Funderingar om privatekonomi

Uppskattar att det numera går att ladda mobilen i farkoster av sorten, då biljettköpsappen tydligen drog batteri utav bara fanders. Men tio procent på priset lockade in mig i den, annars hade jag betalt med kort. Våren är nu här eller, rättare, vårvintern. Snön sjunker undan snabbt. Det är blött och sandigt överallt. Men lättare klädsel är nu möjlig och det är skönt. Inga köp av kläder planeras. Nu slits innan det slängs och rensas. Standarden är så pass att jag klarar mig ett tag utan inköp. Mars månad slutar på plus, trots högre utgifter för flytten. En nioprocentig uppgång för aktierna har varit välkommen, men mer om det i kvartalsrapport i morgon (nytt påfund på bloggen). Fortfarande ilsk över Swedbanks agerande. Mest på grund av den uppvisade arrogansen. Hade jag inte redan bytt bank, skulle jag göra det nu.

Blir ständigt förbannad på att många företag som låser upp kunder i längre avtal, typ hemförsäkringar och abbonemang, är så jävla ogina med att hålla tillgänglig info på hemsidor och så om hur man säger upp och avslutar. Jävla oskick är det.

När jag var kund hos Swedbank tecknade jag hemförsäkring via banken hos Tre Kronor. Av lathet lät jag den vara när jag lämnade banken som kund. Men inte mer. Nu klipper jag även den. Sökandet efter alternativ till Roburfonderna fortsätter.

Och man ligger i soffan och ser dålig TV. Månaden ser ut att sluta väl. Avståndet till miljonen är kortare än någonsin, de finansiella tillgångarna har sprängt ännu en 100 tkr-vall och kassan är om inte välfylld så i alla fall inte obefintlig. Man funderar på begreppet risk och dess manifestationer. Ambition: Don’t be a turkey!

Tabellen nedan visar de båda fondbyten som idag beordrats. Identiska avgifter. Nära nog identiska avkastningar under de senaste tre åren. Likvärdiga fonder. Okopplade till Swedbank. Bra så. Nu återstår bara att kika på alternativa fonder med inriktning mot fastigheter, teknologi, läkemedel och Östeuropa, men det får ta litet mer tid, eftersom fler typer av jämförelser måste göras. Dessutom är det så att tre av dessa är drabbade av inlåsningseffekt kopplat till innehav på vanligt fondkonto. De byten som ska göras gäller enbart den andel som ligger inom ISK. Några steg på vägen i alla fall.

Så skickades order om att växla Roburfonden Access Europa mot annan indexnära Europafond i annat bolag. Växlingen ska inte innebära den minsta lilla skillnad i framtida avkastning, då korrelationen mellan fonderna ifråga ligger mycket nära 1 och fonderna är att betrakta som helt utbytbara mot varandra. De båda bytesorder jag nu lagt omsätter ca 10 % av värdet av Min Egen Fond.

Min svenska indexfond byts nu. Inte helt. Men 15 % av det totala värdet, dvs. den del jag har på ISK, flyttas till en annan indexfond i annat bolag än Robur. Forts. följer ...

Sur och grinig är jag. Igen. Och Swedbank vill jag helst inte ha något alls med att göra längre. Inte på något sätt, men samtidigt är det så att 8 av de 15 fonder jag har är Roburfonder. Det är i och för sig inte så konstigt, eftersom (a) de är marknadsledande, (b) när jag började spara i fonder igen var jag kund i Swedbank och (c) en del av deras fonder är riktigt bra (i mina ögon). Innehavet mitt visas i tabellen nedan. Jag alltså sur och vill byta. Till likvärdiga fonder eller bättre, vilket visar sig inte vara helt enkelt. 1. Den europeiska småbolagsfonden är låst på så sätt att den ligger på traditionellt fondkonto, inte ISK. Att byta den utlöser reavinst och skatt, så den lämnar jag tillsvidare helst i fred. 2. Asienfonden är en indexfond, med låg avgift och hyggligt resultat. Den skulle jag vilja byta, men det är den enda indexfonden med bred exponering mot Asien som finns på det fondtorg jag nyttjar. Om det hade funnits likvärdig fond i annat bolag, t.ex. SPP, had

