Fokus dessa dagar ligger praktiskt taget helt på hälsa och återhämtningen efter Covid-19. För egen del var sjukdomsresan obehaglig och besvärlig, men inte svår och sjukhusvistelse kunde undvikas. Med nöd och näppe, visserligen, men ändå. Och det är tur det. Andra jag känner har inte haft samma tur, utan landat i sjukhusvård och i ett fall även på IVA. Och ju svårare och längre sjukdomsresa, desto längre väg tillbaka till någon slags normalläge. På grund av detta (och viss allmänbildning får man väl säga) har jag noll tålamod med den där idioten som påstår sig vara uppkopplad mot högre makter och som arrangerar protestdemonstrationer i huvudstaden. Sällan har man skådat motstycke till komplett idiot. Om man då en stund växlar fokus till privatekonomin blir effekten av ovanstående även i maj rejält sänkta konsumtionsutgifter jämfört med en vanlig månad. Man gör inte så mycket när man inte orkar göra så mycket. Så enkelt är det. Kassan fylls alltså på, så sakteliga.
Månaden september blev rätt bra. Sparandet landade på 12,7 tkr, vilket innebar en sparkvot om 40 %. Till det får då läggas värdeökningar för aktier och fonder om 15,3 tkr. Totalt ökade alltså de finansiella tillgångarna med 28 tkr under månaden. I balansräkningstermer innebär det där att målet om en mkr nu (den 30 september) är uppfyllt för bruttotillgångar, nettoförmögenhet, finansiella bruttotillgångar och finansiella nettotillgångar. Marginalen nedåt till en mkr uppgår dock inte till mer än 1 % för de finansiella nettotillgångarna, vilket innebär att läget kan se annorlunda ut om en månad. Just för tillfället är jag i alla fall nöjd. Och belåten.
Kommentarer
Skicka en kommentar