Funderingar om privatekonomi

Den är i och för sig inte stor, posten jag äger i den aktie vars kursutveckling visas i diagrammet nedan. Men den finns och i morgon rapporterar bolaget ifråga. Vad händer då? Som alltid är osäkerheten som allra störst längst till höger i diagram av slaget och kikar man på historien ser det väl ut som att tre av fem lämnade rapporter inte direkt tagits emot väl av den där markanden vi alla är en del av. Och de två andra rapporterna har inte resulterat i kursrusningar uppåt direkt, utan reaktionerna på dessa (nr 3 och 4 i serien) ser väl mer neutrala ut. Själv köpte jag i maj, vid den blå markeringen. Nu här på slutet antyder kurvan kanske någon slags tilltagande förväntningar om ljusare tider eller aning om efterlängtad bekräftelse på förhoppningarna. (Ja, det är ett förhoppningsbolag, en spekulation.) Kommer förväntningarna på skam, torde kursen dyka. Visar rapporten framsteg, kan den rusa. Känslan här är att det tredje alternativet - en mer neutral reaktion - inte riktigt

Kan definieras olika. I mitt fall: Årets värdeuppgångar, inkl. utdelning, motsvarar tre nettomånadslöner. Så räknat är oberoendegraden 30 %, hittills i år. De finansiella nettotillgångarna täcker 27,5 nettomånadslöner. Här räknar jag inte procent. Utan konstaterar att frihetsgraden långsamt ökar.

Det är ju så, att privatekonomin inte lider särskilt mycket av om de nöjen man finner värda att ägna sig åt inte kostar så mycket. Själv gillar jag, exempelvis, att vara ute och tassa i skog och mark, träna utomhus, läsa böcker, spela kort, besöka muséer. Inget av dessa nöjen kostar särskilt mycket. Värre hade det varit om jag varit skoterentusiast, seglare eller racerbilsförare. En annan sak jag gillar är frågesport. För detta har jag en app i mobilen. Helt gratis var den inte, eftersom jag valde att betala bort reklamen. Minns jag rätt kostade det steget hela 75 kr. Hittills har jag spelat 2648 matcher i appen, mot slumpvist valda motspelare, så kostnaden utslaget på dessa matcher blir 2,83 öre/match. Så långt. Vid sidan om själva spelnöjet resulterar frågesportspelande på det här viset även i att man får en slags mätare på sin allmänbildning. - Varje match består av 6 omgångar om 3 frågor valda från 20 ämnesområden. (Inför varje omgång turas spelarna om att välja ämnesområde f

Dagens genomgång (mer omfattande än vad som här har visats) av den egna ekonomiska historien har väckt minnen. Inte alla behagliga och det är omöjligt för mig att inte fundera litet kring om vad som hade kunnat göras annorlunda i de val som gjorts. Det hade kunnat motivera ett inlägg kring de råd jag nu skulle ha velat kunna ha gett mig själv som ung. Men livet kan nu inte levas baklänges och de val som är gjorda (av utbildning, arbete, partner, bostad, bostadsort, investeringar, etc.) är gjorda och kan inte göras om. Erfarenheterna och lärdomarna bär man dock med sig och rätt använda kan man alltid nyttja dem för att påverka det som komma skall. Snart är det en ny månad. Och nya tag.

Normalt sett tar den historia som beskrivs här på bloggen sin början i december 2011, då jag blev skuldfri, och i mars 2012, då jag åter började spara mer systematiskt. Men livshistorien sträcker sig längre bakåt än så, likaså min tid i det s.k. arbetslivet och i en undanskymd mapp har jag mina skattebesked från år 2003 och framåt, till och med 2018. Ibland tycker jag att det är värt att spana igenom den historien. Det skadar aldrig att påminna sig om varifrån man kommer och hur man har hamnat där man är idag. Skattebeskeden innehåller en del intressanta uppgifter: Överskott av tjänst, taxerad inkomst, beskattningsbar inkomst, över/underskott av kapital, slutlig skatt, pensionsgrundande inkomst och så. Jämför jag då 2018 med 2003 kan följande konstateras om utvecklingen under 15 år: - den taxerade inkomsten ökade med 77 % - den beskattningsbara inkomsten ökade med 83 % - den pensionsgrundande inkomsten ökade med 73 % - slutlig skatt ökade med 60 % - disponibel inkomst ökade m

Några saker att fundera över: - MEF på ATH - sura konjunktursignaler nästan överallt - krondopade bolagsvinster - Brexit - jättebebisen på andra sidan pölen - ev. räntehöjning i december Frågan är om fegsnörets nivå ovanför långa målet kommer att räcka till. Tål att grunna över. Not: Livförsäkringsvärdet skuttar kraftigt uppåt nu. Årets extra återbäringsränta tillförs. Det är trevligt.

Bara för jämförelsens skull. Förklaringar i föregående inlägg.