Det landade ett mejl i min låda för en stund sedan. Ett sånt där som gör mig förundrad. Mejlet inleds med frasen "Kära X" och fortsätter "Vår energi kom till mig i en vacker vision." Redan där drabbas jag av antipatier. Därefter påstår människan (?) att hon (?) kan se att jag befinner mig "på korsvägar" och - något senare - att hon (?) har "gåvorna att göra mitt liv bättre". Det innebär tydligen att mitt "kassaflöde kommer att öka väsentligt". Sen vill hon (?) att jag ska klicka på en länk och förse henne (?) med information så att hon (?) kan berätta för mig exakt vad jag ska göra för att få "pengar och alla bra saker". Såna här mejl skulle inte finnas om de inte fungerade. Tillräckligt många klickar tydligen på länkar av slaget för att det ska vara värt att skicka ut sånt här. Märkligt ...

Som kund lämnade jag den år 2016. För gott. Det fanns flera skäl till det, där ett handlade om att jag inte var nöjd med tjänsteutbudet. Ett annat var att jag då var tämligen förbannad på den arrogans storbankerna visade kunderna i diskussionerna som uppstod efter att Eugen Fama erhöll ekonomipriset. I något eller några fall var kommunikationen från de fyra stora ut mot allmänhet och kunder då så direkt lögnaktig att jag bestämde mig för att inte göda den delen av marknaden igen. När nu folkrörelsebanken hamnat i blåsväder kring penningtvättstransaktioner noteras åter hur kommunikation från bank mot allmänhet, kunder och (små) aktieägare präglas av liknande arrogans som jag tidigare tyckt mig se. Och folkrörelsenätverken präglas uppenbarligen av samma hålla-varandra-om-ryggen-mentalitet och halvkorrupta vänskapsrelationer som de alltid har gjort. Nå, det är som det är med det och för egen del sörjer jag inte om de där blir litet omskakade i offentlighetens ljus. Bra tycker jag att

Min Egen Fond har under mars månad hittills gått upp med 1,88 %. Starkast positivt bidrag har aktierna gett, + 7,93 %, tillsammans med spekulationerna, +4,65 %. Fondinnehavet har skuttat upp med 1,1 % totalt sett, där det främst är några branschfonder som gått bra (fastigheter, teknologi), tillsammans med min guldfond. Endast en fond visar röda siffror den här månaden och det är Latinamerikafonden. Allt annat har gått upp. Hittills idag har aktieinnehavet skuttat till uppåt, med nära 0,7 %. Allt detta gör att jag nu drar öronen åt mig. Jag är inte beredd att gå så långt som att börja sälja av i större omfattning, men månadens sparslant som nu landat på sparkontot på Avanza får ligga kvar där, förutom en liten post om 0,4 tkr som stoppas in i det enda innehav med negativ utveckling under månaden. Det där innebär att jag ökar andelen defensiva innehav i Min Egen Fond från 19,1 % till 20,5% jämfört med om jag skulle köpa för hela slanten. (Uttryckt på annat sätt ökar jag det def

Glömde en sak i föregående kraschinlägg. Under normalavkastningsantaganden av det slag som illustrerades i kraschinlägget antas sannolikheten för en nedgång om 40 % på en månad ligga väldigt, väldigt nära noll. Så nära noll faktiskt, att tendensen blir den att man nära nog helt, i beslutsfattandet, bortser från att möjligheten överhuvudtaget finns. I det utfall som visas i diagrammet är dock sannolikheten (tolkat som den relativa frekvens med vilken utfallet inträffar) inte alls särskilt nära noll. Låg visserligen, men absolut inte i närheten av noll. Risk är i min värld en kombo av sannolikhet och konsekvens . Och det är nog så att jag behöver närmare fundera över hur den här typen av s.k. svansrisk kan hanteras. I mitt sparande.

