (Det omvända för

Den där debatten om diverse programledare

Bild
Den har ju inte undgått mig, debatten om diverse medieprofiler (och andra) som gjort sig skyldiga till diverse otrevligheter riktade mot kvinnor. I allmänhet brukar jag vara tyst i sådana här sammanhang, då det är väldigt lätt att diskussionerna hamnar i lås och onyanser. Men igår råkade jag i radio höra han Eberhard, psykiatrikern, försöka installera åtminstone några nyanser i debatten. Han gjorde det genom en liten faktabit: 1 procent av individerna står för 63 % av våldsbrotten. - Nu handlar ju inte just den faktabiten om sexuella trakasserier eller tafsande, i och för sig, utan om en annan typ av för de flesta oönskat beteende. Men man kan kanske tillåta sig att åtminstone misstänka att en mindre andel män står för merparten av den typ av för kvinnor oönskade beteenden som nu dryftas i diverse media. Följande siffror är tagna ur luften i avsikt att illustrera mekaniken: 1. Antag att 1 procent av männen står för 50 % av alla inträffade sextrakasserier som riktas mot kvinnor

Mot årets slut

Bild
Och då är det dags att uppdatera diagramstrukturen. Diagramstrukturen är en slags klass av verktyg jag använder för att hålla fokus och styra min motivation att spara vidare. Ett exempel visas nedan. Poängen med strukturen är att diagrammet är indelat i två hälfter: till vänster om det lodräta, gula strecket synes den historiska utvecklingen; till höger därom synes den prognostiserade (planerade) utvecklingen, givet fortsatt sparande plus avkastning i nivå med mina antaganden. Jag har ett flertal sådana diagram, över olika variabler, men det diagram som visas här är ett av de viktigaste, eftersom det utgjorde basen i hur jag styrde min ekonomi under de första tre-fyra åren av mer systematiskt sparande. Det visade diagrammet rör mitt korta sparande (blå kurva) eller det jag på annan plats på bloggen kallar för Min Egen Fond. Det rör också mina aktiva skulder, som sedan två år är lika noll (röd kurva). Den gröna linjen visar sedan differensen mellan blå och röd kurva, dvs. värdet a

Det rullar på

Träningen . Veckans träningsdos fullbordades i morse. Två cirkelträningspass och tre stavgångspass har genomförts. Kroppen har långsamt hämtat sig efter förra söndagens överbelastning. Någon löpträning planeras inte än. Men till nästa gång Cooperövningen ska göras ska åtminstone några löpmoment läggas in i programmet. Sparandet . Här är inte mycket att säga. Det har skuttat till någon procent upp. Viktmodellen sköter det jobb den är avsedd att göra och jag behöver inte fundera så mycket på det. Som det ser ut just nu kommer inslagen väg också att följas 2018. Går allt enligt plan är det bara drygt två år till miljonen i totalt netto. Konsumtion . Har varit lägre än normalt, vilket delvis beror på den tid jag nu lägger på träning. Och eftersom jag följer min egen väg när det gäller sånt kostar det inte mycket. Exempel: Som träningskläder använder jag gamla paltor, som pensionerats från offentlig användning. Så har två gamla åttiotalströjor nu tagits i tjänst igen. Den besynnerliga v

Ett kilo

Min Egen Fond har passerat en ”magisk” värdegräns och är nu värd så pass att jag skulle kunna omvandla den till ett drygt kilo guld. Sedan måndagen innan brexitvalet har värdet av MEF (inkl. insättningar) utvecklats som nedan: Räknat i kronor: + 90,6 % Räknat i USD: + 93,7 % Räknat i gr guld: + 96,3 % Det rullar på, men än är jag inte värd min vikt i guld.

Faktisk sparkvot jan-sept 2017

Tittade efter i årets räkenskaper. Årets faktiska sparkvot visar sig uppgå till 26 % av influtna inkomster. Och det är 4 procentenheter mer än det planerade sparandet. De extra procentenheterna ligger i olika ”vardagsbuffertar”. Marginalerna känns nu betryggande goda.