Funderingar om privatekonomi

Av allt att döma landar sparkvoten på 40 % den här månaden. Och de finansiella tillgångarna ser ut att öka med 4,2 % efter att Min Egen Fond värdeutvecklats med 4,19 %, exkl. egna insättningar. Både fonder och aktier har skuttat till rejält under månaden, till delar kronkursdopat. Nu tar jag helg. Som vanligt planeras inget deltagande alls under fanorna.

Månaden börjar närma sig sitt slut och min otåliga sida visade sig igen. Den här gången tog det sig uttryck i två mer ogenomtänkta aktieköp av spekulationskaraktär. Visserligen rör det sig om investmentbolag, typ, vilket innebär någon slags inbyggd riskspridning, men både innehaven är av utpräglad högriskkaraktär. (Spekulationerna läggs på det kontot och räknas inte in i riktiga aktiehögen. Inte än.) Huvudspåret är dock fortsatt likviditetsuppbyggnad. Månadens resultat kommer att vara betydligt högre än vanligt och marknadernas uppskutt den senaste månaden kommer att också att ha skyfflat värdet av de samlade innehaven uppåt. Så på huvudmarknaderna gäller fortsatt försiktighet och avvaktan, inte minst mot bakgrund av valutarörelserna här på sistone. (Här sällar jag mig inte till den kör som sjunger det eviga fallets visa, utan tar höjd för det omvända, nämligen att det kommer en korrigering så småningom.) Den senaste kalkylbladsjusteringen visar att jag nu sniffar på miljonen, reda

Och bra väder. ljummet i luften. En del sol. Och så. Nya lönen har ramlat in på kontot. MEF är värd mer än någonsin. Just för tillfället överstiger de samlade tillgångarna 1 mkr. Det kan bli så att två mål nås till den sista i månaden: Mer än 500 tkr i MEF och mer än 800 tkr i finansiella tillgångar. Om inget trist händer måndag eller tisdag till veckan. Smolk i bägaren: Kronförsvagningen. Nu: Utflex. En pilsner. Samvaro.

Lön, alltså. Därmed är det dags att fundera på hur månadens sparslant ska användas. Funderingar sker mot bakgrund av det som alltmer ser konstlat uppblåst ut. Som nämnts i några tidigare inlägg väntar jag mig sättningar, men när nu Riksbanken och andra underliga krafter verkar skyffla upp ballongerna i det blå avstår jag från vidare spekulationer framöver. (Jag har gjort några misslyckade försök, men avbrutit dessa.) Samtidigt kan jag inte frigöra mig från bilden nedan. Köper gör jag inte nu. Sparslanten landar på konto ett tag.

Förr en dag med sorgemusik på radio, tråkiga TV-program och allmänt nöjesförbud. Nu mest en slö dag. Konsumerar gör man: Ägg, skinka, vattenmelon och öl. Kontemplerar gör man: Vinstförväntningar, rapporter och rasrisker. Samt Putin och Trump.

Min Egen Fond (= allt jag har på Avanza) rör sig på högsta nivåer någonsin, räknat som NAV, dvs. enligt samma princip som fondkurser sätts. Sedan förra toppen den 29 augusti ifjol har MEF nu gått upp med 2,58 %. Från den senaste botten den 27 december har MEF gått upp med 15,85 %, vilket är i nivå med DJ World Index som stigit med 15,92 %. Håller i hatten.

Jag har ju ändrat hållning litet till mitt aktieinnehav och på slutet lagt en grund i form av väl kända investmentbolag samt en väl känd teleoperatör. Följden av förändringarna är att det numera trillar in utdelningar i litet högre utsträckning än tidigare. Slantarna kommer att plockas ut från aktiekontot och vid lämpligt tillfälle köras in i fonder. Tillsvidare får slanten dock ligga kvar på sparkontot  linje med min övertygelse att det nu är läge att bygga kassa för framtiden.

