Med hjälp av Morningstar har jag nu kollat litet kring hur många företag jag via mina fonder äger andelar i och kring hur dessa är värderade i termer av det där p/e-talet. Uppgifterna är tämligen aktuella och bygger på tillgängliga data från den sista juli i år. Huvudregioner . Här har jag sex fonder, med inriktning på USA, Asien, Japan, Europa och Sverige. Totalt äger jag via dessa andelar i 1 982 företag, ev. något färre till följd av tänkbara, men mindre överlapp mellan fonderna. Genomsnittsvärderingen i termer av p/e ligger på 14,4, vilket inte ter sig så värst ansträngt ändå. Sidoregioner . Här har jag tre fonder, med inriktning på Afrika, Latinamerika och Östeuropa. Dessa fonder är mer koncentrerade och omfattar totalt 158 företag. Genomsnittsvärderingen i termer av p/e ligger på 11,3, vilket inte heller känns överdrivet ansträngt. Branschfonder . Här har jag fyra fonder, inriktade på läkemedel, teknik, fastigheter samt klimat och miljö. Totalt omfattar dessa 231 ...
Har skrivit om det förr: Jag äger inte mycket. Mina prylar står f.n. för ca en fjärdedel av värdet av vad jag har. Ändå tycker jag att jag har för mycket. Det jag har: 1. Fordon . En bil och en cykel. Som tillsammans står för 36 % av prylarnas samlade värde. 2. Kläder . Jag har (mer än) vad jag behöver, men behöver rensa och byta ut. Tillsammans står persedlarna för 18 % av prylvärdet. 3. Utrustning . Tält, skidor, verktyg, stekpannor, knivar m.m. Står tillsammans för 17 % av prylvärdet. 4. Böcker . En last. Har fyllt på och behöver rensa. Står för 15 % av prylvärdet. 5. Elektronik . Routrar, paddor, iFånen m.m. Ingen TV. Står för 7 % av prylvärdet. 6. Konst . Har några föremål av värde. Skattar det till 4 % av det samlade prylvärdet. 7. CD-skivor. Har drygt 150 av varierande kvalitet. Överskattar värdet till 2 % av prylvärdet. 8. Möbler . Bor litet, så det rör sig inte om mycket. Köpt billigt. Och onytt. Står för 1 % av prylarnas värde. Ska ev. byta ut något till något nyare. 9. Skor ...
Så har BRÅ gjort det igen, en undersökning där man jämför sannolikheten för att olika grupper ska komma att misstänkas för brott (av olika slag). Reaktionerna på rapporten är lika trista, som förutsägbara: vänstermänniskor skyller på klasskillnader och samhällsklyftor, populistnationalisterna på invandringen och forskarna - den sedvanliga skaran - klagar över att BRÅ inte varit mer tydliga i att förklara att gruppskillnaderna kan bero på en massa saker. DN verkar tycka att det är synd att undersökningen överhuvudtaget har gjorts. BRÅ säger fakta, av kartläggningskaraktär. Mest uppmärksamhet i debatten ges skillnaderna mellan fyra grupper: - inrikesfödda med inrikesfödda föräldrar (A) - inrikesfödda med en utrikesfödd förälder (B) - inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (C) - utrikesfödda (D) Sannolikheten att en person ska misstänkas för brott är i dessa grupper ordnade från högst till lägst på så vis att C > D > B > A. Det är 3,2 gånger så vanligt att misstän...
Kommentarer
Skicka en kommentar