Tre poster i Min Egen Fond betraktas som defensiva: sparkontot, räntefonderna och guldfonden, trots den senares högriskkaraktär. (Det är inte guld i fonden, utan guldproducenter.) Andelen defensivt ska i snitt ligga på 20 %, är det tänkt. Enligt nuvarande sparplan kommer andelen under 2020 att utvecklas som i diagrammet nedan. Om inga fond- eller aktieköp görs. Vad som visas är alltså mitt torra krut under året. Tanken är dock att det ska användas. Rätt tajmat. Just nu byggs det upp, så att det finns när lämpliga tillfällen infinner sig.

Just nu ser det bra ut. Det verkar tämligen säkert att jag når en mkr i eget kapital den här månaden. Sedan ställs siktet på att nå summan i finansiella tillgångar. Prognoser och planer visar att det dit är åtta månader (brutto) eller elva månader (netto). Därefter är målet nått. Det kan tänkas att sparandet sedan läggs upp helt annorlunda.

I min värdering av min ekonomi har jag även tagit med mina prylar. Inte bara rejäla prylar. Utan alla prylar. Det hela började efter en flytt, när jag inte riktigt visste vad jag hade eller exakt var det var. Så efterhand som jag packade upp gjorde jag listor. Dessa listor har jag kvar (i en app). Från början mest för skojs skull åsatte jag var pryl ett värde, som i appen summeras för olika kategorier och totalt. Ambitionen var sedan att minska antalet prylar, men nya har införskaffats så de har blivit fler. Nyinköpen har efterhand förts in på listorna, som alltså är någorlunda uppdaterade. Prylhögen upptar följande kategorier i värdeordning: utrustning (hushålls, fritids), kläder, böcker, fordon (bil, cykel), elektronik, konst, möbler, skor och CD-skivor. Den värdering jag gjort utgör en slags halvsystematisk blandning av nyanskaffningsvärde, restvärde och tänkta försäljningspriser via annons eller loppis. Sannolikt överskattas värdet, men det ger mig ändå en ungefärlig uppfat

I föregående inlägg grunnade jag igenom min Plan A för kommande år. Grunderna är: oförändrat planerat sparande, viss löneökning som ökar konsumtionsutrymmet något, försöka att minska vissa fasta kostnader samt ambition att få bättre koll på den vardagliga konsumtionen. I huvudsak fortsätter jag dock som förr. Samtidigt finns den del osäkerheter i tillvaron och jag började fundera litet över vilka mer betydande ekonomiska risker jag löper kommande år. I stora drag ser jag tre typer sådana: inkomstsänkande (sjukskrivning, arbetslöshet), kostnadshöjande (hyreshöjning, bilkostnader, räntehöjning) och tillgångssänkande (börsfall, brand). I tabellen nedan har jag (mycket grovt och översiktligt) spekulerat litet kring sannolikheter och konsekvenser av det elände man kan drabbas av. Av tabellen framgår att den enskilt mest belastande risk jag kan drabbas av är (långvarig) sjukskrivning. Visserligen tror jag att risken är låg, men man vet aldrig riktigt vad som sker när det gäller sånt. T

Egentligen är jag ingen sparsam typ. Finns pengar tillgängliga har de en tendens att rinna mellan fingrarna och spenderas i någon form av allmänt ansvarslös livsföring. Inte så att jag är någon storshoppare av prylar, utan det handlar mer om att jag inte har någon budgetkoll och därtill brukar ägna mig åt sådant som faller mig in: transporter till intressanta platser, restaurangbesök, pilsner, bio och en eller annan bok. Samtidigt har jag de senaste åren ändå sparat en del och det har varit möjligt genom att jag ganska strikt var månad använt följande ekvation som ledstjärna. (1) Fritt konsumtionsutrymme + Överskottsmål = Inkomst - Planerat sparande - Räkningar Jag har helt enkelt vid lön fört över det planerade sparandet till min sparbank först. Sedan har jag betalt räkningarna. Därefter har jag levt på resten och försökt ha en del kvar på kontot vid månadens slut. Så tänker jag fortsätta och planen/prognosen i siffror (tkr) för en normal månad år 2020 ser ut som följer. (2)

Det där med att välja fonder är en inte helt enkel sysselsättning och det händer mellan varven att jag tvivlar på de val jag gjort. Nu har jag använt de nya jämförelsemöjligheter Avanza erbjuder för att kolla efter litet grann. Som jämförelsemått valdes Sharpekvoten beräknad över tre år, som ställer avkastningen under perioden i relation till svängningarna under densamma. Höga värden är bra och innebär i princip högre avkastning till mindre svängningar (risk). Jämförelsen visas i tabellen nedan. Längst till höger i tabellen visas ett rankingmått som innebär att den plats fonden får i en rangordning av fonderna inom respektive jämförelsekategori divideras med antalet fonder i jämförelsekategorin. Måttet visar alltså hur fonden står sig mot de närmaste konkurrenterna med avseende på riskjusterad avkastning. Detaljgluttar man i tabellen ser man att det varierar en del, men totalt sett har fondportföljen haft en hyfsad riskjusterad avkastning (Sharpekvot = 1,00). Några fonder utm