Av och till läser jag div. artiklar eller blogginlägg med tips på hur man får ordning på sina privata ekonomi. Det finns ju TV-program som handlar om saken också och kommunernas konsumentvägledare gör i tysthet en rätt beundransvärd insats för många som handlat litet snett. Själv är jag numera rätt priviligierad, med en ekonomi som tillåter mig att ta ut svängarna. Det har inte alltid varit så, men numera skulle jag kunna låta pengarna rinna mellan fingrarna utan större katastrofer. Jag har dock valt att göra på annat sätt, som här beskrivs. 1. Det jag har. - Första steget tycker jag är att få koll på det man har och det man är skyldig. Gör man det har man koll på utgångsläget. Utifrån det kan man sedan planera annat. Bra är det om det man har är mer än det man är skyldig. Bra är det också om skulderna inte är alltför stora, även om de inte är större än värdet av det det man har. (Skriver mer om det här en annan gång.) 2. Det man får in och det man gör av med. - Nästa steg är at

För närvarande följer jag marknadsutvecklingen under tilltagande tvivel. Resultatet av dessa tvivel är att jag tagit det preliminära beslutet att under en tid styra in allt nysparande till sparkontot, med den nackdelen att detta endast ger 0,75 % ränta på året. Samtidigt har jag läst expertspekulationer om att börserna i världen framöver kan komma att drivas av rädsla att missa avkastning och att man därmed riskerar att ångra sig om man ställer sig vid sidlinjen. Nyfiken blev jag då på hur mycket jag skulle riskera att missa om jag ställer mig vid sidlinjen resten av året, under förutsättning att mitt offensiva innehav går upp med 0,7 % per månad och mitt defensiva går upp med 0,1 % per månad. Procentsatserna svarar mot årsavkastningar om 8,7 % respektive 1,2 %, vilket är vad jag brukar kalla mina antaganden om "normal" avkastning. Det offensiva innehavet består av aktier och aktiefonder, det defensiva av sparkonto, räntefonder samt min guldfond. Räknat har jag nu gjo

Tänkte visa en sammanställning över de aktuella fondinnehaven, dvs. de faktiska fonder jag har. Under fliken Min Egen Fond (MEF) redovisas bara principuppbyggnaden, men i tabellen nedan är fonderna angivna tillsammans med aktuell p/e-värdering enligt Morningstar och antalet aktieslag i respektive fond enligt samma källa. Visst överlapp finns mellan fonderna, så att samma aktieslag kan ingå i flera, men totalt sett bör det totala antalet företag jag via fonder har aktier i uppgå till något litet mer än 2000. Enligt viktmodellen min ska huvudregionerna stå för 50 % av MEF, sidoregionerna för 6 % och branschfonder plus guld för 11 %. Resten utgörs av aktier, räntefonder och behållningen på sparkontot. Det finns fonder i nu aktuellt innehav jag funderar på att byta ut, men i stort är jag nöjd med nuvarande sammansättning. På grund av inlåsningseffekter för den del av innehavet jag har på vanligt fondkonto finns en del underligheter, t.ex. dubbleringen av indexfonder inriktade på Sver

Drabbades av s.k. parkeringsskada i helgen, vilket ställer till ett jävla krångel. Förövaren givetvis okänd. Rejäl smäll, med inte bara buckla, utan även hål i plåten på bakluckan, ganska högt upp, centralt. För att få eländet på försäkringen krävs polisanmälan och en del annat. Sur blir man ...

Nu är det litet drygt tre år sedan jag flyttade mitt sparande till Avanza. Sedan dess har jag en genomsnittlig effektiv årsavkastning om 12,52 % räknat över alla konton. Sharpekvoten för 12 månader är lika med 0,87 och standardavvikelsen över 12 månader ligger på 8,17 %. Man kan jämföra med Avanza Zero som rapporterar Sharpekvot om 0,87 och standardavvikelse om 10,99 %. Avanza Zero har en avkastning om 34,1 % på tre år. Jag har 41,55 %, räknat som NAV så att det blir jämförbart. Bästa bidraget kommer från indexfonderna med genomsnittlig effektiv årsavkastning om 15,83 %. Den samlade avkastningen för dessa över tre år räknat som NAV uppgår till drygt 55 %. Så långt fungerar Plan A.

