Funderingar om privatekonomi

Sitter i den fåtölj som snart bör bytas och begrundar det år som gått. Några av de kostnadsdrivande aktiviteterna har utgjorts av flytt, semesterrantande runt landet och besök på två grekiska öar. Hösten har ägnats åt jobb och missnöje med det grå vädret och det försvinnande ljuset.. Nu känns det dock som att man börjar piggna till. Ljuset kommer att börja återvända och nytt år väntar. Det som nu avslutas har dock varit bra när det kommer till sparande. Visserligen nådde jag inte målet om att spara 8,3 tkr/månad, utan det resultatet landade på 7,6 tkr. Det ger en sparkvot om ca 24 % och det är jag ändå nöjd med. Och värdeuppgångarna på innehaven har kompenserat. De har i snitt över året uppgått till 10,6 tkr/månad. Totalt har de finansiella tillgångarna ökat med 18,2 tkr/månad. Dessutom slog jag genomsnittsavanzianen i utveckling under året. Min blev 26,1 % och snittet ska ha legat på 22,55 %. Där beror det nog mest på tur i år. Men ändå. Min värdeutveckling under 2019 ligger

Det kan vara kul eller informativt att göra så ibland, att jämföra sig med andra. Det valda jämförelsebasen utgörs av SCB:s Sparbarometer, som anger totalvärden för befolkningens finansiella tillgångar och skulder. Den hittas här , för den som är intresserad. Från de värden som kan plockas ut där räknade jag om, så att Medel-Svenssons ställningsvärden blev synliga. Jag jämför mig alltså mot Sverigemedel räknat över hela befolkningen, ungefärligt. Resultatet visas i tabellen nedan. Av den kan man se att jag avviker en del från genomsnittssvensken: - jag har inga kontanter, inga obligationer, inga bostadsrättsandelar, inga övriga försäkringstekniska lösningar och inga övriga finansiella tillgångar - jag har inga lån - jag har mindre inlånat i bank och i form av direktägda aktier (där onoterade ingår) - jag har mer i form av fondandelar, privat försäkringssparande, tjänstepension och premiepension En del av förklaringen till att det ser ut som det gör för mig är att jag är

Och så långt får man väl vara nöjd med hur Min Egen Fond utvecklats. Som det ser ut: MEF, totalt: +24,5 % Indexfondkontot: +26,5 % Kontot för aktiva fonder: +28,0 % Traditionella fondkontot: +33,9 % Aktiekontot: +39,8 % Räntefondkontot: +3,18 % Spekulationskontot lämnas utanför sammanställningen på grund av att siffrorna är befängda i Avanzagrafen, troligen på grund av att det fanns några ynkans ören på kontot vid årsskiftet. Innehavet där har dock inte gått så där väldans bra. För helheten spelar det dock mindre roll, då spekulationernas andel av totalen är liten. Nästa år torde se betydligt annorlunda ut. Knappast tvåsiffriga avkastningstal i alla fall. Sannolikt under värdet för den genomsnittligt effektiva årsavkastning jag haft sedan starten på Avanza också. Den uppgår totalt sett till 12,7 %. Den normalavkastning jag i mina kalkyler räknar med per år uppgår till 8,7 %. Man kan jämföra den siffran med min genomsnittliga avkastning på mina premiepensionsfonder sedan

För en envist ihärdig liberal som undertecknad anser sig vara inger nedanstående diagram ändå ett visst hopp inför framtiden. Och mycket tydligare blir inte den nostalgiskt tillbakablickande karaktären hos åskådliggjorda partier och deras sympatisörer. Diagrammet visar alltså sympatierna för S och SD i olika åldersgrupper från den senaste SCB-undersökningen. Sveriges ungdom, dess framtid!

Så lång tid har nu gått sedan jag började att mer systematiskt spara i fonder och aktier igen. Och saker och ting har förändrats över tid. I diagrammet nedan visas utvecklingen för de komponenter som ingår i Min Egen Fond, som jag kallar sparandet här: sparkontot, fondkontot, ISK-kontona för aktier och fonder, spekulationskontot och räntefondskontot. I diagrammet kan man rätt tydligt urskilja några viktigare beslut på vägen. 1. Starten . En slant från den då blygsamma behållningen på sparkontot (blå kurva) omsattes i fondköp (grön kurva), som sedan fortsatte i tre år, eller ca 36 månader. På vägen, efter ca ett år finns ett nedåthack i gröna kurvan, då en slant togs ut och omsattes i bilköp. 2. Omstuvning till ISK . Efter ca tre år växlades sparandet över till ISK (lila kurva). Överväxlingen har vid några tillfällen även inneburit uttag från fondkontot. Somt av det har hängt samman med att mycket av sparandet inom lila kurvan styrts in i indexfonder i syfte att få ner betalda a

Det har ju hänt att en eller annan småhandlare här i landet har anklagats och kanske även dömts för att genom agerande på div. aktiefora köra kurser upp och ner i syfte att nå egen vinning. Mest i småbolag då. Men den där Twitterpresidenten ... där skulle man kunna tala om rejäla körningar ...

Mindre än en månad kvar av året och det är dags att upprätta Plan A för nästa år. Utifrån antagandet att nettolönen ökar med 2 % nästa år och sparslanten lämnas oförändrad i kronor räknat, kommer konsumtionsutrymmet att öka med 2,7 %. Sparkvoten totalt minskar därmed från 26,4 % till 25,9 %. (Jämförelsen gäller det planerade sparandet, inte utfallet. För 2019 nås inte Plan A på grund av div. extrakostnader i samband med flytten i början av året samt semesterexcesser i somras.) Lyckas jag hålla Plan A kommande år uppnås följande mål: - en ökning av kassan (behållningen på mina transaktionskonton) med 28 % (prognos 2019: 14 %) - en ökning av det korta sparandet (värdet av Min Egen Fond) med 20 %  (prognos 2019: 42 %) - en ökning av det långa sparandet (värdet av min trad. livförsäkring) med 6%  (prognos 2019: 6%) Ovanstående givet att mina avkastningsantaganden håller. (I parenteserna ovan anges hur jag nu tror att år 2019 slutar.) F.n. sker sparandet i Min Egen Fond främst p