Grunnar över nästa års sparplan, med utgångspunkt från insikten att sparande är uppskjuten konsumtion. Planen säger 27 % i sparkvot, vilket då innebär minskat utrymme för konsumtion i samma utsträckning. Det finns alltså utrymme för inköp om sparandet nollas. Och förlustelser i form av resor eller annat. Balansräkningen är hyfsat stark och skulderna noll. Ett nollsparande under året skulle inte vara någon katastrof. Planen är dock att fortsätta att spara. Det har blivit litet av en hobby och nuvarande samling ägodelar är jag i stort tillfreds med. Bilen börjar visserligen bli litet till åren, mobilen är litet slö och en del kläder litet slitna. Men det är egentligen inte mycket jag behöver utöver det jag redan har, så jag har egentligen ingen anledning att öka konsumtionen nu. Kommande löneökning tar jag dock helt ut i konsumtionsutrymme. Sparandet kommer jag inte att öka räknat i kronor, så andelen kommer nu att krympa efterhand. Fokus resten av året blir att bygga likvida m

Så har jag uppdaterat mina diagram, som avspeglar mina ambitioner för hur sparandet ska utvecklas. Modellen jag följer bygger på perspektivet tre år bakåt och tre år framåt, vilket är ett sätt att tänka som fungerar för mig. Ett exempel finns i diagrammet nedan som visar hur mitt sparande har utvecklats och ska utvecklas under nu relevant sexårsperiod, uppdelat på kassakonton, sparkonto, fondkontot, ISK-konton, spekulationskontot, räntefonder samt livförsäkringen. Enligt planen tillförs det sparande som visas i diagrammet 8,3 tkr/månad, där 2 tkr går till kassakonton, 6 tkr går in i MEF (sparkontot, fondkonto, ISK-konton, spekulationskontot och räntefonder) och 0,3 tkr går in i livförsäkringen. Den vågiga linjen mellan kassakonton (lila i diagrammet) och sparkonto (grönt i diagrammet) avspeglar min nya flexibilitetsmodell , där 18 tkr förs från kassa till MEF i början av vart kvartal för att sedan återföras i tre portioner i slutet av var månad under kvartalet ifråga. Beroende på

Så här års brukar jag vidta åtgärder för att anpassa innehaven i Min Egen Fond efter min valda viktmodell. Dessutom brukar jag fundera något över hur sparandet ska läggas upp nästa år. När det först då gäller viktmodellen skekar den just nu litet grann, men inte mer än att jag med hjälp av de likvida medel som finns i den ganska snabbt kan justera innehaven så att de ligger dikt mot valda vikter. Den största aktuella obalansen handlar om att de likvida medlen i MEF är dubbelt så stora som de långsiktigt ska vara, eftersom jag häromdagen förde över de sista slantarna som ska in där i år. Nysparandet i MEF är alltså slutfört för året. I övrigt har jag för litet som aktier, efter att Telia såldes. Bland fonderna är den enda litet större avvikelsen att USA-fonden halkat litet efter. Ingen av avvikelserna ovan är dock större än att jag inte kan rätta till dem direkt genom de likvida medel som redan finns där. Konsekvensen av ovanstående är att behållningen på mina transaktionskonton

Kort uppdatering angående hur jag nu hanterar saker och ting. För närvarande håller jag på med två återställarprojekt. Det första projektet handlar om likviditeten , där behållningen på lönekonto och mina reservkonton ska återställas efter sommarens och höstens semesterexcesser. Konsekvensen av det blir att nysparandet för oktober helt stannar på lönekontot, förutom den lilla slant som går in i livförsäkringen. Effekten för helåret blir ett lägre planerat sparande i fonder och aktier. Möjligen kommer utrymme att finnas att korrigera det tappet i november och december. Det andra projektet handlar om att återställa riskbalansen i MEF. Här såldes förra veckan hela innehavet i en aktie (Telia) och idag köps istället räntefonder för del av slanten. Tanken är att MEF ska vara balanserad enligt min viktmodell innan årets utgång. På slutet har jag varit försiktig med nyköp i aktier och fonder och på sparkontot inom MEF finns nu tillräckligt med medel att parera kommande bedömd skakighet s

Makrostatistikens verkningar föranleder trots allt en kommentar. Igår trillade MEF ner med 1,3 % som resultat av konjunkturoron i världen. Rubrikerna i diverse media talar om tvärbroms för ett antal mer framåtsyftande indikatorer och det signaleras om att det kanske kan vara dags att fundera på övergång till mer defensiva placeringar. Mitt eget sparande planeras dock utifrån utvecklingen 3 år bakåt, med sikte på tiden 3 år framåt och då är frågan hur man nu ska göra, givet den sparplan man nu har. Sparandet mitt sker i tre högar, i fallande ordning efter långsiktighet: - pengar in i livförsäkringen - pengar in i MEF - överskott på transaktionskontot Slantarna till respektive hög uppgår till 0,3 tkr, 6 tkr och 2 tkr, med viss fluktuation vad gäller den sistnämnda. Transaktionskontot ger noll i ränta och återbäringsräntan för livförsäkringen uppgår för närvarande till 5 % per år. Här är förutsättningarna relativt stabila. Osäkerheten finns främst i den del av MEF som är expo