Innehavet framgår under fliken Aktieportfölj. Här ges några mer allmänna anmärkningar. Avkastningen för de ingående aktierna har under de tre senaste åren legat i snitt legat på 53,6 %. Det är inte min avkastning, utan hur aktierna har utvecklats oavsett. Avkastningssiffran kan jämföras med den för aktiefondsinnehaven, som alltså ligger något litet över. Den genomsnittliga direktavkastningen ligger nu på 2,87 % (YOC för mig ligger på 3,33 %). Volatiliteten (svängningarna) ligger i snitt på 18,43 % och beta på 0,91 (exkl. ett innehav som saknar sånt värde). Beta visar att portföljen normalt sett svänger något litet mindre än marknaden. Även här har jag numera främst prioriterat riskspridning, främst genom att valet i första hand fallit på ett antal investmentbolag. F.n. finns inga planer på att komplettera innehaven.

Tänkte att jag skulle göra en kort genomgång av aktiefondinnehaven, med hjälp av Avanzas verktyg för fondportföljanalys. Annars finns en sammanställning över Min Egen Fond under den fliken. Den omfattar hela mitt innehav på Avanza, inkl. räntefonder, aktier och behållningen på sparkontot. Det är den viktning som redovisas där som tillsammans med hur innehaven utvecklas styr köp och, ibland, försäljningar. Men nu alltså aktiefonderna enligt fondanalysverktyget: Jag har 16 aktiefonder, med en hög snittrisk (6 av 7), hyfsad snittrating (4 av 5) och en snittavgift om 0,73 %. Att snittavgiften ligger så pass lågt beror på att jag styr merparten av mitt sparande in i indexfonder i regionerna USA, Asien, Europa, Japan och Sverige. Fonderna för övriga regioner (Afrika, Latinamerika och Östeuropa samt branschfonderna (läkemedel, teknologi, fastigheter, råvaror och miljö/klimat) har alla högre avgifter. Tar man bort innehaven i indexfonder landar snittavgiften på 1,55 %. Utvecklingen a

Om man gör det, oavsett vad, föredrar man det, framför varje annan användning av den tid eller de pengar som krävs för att göra det.

Befolkningsutvecklingen är ju av tämligen stor betydelse, bland annat för skiften i fördelningen av politiska preferenser och för landets allmänna ekonomiska utveckling. Själv pysslar jag just nu med att räkna litet på SCB-data, i en slags omvärldsanalytiskt syfte. Ibland när man håller på med sådant, ser man saker man blir fundersam över. Två diagram visas här nedan. Det första visar befolkningsutvecklingen i riket, som här på slutet skjutsats på en del. En annan sak man där kan notera är könsfördelningen. Tidigare har antalet kvinnor överstigit antalet män i landet, men detta har under den senaste tioårsperioden ändrats. Annars ser det väl ut som att vi haft en rätt stadig tillväxt av folkmängden i riket. Utvecklingen ser dock väldigt olika ut i olika delar av landet. Det andra diagrammet visar utvecklingen av folkmängden i skogslänen (Värmland, Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten). Här kan man väl säga att det har svängt en del, minst sa

När man nu sitter på den lokala puben och funderar över Livet och det ekonomiska begreppet Nytta. Är mitt inne i en förhandlingsprocess, som vart år är lika stökig. Behov finns av att olika aktörer (viljor) kan förmå sig att dels tydliggöra sina egna intressen, dels förstå, acceptera och bidra till ett gemensamt helt. Med förståelse för de avvägningar och prioriteringar som då blir nödvändiga till följd av att resursramen är 100 %, inte 357 %. Det misslyckas alltid. Och den gemensamma nyttan blir ... lidande ...