Hur rädd ska man egentligen vara för det? Diagrammet nedan utgör ett förenklat försök att utifrån mina förutsättningar fundera litet kring det. Inbyggt i diagrammet är följande sparmodell: Startkapital om 100 tkr investeras i aktier/aktiefonder, följt av månadsvisa tillskott om 7 tkr. Och det innebär att den samlade summa som investeras över en tid om 48 månader blir 436 tkr (orange kurva). Den blå kurvan visar utvecklingen av sparkapitalet över tid med avkastningsantaganden inlagda. För enkelhetens skull antas en genomsnittlig utveckling om +1 % per månad, med slumpmässig någorlunda normalfördelad variation runt snittet. Sen tuffar det på, litet stilla så där. Jämfört med verkligheten kanske svängningarna runt den genomsnittliga avkastningen underskattas något, men i stort ser det ut så där för mig. (I princip är det min sparmodell som byggts in i diagrammet tillsammans med de normalavkastningsantaganden jag använder mig av när jag räknar.) Hur som helst, som diagrammet visa

Sitter nedsjunken i arbetsstolen och räknar statistik från olika myndigheter i syfte att förstå och bedöma och utforma någon slags rekommendation till de som står för fiolerna. Siffrorna vill inte riktigt dansa. De spretar åt olika håll och det är dags att frigöra hjärnan ett tag för att undvika meningslösheter. Därför några spridda tankar, av betydelse - i och för sig - bland annat för ovanstående. 1. Det har hänt att jag läst Wittgenstein, både den yngre och den äldre. Den äldre levererade bland annat observationen att en inre process (tillstånd, egenskap) är i behov av yttre tecken. Annars blir egentligen alla utsagor man kan formulera om den inre processen meningslösa på så sätt att de inte säger något om någon slags reell verklighet. Som ett exempel kan man nämna viftandet med en bit metall åtföljt av påståendet att den här biten är magnetisk . Om metallbiten då inte kan visas bete sig på något synbart magnetiskt sätt, blir själva påståendet bara trams. Ett annat exempel rör

Strax efter årsskiftet tyckte jag att det var dags att växla upp innehaven så jag köpte, dels aktiefonder, dels aktier. Jag ändrade därtill min viktmodell så att andelen aktier ökade och jag förändrade sammansättningen så att mina "chansaktier" som inte presterat åkte ut. In åkte andra saker, främst ett antal investmentbolag. Ett av dem var Creades och det ångrar jag inte nu, eftersom bolaget efter köprekommendation idag skuttat till med drygt 5 % uppgång. För min del ser det ut så här (ibland har man tur):  

Det är ju egentligen inte min grej, det där med korta spekulationsaffärer, vilket även visar sig i totalresultatet hittills för mitt lilla spekulationskonto. Rent allmänt är det för mig tämligen svårt att gissa rätt när det gäller de korta svängningarna. Men, men … ibland provar jag ändå och ibland går det bra, även om nu resultatet i kronor räknat rör sig om småsummor. Bra idag innebär 7,7 % på affär som från köp till sälj varade i en timme och tjugo minuter. Egentligen är väl min tanke att använda instrumentet för affärer med något längre räckvidd i tiden, men att dribbla med hävstångsprodukter med daglig avbränning och en hävstång (åt båda håll) om 20 gånger utvecklingen för den underliggande tillgången gör mig mest nervös. Idag gick det dock bra. För ovanlighetens skull.

Min Egen Fond toppade i måndags. Jämfört med tidigare topp, i slutet av augusti 2018, har den gått upp med 0,03 %. Inte mycket, men tillräckligt för att läget ska vara ATH. Sedan den senaste botten har den gått upp med 12,97 %. Uppgången i år är 11,92 %. Och nu befinner man sig där, längst till höger i diagrammet, där osäkerheten är som allra störst. De beslut man nu har att ta handlar om framtiden. Där nästan vad som helst kan hända. Jag leker med tanken på att sälja av det jag har i aktiefonder. Inte allt, men i betydande omfattning, kanske hälften eller så. I magen känns det mesta osäkert just nu. Samtidigt vet jag att det där med att försöka tajma marknadsrörelserna är dömt att misslyckas. I alla fall för mig, som kan för litet och inte har tid att surfa på vågorna med hundraprocentig uppmärksamhet på det. Och de allmänna rekommendationerna lyder ju: månadsspara, flera branscher, flera geografiska marknader, etc. De rekommendationerna håller ju i det som Nassim Nicholas Tal

Kollade listorna på Bloggportalen över de 50 mest besökta privata bloggarna respektive proffsbloggarna. Den här gången över alla innehållskategorier. De 50 största proffsbloggarna har ca 2,3 miljoner besökare per vecka och de 50 största privata bloggarna har ca 2,1 miljoner besökare per vecka. De tio största proffsbloggarna står för 70 % av proffsbloggarbesökarna (av den totala besöksfrekvensen för de 50 största). Motsvarande siffra för de privata bloggarna är 57 %. Det totala antalet registrerade bloggar uppgår till drygt 148 000. Så kan det vara.

