Beteendeekonomi

Vad är det här?
På den här sidan finns några teser om beteendeekonomi. Ambitionen är att ge en bakgrund till hur jag tänker i privatekonomiska frågor. Kunskapsfältet är dock vidsträckt, så tillämpningarna är många

Vad är ekonomi egentligen?
Ekonomi handlar om hushållning med resurser som kännetecknas av knapphet eller brist. Oavsett vad det handlar om är resurserna begränsade jämfört med vad man skulle kunna behöva eller vad man önskar sig.

Knappheten ställer krav på beslut. Man måste välja. Helst bör då det alternativ väljas som i någon mening ger "bäst" utfall. Oftast gör man i klassisk ekonomi antagandet att människor är kapabla att välja på ett rationellt sätt. De vet vad de vill, de har tillgång till och kan bearbeta för beslutet relevant information. De väljer sedan konsekvent det alternativ som förväntas ge det bästa utfallet för dem.

Man antar då att beslutsfattaren har full koll på sina preferenser, perfekt förmåga att kalkylera utfall och bedöma sannolikheter, och försöker dessutom entydigt att maximera den egna nyttan.

De resurser som det ska hushållas med kan handla om massor av saker. Det rör inte bara kronor och ören, utan även tid, uppmärksamhet, kroppskrafter, tankeansträngning, råvaror eller tillgångar som hus, maskiner och annan utrustning. Egentligen nästan vad som helst som finns i livet.

Vad är beteendeekonomi?
På ett sätt kan man hävda att beteendeekonomi helt enkelt är ekonomi. Den skillnad som finns mot klassisk ekonomi handlar om hur man antar att beslut går till.

Standardantagandena i den klassiska ekonomin handlar om den fullt informerade, kallt kalkylerande, konsekvente och nyttomaximerande egoisten, som rationellt och genomtänkt väljer mellan vad som står till buds. Mot den bilden ställer beteendeekonomin en människa som genom begränsningar i tankeapparat, emotionella låsningar, sociala hänsynstaganden, och annat, inte förmår bete sig enligt logikens och nyttomaximerandets lagar. Vanligt folk beter sig inte helt rationellt och förlorar ofta på det, t.ex. genom att köpa aktier eller fonder när de är dyra och sälja när de är billiga.

Kunskap om sånt här kan användas. Man kan själv använda den för att undvika de värsta dumheter man riskerar att göra. Man kan också använda den till att utforma andras val, för egen vinning eller för att underlätta för dem att göra vettiga val. Marknadsförare använder beteendeekonomiska principer för egen och deras företags vinning. Ofta är det till kundens nackdel. Men det finns exempel på motsatsen.

Beteendeekonomin har då ambitionen att visa människan som hon är. Inte fullt rationell, men heller inte komplett irrationell. Med litet hjälp på traven och verktyg för det, kan de flesta av oss bete oss mer rationellt än vi ofta gör. Och det är något som i alla fall jag tycker att man bör sträva efter.

Prospect theory
Prospect theory utgör en av grunderna inom beteendeekonomi och gör anspråk på att beskriva och förklara hur människor faktiskt beter sig när de fattar ekonomiska beslut, vilket alltså i princip kan ses som alla val en människa ställs inför i sitt liv.

Enligt ursprungsartikeln från 1979 sker beslutsfattandet i två faser:

a) en struktureringsfas där valet sätts upp, vilket ofta innebär att olika "förenklingsregler" mer eller mindre medvetet kommer till användning

b) en utvärderingsfas, där utfallen av valet värderas. Det beskrivs genom en nyttofunktion, som fångar hur uppfattade vinster och förluster översätts till en uppfattad nytta, och en sannolikhetsfunktion, som fångar hur den som väljer förhåller sig till osäkerheten i valsituationen.

Struktureringsfasen syftar till förenkling och sker ofta otänkt, vilket gör att vissa systematiska fel uppträder. Det finns en lång rad tankeskevheter man kan drabbas av när man väljer. Gemensamt för dessa är att val ofta är känsliga för hur det uttrycks (framing) och för andra mer eller mindre kontextbundna situationsfaktorer. Är man hungrig fattar man andra beslut än när man är mätt, för att då ge ett enkelt exempel.