Efter en rörig vecka.

Det där med klimatets utveckling och lämpliga handlingssätt att hantera riskerna kring detta verkar debatteras med tonlägen som av och till i mitt tycke blir påfrestande hysteriska. Senast handlar det om Kjöllers DN-krönika, där människan påpekade att en mer effektiv åtgärd än de flesta andra skulle vara om människor i någon mån (helt eller delvis) avstår från barnalstrande. Motreaktionerna har givetvis ramlat fram, mer eller mindre sakliga. Senast hävdas från en liberal ledarskribents sida att det är antihumanistiskt att uppmana till att inte skaffa barn (eller att skaffa färre barn) för att - som det heter - "rädda" klimatet. Samtidigt finns ju den där ekvationen , I = P × A × T, som illustrerar tanken att den samlade miljöpåverkan av mänskliga aktiviteter (I) kan ses som en rak och enkel, multiplikativ relation mellan populationens storlek (P), välståndsnivån per person (A) och miljöbelastningen per "välståndsnivåenhet" (T). Man behöver inte tänka länge i

Mitt liv har under det senaste kvartalet präglats av flytt, vinteröverlevnad och jobb. Främst. Det har medfört att annat hamnat i skymundan. 1. Mina prylar. - Det går inte att flytta utan att det blir litet oordning här. Fortfarande finns några ouppackade kartonger och jag har inte riktigt koll. En del har rensats bort, men inte avförts. Annat har slagits ihop med andra liknande prylar, men inte organiserats. Några smärre köp har gjorts (lagerhyllor, böcker, t-shirts) men inte noterats. Behöver alltså inventera, organisera, rensa och komplettera. Inköpslistor behöver skrivas, så att prioriterade val kan göras. Nya glasögon, diskmaskin och ny mobil konkurrerar högst upp på den ogjorda listan över mer kostsamma framtida köp. 2. Träningen. - Är på väg att återupptas, men tröskeln är nu hög. Sprang 2,4 km i förrgår. Och det tillfället räknas nu som startpunkt. Ikväll är det dags igen, samma sträcka, åt andra hållet. Till att börja med nöjer jag mig med joggingturer. Småningom måste j

Ibland kan det vara värt att kika på hur innehavet utvecklats över litet längre tid och i jämförelse med annat. Tabellen nedan visar hur det har gått för MEF (= alla konton på Avanza) sedan dess jag flyttade mitt sparande från storbanken (11 april 2016). Inlagt är också hur div. annat har utvecklats under samma tid. Utvecklingen för MEF anges i termer av Net Asset Value, precis som för vilken annan fond som helst. Till följd av min placeringsinriktning brukar jag oftast jämföra mot DJ World Index. Litet extra kan man fundera över valutaeffekter och så. (Utvecklingen för guld ges i termer av USD/troy oz.) Men annars är jag rätt nöjd, för jämfört med mina antaganden om "normal" avkastning har jag en "överavkastning" om 16 %.

Kikade på min historia i dessa också. Det gick till så att jag köpte på mig en del småbolag med miljöinriktning, ungefär lika mycket i varje. Sedan tänkte jag mig glömma bort dem. Den bakomliggande tanken var att något eller några av dem kanske skulle visa sig vara framgångsrika nog för att helheten skulle bli bra. Jag for alltså med trålen på småbolagslistorna. Efter ett tag kollade jag dem och drog då slutsatsen att det var bäst att avsluta äventyret, vilket alltså skedde med viss förlust, om än begränsad. Nu kollade jag igen och har jämfört med kurserna när jag sålde. Fem av de köpta har sedan dess gått framåt, mellan 28 och 90 %. Resterande nio har fallit, mellan 19 och 93 %. Totalt skulle jag ha legat 12 % back på de där, om jag hade behållit dem fram tills idag. Tror nog att jag i grunden ska hålla mig till fonder.

