Funderingar om privatekonomi

Så här strax innan det är dags att ta helg, kikar jag till läget på pensionsfronten. Totalt ligger värdet av mina pensionstillgångar idag på knappt 3 mkr. Den statliga pensionen står då för 86 % av det samlade värdet, medan intjänad tjänstepension från arbetsgivare står för resterande 14 %. Den statliga pensionen är i sin tur sammansatt av 84 % inkomstpension och 16 % premiepension. Premiepensionen utvecklades hyfsat under 2017 med en värdeförändring om ca 15 %. I snitt per år sedan start någon gång för länge sedan har värdeförändringen varit 8 % och det verkar ändå vara hyfsat om man jämför sig med hur det ser ut i stort. Så, det verkar rulla på det där också. Något privat pensionssparande har jag inte. Däremot sparar jag inför pensioneringen. Men det är en annan historia.

För många alternativ att välja bland gör det många gånger svårt att välja det bästa alternativet. Skallen klarar inte av att konsekvent sortera och rangordna beslutsalternativen. Resultatet blir valstress, informationsöverbelastning, ytlig bearbetning av tillgänglig information, applikation av förenklade beslutsregler och val som oftast inte är optimala utifrån vad man egentligen själv skulle vilja. Och det gäller oavsett om man som privatperson och konsument vill maximera sin livsglädje, som företag(säg)(are) vill maximera sin avkastning, som politiker vill maximera sin makt och sitt inflytande eller om man som byråkrat vill maximera sin betydelse och sin budget. Att välja är alltså inte lätt, särskilt inte när det finns mycket att välja mellan. Och valfrihet kan därför ibland upplevas som en belastning. Exempel på knepiga val på grund av att alternativen blir "för många" kan exempelvis gälla val av skola till sina barn, val av äldrevårdsleverantör för gamla eller val av...

Såna verkar flockas kring vissa branscher, som exempelvis fondrådgivning/försäljning och då särskilt knutet till pensionssparande. Ett exempel på sånt hittas här . Också jag har blivit uppringd av diverse såna där, som vanligtvis inte börjar samtalet med att tala om vad de har för ärende, utan istället börjar förhöra sig om man har tid, om man är nöjd med sitt pensionsbesked (oranga kuvertet), etc, för att så att säga dra in en i samtalet och få en att försäga sig, så att de kan "lösa" det problem man nu råkat haspla ur sig att man känner sig ha. Teknikerna de använder är ofta förledande, och ibland är de rent oförskämda. Själv brukar jag tidigt i samtalet avbryta dem, fråga upp ordentlig ang. vad företaget heter som de företräder, vad företagets organisationsnummer är, om det innehar F-skattesedel, vad deras VD heter, vilket telefonnummer han eller hon har, om de har en hemsida på nätet, vilken adressen dit är, osv. Ganska snart brukar de lessna på mig och lägga på. ...

De bråkar nu, 40-talisterna, som syns här . Och bråka må de väl få göra, det har den generationen alltid gjort. Att den sen också alltid varit villig att skjuta konsekvenser och kostnader över på andra är kanske en annan sak. (Och Aftonbladet är som vanligt en helt ansvarsbefriad populistblaska.) Hursom helst. Pensionssystemets konstruktion har aldrig varit någon hemlighet. Vilket den här 11-åriga artikeln visar. Och även om jag nu aldrig gillat Göran Perrson, må man ändå säga att helt tappad bakom en vagn är han inte. Nog visste konstruktörerna vad de gjorde. Och det de gjorde var befogat. Några självklarheter: - pensionssystemet bör anpassas efter den ekonomiska utvecklingen - kostnaderna bör inte vältras över på kommande generationer - systemet bör anpassas efter den demografiska utvecklingen - systemet bör anpassas efter förändringar i den förväntade livslängden - systemet bör utformas så att utfallet kan påverkas genom egna val (premiepensionsdelen) - människor bör avkr...

För några dagar sedan skrev jag en liten personlig betraktelse kring mitt orangea kuvert och informationen i detsamma, som jag då har en del synpunkter på utifrån mitt eget snäva perspektiv. Nu visar det sig att myndigheten  har folk anställda som ägnar sig åt att spana på vad som skrivs i sociala medier och därtill ge sig till att kommentera och söka ställa till rätta. Man kan väl anta att uppdraget handlar om att säkerställa att korrekt information kring pensionssystemet  når ut och inte att det handlar om att påverka eller styra opinionsyttringar kring systemet. Som relativt nybliven bloggskribent är det i alla fall kul med kommentarer, det må man medge. Ändå blir jag fundersam. Vi har ju ett läge i landet där media är pressade och där den granskande journalistkåren är krympande i antal och resurser. Samtidigt har företag, myndigheter och andra organisationer expanderat sina kommunikationsavdelningar. Ett uttryck för det är just att man har anställda vars uppgift det...

För nån dag sedan landade alltså det orangea kurvertet från Pensionsmyndigheten . Jag öppnade det, läste det noga och förstod, som jag beskrev här , mindre än vad jag borde göra. Mitt problem handlar alltså om att jag inte har en susning om jag bör spara mer eller mindre eller inte alls på egen hand för att kunna uppehålla nån slags standard när jag lämnar ekorrhjulet. Men i en annonstext från SEB hittad på SvD, får jag några svar som hjälper i förvirringen. (Jo, jag vet. Det är en annons och ett säljbudskap.) I texten hävdas då att många anser att 80 % av slutlönen är en rimlig nivå på den samlade pension man kan plocka ut. Och den skulle då alltså bestå av inkomstpension, premiepension, tjänstepension och det egna sparandet till pensionen. I länkad annonstext hävdas det att 80 % av slutlönen når man inte utan eget sparande. För den upplysningen tackar jag, liksom för upplysningen att riktmärket är att man bör spara 3-5 % av bruttolönen för att komma i nivå. För min del s...

Har landat. Inte i min brevlåda, för jag hör till dem som avsagt mig leverans i fysisk form. Utan som ett mejl med länk för inloggning till Pensionsmyndigheten . Informationen är som vanligt tämligen svårbegriplig , inte när det gäller uppgifterna om hur mycket jag har tjänat in till min allmänna pension, men när det gäller prognosen för hur mycket jag kommer att få ut per månad, före skatt. Den informationen, om prognosen, presenteras på första sidan som belopp knutna till olika, tänkbara pensionsåldrar. Men vad som ingår framgår inte där, utan den informationen dyker inte upp förrän på sidan tre, där det framgår att den allmänna pensionen består av X kr i inkomstpension och Y kr i premiepension. Det samlade beloppet är inte imponerande, oavsett om jag nu kommer att välja att ta ut min pension från 65 års ålder eller vänta tills jag är 67 år och 7 månader innan jag hoppar av ekorrhjulet. Det knepiga med att värdera informationen och vad den egentligen betyder för mig, h...