Funderingar om privatekonomi

Ett skäl till att jag börjat skriva den här bloggen är att få någon slags ordning och reda på hur jag själv tänker kring min ekonomi. Det är ungefär för mig som för den där jounalisten, som tillfrågad om sin åsikt i viss fråga gav svaret att han inte visste, eftersom han inte skrivit om saken. Kassaflöde, alltså. Det handlar ju om att besvara frågan om hur mycket av in- och utbetalningarna som stannat hos en själv.  Och det borde då innebära att amorteringar på lån också borde räknas in, inte bara förändringarna på de egna kontona, som i tidigare inlägg. Bilderna nedan visar då hur det såg ut för mig 2014 och enligt prognosen för 2015. Tycker själv att det ser bra ut. Man kan också skåda en skillnad mellan åren, då amorteringarna på billånet står för betydligt större del av årets prognosticerade kassaflöde än de gjorde ifjol. Förklaringen till det är att jag tyckte att värderingarna på fondmarknaderna började se ansträngd ut i början av året, så jag ströp inflödet till fond...

Är lördagsslö och ligger på golvet och funderar på hur jag ska lägga upp ekonomin under nästa år. I litet olika avseenden. Just nu handlar det om en granskning av det system för betalningsströmmar som jag prövat mig fram till. Bilden visar hur det sett ut under 2015. I stort är jag väl nöjd med systemet, som består av tre delsystem: transaktionskontona, buffertkontot och de olika långa sparformerna. De senare är speciella på det viset att pengar ska in där, men inget ska ut, än. Syftet med delsystemet är att bygga en pengamaskin som genererar arbetsfri inkomst. Ur transaktionskontona och buffertkontot kan dock uttag göras, efter litet olika regler. Till skillnad från transaktionskontona gäller t.ex. för buffertkontot grundregeln att pengar ska in, men inte ut, annat än för specifika behov, typ semester eller större inköp. Grundregeln för löne- och räkningskontona är rättfram: Det som går in, ska ut, förutom uppbyggnad av mindre buffert på räkningskontot, i syfte att jämna ut variat...