Kronvrak

Kronindex (KIX) har under året gått upp från 108,7 till 115,0, en uppgång med 5,8 %. Vilket då innebär att kronan har försvagats med så mycket i relation till en viktad kombination av relevanta andra valutor.

Och det där borde ha haft och komma att få konsekvenser för mitt fondsparande, som ju är höggradigt internationellt orienterat. Just nu har jag ca 13 procent av mitt fondinnehav i svenska tillgångar, medan resten ligger utomlands. Planen är därtill att andelen i Sverige inte ska öka, utan minska.

Årets aktuella avkastningssiffra är för fonderna 18,9 procent, när innehavet noteras i kronor. Men noterat i gram guld eller i USD är utvecklingen inte lika stark. Den är positiv, men svagare.

Och använder man nu KIX-förändringen och korrigerar med den blir årets uppgång totalt sett på det här viset: 18,9 - 5,8 = 13,1. Ungefärligen. Här höftas det friskt.

Det ser heller inte så där väldigt illa ut. I år. Historiskt kan jag i det tidsperspektivet vara nöjd. Men det avgörande nu är slutsatserna inför framtiden. Kvarvarande nysparbelopp i år är 21500 kr. Nästa år planeras åtminstone 60000 kr avsättas för nysparande av långt slag, dvs. hamna i fonder. Och jag vill ju att dessa slantar ska växa.

Man kan nog ändå vänta sig att kronan framöver kommer att stärkas. Låt oss anta att den under kommande tolv månader kommer att ta igen tappet från i år, vilket då innebär att omvärldens valutor kommer att bli svagare och den förväntade avkastningen i procent räknat blir 

avk(svenska kronor) = avk(utomlands, lokala valutor) - 5,5 ... 

Så om nu tillgångarna i världen knatar upp med tio procent blir fonduppgången bara 4,5 procent. Ungefärligen och höftat.

Vad är då klokt att göra? Jag vill inte öka andelen i svenska tillgångar, eftersom jag på sikt tror mer på annat. Samtidigt medför valutaeffekten troligen att mitt fondinnehav noterat i kronor inte kommer att gå så där väldigt bra kommande år. Åtminstone kommer det att tyngas med någon procentsats när nu kronan lär komma att stärkas igen. (Gissning, så klart, men kollar man historiska kurvor på riksbankens sida är det inte en orimlig gissning.)

Här är jag osäker och står och velar. Fortsätta enligt plan? Hålla slantar likvida och vänta in att kronan reser sig? 

Just nu har jag fastnat, stående mitt i steget ...

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det ekonomiska kretsloppet - värt att ha i åtanke

Bild
Det där med påståenden i media (och bland kreti och pleti) om hushållens ekonomi, inkomstklyftorna, fattigdomen, skatterna, övervinsterna (om nu någon minns den debatten) och annat, har jag sedan länge sett med stor skepsis på. Tack och lov finns folk som granskar vad som sägs och som försöker balansera med att plocka fram fakta av mer stabilt slag. Sen kan jag irritera mig litet på påståenden av det slag som fälldes i debatten om utdelningar i bolag som tagit emot statligt stöd eller i debatten om vinster i välfärden, att pengarna inte ska hamna "i de rikas fickor". Idag är det väldigt få pengar som hamnar i fickor överhuvudtaget. (Kritik mot båda nämnda företeelserna av mer seriös sort finns naturligtvis, men jag reagerar surt på slarviga formuleringar som används i överförenklat demagogsyfte.) Såna gånger minns jag faktiskt min skoltid och att vi vid något tillfälle fick möjlighet att grotta ner oss i det (samhälls-)ekonomiska kretsloppet . Kan tycka att det perspektivet m
Läs mer

Vinster i välfärden

Försöker bestämma mig för vad jag egentligen tycker i den frågan, men eftersom jag inte skrivit om det, vet jag inte riktigt. Så jag skriver väl och ser hur det blir. Hur partierna tycker framgår här . Först tycker jag då att skola och utbildning är en sak, vård och omsorg en annan. Och att det bara är de senare som handlar om välfärdstjänster i egentlig mening. Så jag inskränker mig till vård och omsorg och tänker då främst på äldreboenden. Sen förmodar jag att det finns X antal sådana som drivs i offentlig regi och Y antal sådana som drivs av privata bolag. Antar gör jag också att båda sorterna finansieras via skattsedeln och (för enkelhetens skull) att kostnaden per brukare i offentlig regi är lika med intäkten per brukare för privata bolagsboenden. (Struntar alltså i att en del av verksamheten finansieras via avgifter.) Kostnaden för offentliga boenden tänker jag mig bestå av 70 % arbetskraftskostnader (A), 10 % verksamhetskostnader (V) och 20 % kapitalkostnader (K). För at
Läs mer

Spekulationsportföljen - uppdatering

Bild
De aktier jag har är uppdelade i två högar, en grundhög och en spekulationshög. Spekulationshögen har under en tid varit ett litet bekymmer, mest för att jag nog inte är särskilt bra på att spekulera. Just idag går det dock bra och sedan en liten tid har innehavet också skuttat till och lagt sig på positiv nivå. Det syns i den inlagda tabellen nedan. Av den framgår också att två att innehaven fortfarande ligger på minus, men här har jag förhoppningar inför framtiden. Just idag har jag genomfört en förändring av innehavet i portföljen. Slitevind såldes. Den aktien har inte gått så värst bra sedan köp och där tror jag inte heller att det kommer att ändras särskilt snabbt. Två andra innehav finns i spekulationshögen: AVA SMABOLAG TRACKER och TRACK HYDROGEN VON. Det är relativt nya innehav. Det först nämnda skuggar First North 25 Index och det andra skuggar ett index från Solactive som består av 16 vätgasbolag. Totalt 41 underliggande aktier alltså. Och tanken med det är att få riskspridni
Läs mer