Flöden och planer
Är lördagsslö och ligger på golvet och funderar på hur jag ska lägga upp ekonomin under nästa år. I litet olika avseenden. Just nu handlar det om en granskning av det system för betalningsströmmar som jag prövat mig fram till.
Bilden visar hur det sett ut under 2015. I stort är jag väl nöjd med systemet, som består av tre delsystem: transaktionskontona, buffertkontot och de olika långa sparformerna. De senare är speciella på det viset att pengar ska in där, men inget ska ut, än. Syftet med delsystemet är att bygga en pengamaskin som genererar arbetsfri inkomst.
Ur transaktionskontona och buffertkontot kan dock uttag göras, efter litet olika regler. Till skillnad från transaktionskontona gäller t.ex. för buffertkontot grundregeln att pengar ska in, men inte ut, annat än för specifika behov, typ semester eller större inköp. Grundregeln för löne- och räkningskontona är rättfram: Det som går in, ska ut, förutom uppbyggnad av mindre buffert på räkningskontot, i syfte att jämna ut variationer i räkningsbelastningen mellan månader och för att täcka mindre underskott som kan uppstå på lönekontot.
Så långt är det inga bekymmer. Bekymret handlar om hur kreditkortet har hanterats. Det har under något år fått tjänstgöra som buffert, men det fungerar inte så bra. Alltså flyttas den funktionen till buffertkontot plus lillbufferten på räkningskontot.
Frågan blir då vad jag ska med kreditkortet till. Just nu lutar det åt att det får tjänstgöra som periodiserat klädkonto, dvs. månadsvisa insättningar görs i den omfattning klädköp i snitt budgeterats. I förväg då, så inköp kommer inte att belasta krediten, utan tas från det inbetalda överskottet. Det är inte på det viset banken vill att kortet ska användas, men jag grunnar i alla fall på att göra ett försök. På så vis kan jag nog också koncentrera inköpen till några få tillfällen under året, utan att "hamna efter".
En annan fördel med det hela skulle vara enklare och tydligare flöden genom systemet. Och det är en allmän strävan jag har.
Bilden visar hur det sett ut under 2015. I stort är jag väl nöjd med systemet, som består av tre delsystem: transaktionskontona, buffertkontot och de olika långa sparformerna. De senare är speciella på det viset att pengar ska in där, men inget ska ut, än. Syftet med delsystemet är att bygga en pengamaskin som genererar arbetsfri inkomst.
Ur transaktionskontona och buffertkontot kan dock uttag göras, efter litet olika regler. Till skillnad från transaktionskontona gäller t.ex. för buffertkontot grundregeln att pengar ska in, men inte ut, annat än för specifika behov, typ semester eller större inköp. Grundregeln för löne- och räkningskontona är rättfram: Det som går in, ska ut, förutom uppbyggnad av mindre buffert på räkningskontot, i syfte att jämna ut variationer i räkningsbelastningen mellan månader och för att täcka mindre underskott som kan uppstå på lönekontot.
Så långt är det inga bekymmer. Bekymret handlar om hur kreditkortet har hanterats. Det har under något år fått tjänstgöra som buffert, men det fungerar inte så bra. Alltså flyttas den funktionen till buffertkontot plus lillbufferten på räkningskontot.
Frågan blir då vad jag ska med kreditkortet till. Just nu lutar det åt att det får tjänstgöra som periodiserat klädkonto, dvs. månadsvisa insättningar görs i den omfattning klädköp i snitt budgeterats. I förväg då, så inköp kommer inte att belasta krediten, utan tas från det inbetalda överskottet. Det är inte på det viset banken vill att kortet ska användas, men jag grunnar i alla fall på att göra ett försök. På så vis kan jag nog också koncentrera inköpen till några få tillfällen under året, utan att "hamna efter".
En annan fördel med det hela skulle vara enklare och tydligare flöden genom systemet. Och det är en allmän strävan jag har.
Kommentarer
Skicka en kommentar