Den 11 april är det tre år sedan jag flyttade mitt sparande från Swedbank till Avanza. Vardagsjoxet flyttades till Skandiabanken. Nöjd är jag med det beslutet. Swedbank saknar jag inte. Därtill: MEF toppade igår och det är 82 dagar sedan senaste botten. Nu ägnas likviditetstillgången viss uppmärksamhet här framöver.

Det finns en halvmatematisk relation som intresserar mig och är tillämplig på sådana saker som försäljningssiffror för böcker, antal besökare för bloggar, städers storlek inom någon geografisk yta, följare på Twitter, etc. Diagrammet nedan visar sådan relation för hur många besökare de största bloggarna inom kategorin ekonomi, företagande och juridik har enligt listningen på Bloggportalen. Två kurvor visas, en för privata bloggar och en för s.k. proffsbloggar, där bloggarna på x-axeln ordnas efter antal besökare (som visas på y-axeln). Min egen blogg finns med, faktiskt, då den besökssiffra bloggen f.n. når upp till kvalificerar den för topp-50 i den privata kategorin. Den ligger där borta långt, långt till höger i diagrammet. Till vänster i diagrammet hittar man de riktigt välbesökta bloggarna i kategorin, där en proffsblogg seglar högt över alla andra. Intressant är dock att den blå kurvan över privata bloggar slår de listade proffsbloggarna på platserna direkt efter respektive t

Förra veckan utvecklades aktieinnehavet rätt OK och steg med 3,4 %. Hittills idag har beståndet ökat med 1,69 %. Tillsammans gör det ett värdeskutt om 5,15 %. Glad kan man vara åt det, som fågeln om morgonstunden. Tyvärr är man inte skapt så, utan börjar fundera på om det här verkligen håller på litet sikt … För i flödet finns de där fondförvaltarna, var de nu jobbade nånstans, som för någon dag sedan larmade om att börsen kommer att gå ner. Snart. Kanske.

Sitter och slötänker i avvaktan på de briljanta idéer jag egentligen är i behov av för att lösa ett bekymmer utanför den här rutan. Och tankarna vandrar och börjar sysselsätta sig med begreppet 'rik' och en del andra angränsande begrepp, som 'välbärgad', 'förmögen', 'välsituerad', 'ekonomiskt oberoende', etc. Två frågor tränger sig på. Den ena handlar om när man är att betrakta som rik, den andra handlar om hur man blir det. Googlar man märker man snabbt att dessa frågor på nätet behandlats rätt ofta, med varierande infallsvinklar och kvalitet. Följande består av mitt eget slötänkande kring dessa frågor. När är man rik? För egen del tänker jag här i termer av sånt man har, dvs. tillgångar. Men om dessa är finansierade med lån har man dem inte fullt ut, så då landar jag i att den relevanta kvantiteten handlar om värdet av ens realiserbara nettotillgångar. Man skulle kunna snäva av det ytterligare, till finansiella nettotillgångar, men det bli

Nu har det hunnit gå 198 dagar sedan Min Egen Fond toppade senaste gången. Sedan dess har den gått ner med 0,47 %. Sedan den senaste botten har det gått 78 dagar och uppgången sedan dess ligger på 12,41 %. Mellan senaste topp och senaste botten blev nedgången 11,45 %. Det svänger. Och igår skuttade aktieinnehavet till så att (nästan) samtliga innehav ligger på plus. Så läget är ganska bra ändå. Fram tills nu. Samtidigt kan jag inte riktigt frigöra mig från en gnagande känsla av att en Svart Svan kanske kommer att flyga in i synfältet snart. Orosmoln är det gott om: brexitjoxet, handelssamtalen, Nordkorea, den demografiska utvecklingen, kronkursen, kränkthetskulturen, klimathysterin, terrordåden, den eroderade moralen bland ledande politiker, moderna flygplanskrascher, bostadsmarknaden, den svenska kulturdebatten (med dess extremt urspårade subjektivistiska gnällkaraktär), etc. Och den där jävla Trump. Samtidigt är det ju så att allt det där redan finns och är känt. Inga Sva