Värderingsfasen bidrar med andra underligheter, jämfört med den helt rationella idealmänniska som förutsätts i konkurrentteorin (expected utility model). De bärande idéer som fångas i den nyttofunktion som används i prospect theory är att beslut:

 a) beror av beslutsfattarens referenspunkt. Det är förändringen från referenspunkten (vinst eller förlust) som är av betydelse, inte läget i absolut mening. Olika beslut kan tas i en och samma beslutssituation, inte så mycket för att olika aktörer föredrar olika saker, utan för att de har olika referenspunkter.

b) reaktionerna på vinster eller förluster av tilltagande storlek kännetecknas av avtagande känslighet, dvs. en vinst/förlust av det tionde äpplet känns mindre än en vinst/förlust av det tredje äpplet. Det påverkar bland annat hur man beter sig när man spelar poker, för de risker man är beredda att ta i kommande omgångar.

c) förluster känns litet drygt två gånger så tunga som en vinst, vilket är ett uttryck för förlustaversion och leder till att man undviker att ta risker, även om de skulle gynna en. Det leder också till den välkända tendensen hos många att handla aktier eller fonder när de är dyra och sälja när de är billiga. En mycket intressant illustration av det finns här.

Till sist identifieras en del underligheter kring hur folk förhåller sig till sannolikheter. Vi är inte så bra på att skatta sådana. Bland annat överskattar vi kraftigt mycket låga sannolikheter, vilket för mig gör att jag varje helg är övertygad om att det är min tur att vinna lotteriets högsta vinst. Deltagande i spelet gör det visserligen möjligt, men sannolikheten att göra det ligger väldigt nära noll. I beslutet att spela ges därför den låga sannolikheten en vikt som den nog inte förtjänar.

Ett annat område där det får betydelse, i kombination med nämnd förlustaversion, gäller försäkringar. Det finns en tendens att överförsäkra sig och att överbetala för försäkringar som egentligen inte behövs. Det lever bland annat hemelektronikhandeln rätt gott på.

I den andra änden av skalan finns en tendens att underskatta höga sannolikheter, vilket leder till andra konstifikationer, bland annat undvikande av små risker vi egentligen skulle tjäna på att ta. Attityden fångas grovt i uttrycket "better safe, than sorry". Ibland missar vi möjligheter på det viset.

Några kändisar inom området
Ett område som är så pass stort och livskraftig som beteendeekonomi har blivit har många verksamma och själv känner jag bara till några på listan.

Av de ekonomer som nämns i länken har jag bara läst verk av två: Herbert A. Simon och Richard Thaler. Den senares syn på att det är viktigt att göra det lätt för den väljande att göra rätt genom aktiv valarkitektur har inspirerat här på slutet.

Av nämnda psykologer har jag läst verk av Daniel Kahneman, Amos Tversky, Paul Slovic och Walter Mischel. Knutet till beteendeekonomi främst de båda förstnämnda. De andra mest kring mätning. Här finns massor att fördjupa sig i om grundläggande egenskaper i det mänskliga tänkandet och väljandet.

Av de som listas under finansrubriken har jag bara läst Thaler, även om jag också läst referat av vad Robert Schiller har pysslat med.

Överlag är det där ett rätt kvalificerat gäng. Och det är ett sant äventyr att försöka sätta sig in i deras tänkande.

Böcker
Det finns några böcker jag rekommenderar alla att läsa. De hör löst till det beteendeekonomiska området, men somliga har fokus som mer handlar om hur människor mer allmänt fungerar som bedömare och beslutsfattare. Listan borde kompletteras, men det tar jag tag i när jag får lust.

1. Kahneman, D. Tänka, snabbt och långsamt. - En av de bättre populärböcker som finns om den bild av människan som vuxit fram sedan den kognitiva revolutionen drabbade psykologiämnet.

2. Kahneman, D., Tversky, A. Choices, Values, and Frames. - En mer tekniskt tungtuggad bok. Innehåller bland annat originalartikeln där prospect theory lanserades.

3. Taleb, N. N. Lurad av slumpen, Den svarta svanen: vad mycket osannolika händelser kan leda till, Antifragilitet, Skin in the game. - Fyra böcker, alltså. Rätt fantastiska skapelser, som inte är helt lättlästa, men som bland annat gör det värt att mer fundera över hur man bygger robusta system än över hur man försöker förbereda sig för specifika ovanligheter.

4. Thaler, R. H., Sunstein, C. R. Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness. - En rätt klok betraktelse över hur man kan bevara eller stärka människor rätt att välja själva, samtidigt som man genom design av valsituationen och utformning av default-alternativ för de passiva ökar sannolikheten för förnuftiga val. Intressant inte minst för att boken presenterar en slags tredje väg mellan förmynderisamhälle och valfrihetsfundamentalism.

5. Thaler, R. Beslut och beteenden: att förutsäga det oförutsägbara. - En underhållande sammanfattning av knäppheter och knepigheter i vårt sätt att välja och göra. Och en välgörande påminnelse om att en smula ödmjukhet inför tillvarons komplexiteter bör odlas. I alla sammanhang.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det ekonomiska kretsloppet - värt att ha i åtanke

Ett partiprogram

Plan och verklighet