Trots allt blev jag litet nyfiken när det gäller mina spekulationer i warranter. Dessa har skett via en tjänst hos min sparbank där transaktionskostnaderna är noll för avslut över ett visst belopp. Så där har jag lekt litet granna, mest för att lära mig hur det fungerar med den typen av instrument. (Det egentliga namnet på de instrument jag handlat är visst mini-futures.) Totalt har jag gjort 60 avslut i den typen av instrument. Flertalet av affärerna har rört guld som underliggande (65 %), följt av USD (13 %), SP500 (13 %), NDX (5 %) och sist OMX (3 %). Resultaten är inte imponerande. Bäst har det gått i guld, + 3,6% och NDX, + 0,8 %. För resterande har det gått mindre bra. Totalresultaten har som nämnts i tidigare inlägg landat på 1,8 %. Jag har varit ganska försiktig ändå i mina spekulationer. Summorna per affär har varit små och jag har oftast klivit ur tidigt. Syftet har varit att spela litet grann med en mindre del av Min Egen Fond, men också för att lära mig. Den slutsat

Av och till har jag gett mig ut och spekulerat. Det har inte gått sådär väldigt bra. Spekulationerna har tagit sig två former, dels har de skett i warranter, dels i div. slaskaktier på smålistorna. Utöver det har jag gjort en del aktieaffärer tidigare där resultaten varierat. Minst sagt. En sammanfattning ges i tabellen nedan. Den omfattar tidigare avslutade aktieaffärer, spekulationer i skräpaktier samt spekulationer i warranter. Normalt sett handlar det inte om stora belopp per affär, eftersom jag ju är en sann småsparare. Och glad amatör. Don't do this at home! Som framgår av tabellen har mina äventyr gett ett samlat resultat om -5%, vilket ändå inte är värst. Warrantaffärerna har faktiskt gått plus med 2 %, medan spekulationerna i slaskaktier gav en förlust om 4 % och mina mer "seriösa", tidigare aktieaffärer gav en förlust om 13 %. Detaljerna kring warranter och slaskaktier hoppar jag över. Det är ändå ingen rolig läsning. Man kan konstatera att jag inte är

Den är inte särdeles imponerande, den aktieresa jag gav mig ut på i november 2016. Och för att visa andra ev. intresserade hur det kan gå när man är glad amatör, finns ett diagram längst ner i inlägget. Från början var tanken att fiska på smålistorna efter intressanta chansaktier. Då var tanken att lägga ca 10 % av värdet i Min Egen Fond på den typen av innehav, i syfte att (förhoppningsvis) få litet spets på utvecklingen. Det gick väl bra. I början. Det stora uppskuttet där i början förklaras nära nog helt av utvecklingen i ett bolag som ägnar sig åt investeringar i div. Cleantech-företag. (Jag hade då en del annat chansartat, men dessa skuttade inte fullt lika mycket.) Fallet som följde förklaras främst av utvecklingen i samma företag och där följde jag med alldeles för länge, men gick i alla fall ur i tid nog att den totala förlusten ändå bara rörde sig om någon procent. Sedan växlade jag inriktning litet, men gjorde misstaget att köpa Ratos, vilket rätt långt till höger led

Egentligen finns inget behov av inköp av kläder, men trots det brukar jag passa på när nasarna är i stan. Av dem har jag genom åren köpt en rock för 500 (2500), en jacka för 500 (5000) och två par byxor för 300 styck (900). Siffrorna parentes är verifierade ordinarie priser. Och nu är de här igen. Trots att jag egentligen inte behöver något köpte jag i alla fall tre t-shirts med tryck för totalt 100 kr. Bra så.

Och jag kan inte annat än att betrakta dagens uppskutt för aktieportföljen som ett slags aprilskämt. Här har jag i inlägg efter inlägg funderat kring risken för nedsläpp och så kommer det här. Samtidigt är det ju såsom så, att strax innan det släpper känns det antagligen som allra, allra bäst, om man nu får tro Nassim Nicholas Taleb. Med andra ord: Jag är skeptisk ...