Aktieportföljen min innehåller idag sju bolag, som till skillnad från tidigare är valda för att vara någorlunda stabila. Alla innehav ligger numera på plus och visas med blå, fina siffror i Avanzas kontoöversikt. Utom ett. Men också där finns hopp, ty avkastningen på den gnutta surdeg jag har kvar i portföljen ligger i skrivande stund på -0,08 %. Så kanske även den delen orkar släpa sig upp till acceptabel nivå i någorlunda närtid. För tillfället är jag nöjd med sammansättningen av innehaven.

Återigen dags att ta en titt på värdet av Min Egen Fond noterat i kronor, dollar och i det antal gram guld jag kan köpa för det samlade värdet av den. Diagrammet nedan visar procentuell utveckling sedan måndagen innan Brexit-valet. Den blå kurvan visar utvecklingen i kronor räknat, den gröna i dollar räknat och den gula i gram guld räknat. Inkluderat är värdeutveckling samt egna insättningar/köp. Det torde vid betraktande av kurvorna vara övertydligt att värdet räknat i kronor innehåller en hel del luft och fluff. Och gapet mellan den blå kurvan å ena sidan och den gröna respektive gula kurvan å den andra torde komma att täppas till vad det lider. Och räknat i kronor torde det inte göra mig så där jätteglad. Läget sedan början av förra året ser också tämligen oroligt ut. Vad det säger om framtiden är svårt att sia om och som vanligt är osäkerheten som allra störst längst ut till höger i diagrammet. Den osäkerheten hanterar jag genom att hålla en hög likviditet undan aktier och fo

Efter en trevlig dag igår, drog sällskapet och jag oss tillbaka till vår tillfälliga hemvist. Vid tvåtiden i natt vaknade jag av omisskännliga kräkljud, som sedan periodiskt upprepades under nattens gång. Sällskapet är fortfarande helt slut. Vid tiotiden kontaktades en av de andra som var med. Även där hade det kräkts under natten och mattheten nu var påtaglig. Sannolikt rör källan sig om en påse sallad, som jag själv undkom på grund av omodern skepsis mot kaninföda. Nu är det dock på bättringsvägen, men trist avslutning på trevlig helg ändå.

Och i väntan genomfördes köp av aktier (Kinnevik). I och med köpet är andelen aktier i Min Egen Fond 14 %, vilket är den andel jag strävar efter. Nu tänker jag glömma den delen av MEF ett tag.

Det är nu tre år sedan jag slutgiltigt ledsnade på storbankernas lögnaktighet mot sina kunder, särskilt mot småsparare som jag själv är. Det bankbyte jag då gjorde känns extra behagligt nu, när man åskådar de senaste svinerierna. Löss!

Ligger i soffan och glor på fotboll. Ajax ser ut att vinna. Rätt spännande tillställning. Själv är man matt och avslagen. Följer marknadsutvecklingen och nyhetsflödet kring denna. Tycker fortfarande att det är bäst att avvakta.

Spanar igenom nyhetsflödet. 1. Asienbörserna lär visst ha skuttat uppåt och i mitt flöde dyker bubbelvarningar upp. Och när bubbelvarningar dyker upp, dyker även lugnande besked om att inga bubblor synes än upp. Inspirerad som man är av Nassim Nicholas Taleb konstaterar man att kommentatorer, analytiker, s.k. experter, prognosmakare, m.fl., sällan är något att bry sig om. De har oftast fel. 2. En sparekonom luftar sig också i offentligheten med anledning av kronans försvagning och rekommenderar att folk sköter sina växlingar inför semestern redan nu, eftersom kronan kan komma att ytterligare försvagas. Själv slog jag en koll i en bok om makroekonomi som jag har därhemma, som levererar ett citat av Alan Greenspan med innebörden att han inte kände till någon modell som var bättre att förutspå växelkursförändringar än slantsingling är. I det ljuset känns det magstarkt att rekommendera just nånting när det gäller växlingar inför semestern. Det kan gå hur som helst. 3. Socialdemokrat