Funderingar om privatekonomi

Nu när jag har nått mitt viktigaste mål för min ekonomi, att bli skuldfri, gäller det att stanna till, ladda om och ta nytt sikte. Och då behöver jag något specifikt att styra mot. De grundläggande, övergripande styrprinciper som jag följer finns beskrivna på sidan om just principer, så här handlar det om något annat. Och jag väljer då att lägga särskilt fokus på mitt sparande, särskilt den del som jag styr till sparkontot och till mina båda fondkonton. Aktuell sparsumma som styrs dit är som jag nämnt i tidigare inlägg 5 000 kr. Och jag kommer inte att öka den summan framöver. För att då visualisera och löpande följa och anpassa utveckling och måluppfyllelse kommer jag att följa ett diagram, det som visas här nedanför. Diagrammet visar perioden 31/12 2015 till 31/12 2018 och handlar alltså främst om hur min Plan framåt ser ut. Den planen är inte fix, utan justeras efterhand som utvecklingen rullar sig fram. Så sakteliga. Tre målnivåer är inlagda i diagrammet, en röd, en gul o...

Under de senaste åren har det mesta av mitt privatekonomiska fokus legat på diagrammet som visas här nedan. Diagrammet sträcker sig från den 1/1 2013 till den 31/12 2018 och visar utvecklingen av mitt korta sparande (blå kurva), utvecklingen av min aktiva skuld (röd kurva) samt nettot av dessa båda (grön kurva). - Allt till höger om den vertikala röda linje som ligger längst åt vänster är min Plan. Allt till vänster om den linjen är historia. De horisontella streckade linjerna utgör målnivåer och jag balanserar just nu kring den nedersta av dessa. Den aktiva ekonomistyrning jag har tagit sikte på har handlat om att skyffla den gröna kurvan stadigt uppåt i jämn och för livsföringen hanterbar takt. Jag har nu nått målet om att få ner den röda kurvan till praktiskt taget ingenting. Och därmed avtar betydelsen av just det här diagrammet som ekonomistyrningsmedel. Fokus torde fortsatt ligga på hur den gröna kurvan utvecklar sig, men sannolikt kommer jag att sköta det med hjälp av andra ...

Är en av många frågor jag sysselsätter min skalle med just nu. Och den frågan är egentligen bara en liten del av en större klass frågor, som handlar om hur mycket tid man bör ägna aktiviteten X jämfört med alla andra tänkbara aktiviteter som man kan välja bland. Det senare är något som sysselsätter mig en hel del i mitt arbete just nu och jag behöver dribbla med en enkel tankemodell för att få ordning på saker och ting. Frågan är i grunden en ekonomisk fråga. Tiden är begränsad och om jag nu väljer att ägna x % av min tid åt privatekonomiska frågor, så har jag bara 100 - x = y % kvar åt att ägna mig åt annat. Och om man nu vill maximera någon slags nytta av det man ägnar sin tid åt, kan det väl vara värt att fundera över vad som är en optimal balans mellan den tid man lägger på sin privatekonomi och den tid man lägger på annat. - Den ekonomiskt bevandrade tycker nog att det här är trivialt och känner igen att det hela handlar om en tillämpning av produktionsmöjlighetskurvan ...

Det är nu några år sedan jag bestämde mig för att verkligen få ordning på ekonomin igen, som i december 2008 befann sig i ett tämligen bedrövligt skick. De följande tre åren gick åt till att sopa upp resterna efter den kraschen, kan man väl säga. Och det gick bra. Målen under dessa år gick ut på att spara upp en liten buffert och på att betala bort de skulder jag dragit på mig. Särskilt systematisk i övrigt var jag dock inte. Levde väl ungefär som vanligt och ägnade inte särskilt mycket tanke åt ekonomin på längre sikt. Men i december 2011 blev jag skuldfri. Vilket var en sällsynt underbar känsla. Den levde jag på fram till slutet av mars 2012, som kan sägas utgöra den egentliga starten på ett mer systematiskt förhållningssätt. Där någonstans bestämde jag mig för att växla det buffertsparande jag då hade mot långsiktigt fondsparande. För att känna att jag hade tillräcklig buffert in-case-of tog jag också en kredit om 30000, vilket kanske inte var det klokaste, men som jag ändå har ha...