Funderingar om privatekonomi

Uppföljningen gäller lönemånaden 27 november till 22 december. Inkomst: 27111 kr Räkningar: -11537 kr Rörliga utgifter: - 12216 kr Sparande: -1300 kr Överskott: 2058 kr Överskottet förs till reserven som nu uppgår till 5013 kr. Speciellt för månaden har varit kombon snålande och inköp av julklappar. Uppföljningsmånaden är fyra dagar kortare än normalt. Några klappar återstår att köpa. Inräknat sparandet blev det samlade överskottet 3358 kr. Det ser ut som att man kommer att ta sig igenom januari rätt enkelt.

Det var ju inte USA-fonden, utan Asienfonden som var senaste köpet. Blunder.

De fonder jag har är uppdelade på traditionellt fondkonto och på ett ISK. Tanken är att jag ska ha ungefär hälften av fondslantarna i respektive sparform. Där är jag inte än. Utvecklingen av fonderna i respektive sparform framgår av bilden nedan. Som synes var utvecklingen under november litet blandad. Någon kanske frågar sig hur i all världen man kan ägna sig åt att satsa på guld och råvaror i dagens läge (se ISK). Här bör man dock betänka att sparhorisonten ligger på en fem-sex år och i det perspektivet tror jag att det är rätt läge att börja köpa på sig sådana tillgångar så smått. Utvecklingen av ISK-kontot är jag inte direkt nöjd med. Inte än. Men valet av fonder där beror på några antaganden jag gör om framtiden. Asiens andel av världsekonomin kommer att öka. Det kan man nog med fog anta. Och den tillväxten kommer att avspegla sig i fondvärdet. När utvecklingen i Indien tar fart på allvar, kommer det att dra råvarorna. Men det är något år bort. Att Japan och USA är med beror p...

Två par nya jeans har inhandlats, så nu kan man stryka det från listan. Priset för de båda uppgick till 1998 kr.

Om det kan man tänka mycket. För att få ut nuvarande disponibla inkomst i form av avkastning, skulle jag med en kalkylränta om 8 % per år behöva ha 4 000 000 kr. Minst. Det har jag inte. Men man jobbar på att öka oberoendegraden i alla fall.

Idag handlar grunningen om frågan om när man ska vara nöjd. Frågan är framför allt kopplad till skulderna. Diagrammet nedan visar läget. Den blå ytan visar skuldläget, den röda ytan visar det som är mitt på riktigt. Som synes närmar jag mig det läge där allt jag har är mitt på riktigt. Och det kommer att kännas skönt. Men det är nu en sak. En annan sak är vilka konsekvenser det bör få för den framtida livsföringen.

Man sparar alltså en del. Det gör andra också. Men inte lika mycket.

Rent allmänt har jag ett komplicerat förhållande till prylar. De kan vara bra att ha, i kraft av sitt bruksvärde, men har olägenheterna att väga och ta plats, vilket driver kostnader för förvaring i form av behov av bostadsyta och förvaringsutrymmen. Och används de inte, saknar de också bruksvärde. Ambitionen jag har är då att ha exakt så många prylar jag använder tillräckligt mycket att de ska ge mig glädje, men inte fler. Inspirerad är jag av företeelser som The 100 things challenge och liknande. Håller koll gör jag, med hjälp av en app, som heter My Stuff. Det är en databas över prylar. I dagsläget har jag 824 poster inlagda i databasen, till ett samlat värde av ca 183 000 kr, där bilen tas upp till ett värde av 70 000 kr. Resten är typ lösöre som böcker, elektronik, möbler, kläder, skor, fritidutrustning, hushållsartiklar mm. Värdet på dessa ting bokförs i en blandning av uppskattat marknadsvärde (loppis, Blocket) och nyanskaffningsvärde. Det totala värdet överskattas nog, med kans...

Ligger i soffan och slökollar fonder. Särskilt med fokus på hur jag i mina fonder fördelat pengarna över världen, över olika branscher och företag och så. Använder mig av Morningstars fondtjänster när jag ägnar mig åt sånt. För att få någon slags referenspunkt till mina funderingar kring frågan om var i all världen man bör placera slantarna kollade jag också in hur man gör i AP7:s aktiefond, alltså det statliga PPM-alternativet. Undrar om folk i allmänhet vet att man där placerar bara 1,2 % i svenska företag ...

Tar man sig en titt på min balansräkning kommer man att upptäcka några saker, som kanske inte är så där alldeles vanliga i dagens samhälle. Det är  - att knappt två tredjedelar av det jag har består av finansiella tillgångar och bara en tredjedel består av värdet på de saker jag har (fastigheter, bilar, båtar, övriga grejer) - att jag har rätt låg skuldsättningsgrad, knappt 10 % av värdet av mina tillgångar, och skuldkvoten ligger på måttliga 16 % av min disponibla årsinkomst Jag äger alltså inte särskilt mycket. Inga fastigheter. En bil. En cykel. Kläder och skor. En del fritidsutrustning. Och böcker. Några möbler. En del vanligt hushållsjox och verktyg. Några elektroniska grunkor. Det är allt. Och mer vill jag inte ha. Snarare mindre. Försöker faktiskt aktivt hålla nere antalet prylar jag har. Rensa. För prylar har en del nackdelar: 1. De tar plats. 2. De väger. Därtill bör de användas om man nu ska ha någon egentlig glädje av dem. Och det tar tid. Den slutsats jag har dragit av ...

I mars 2013 köpte jag en bil. Bilen finansierades genom att 20 % av inköpspriset plockades från sparandet och 80 % fixades genom ett lån med bilen som säkerhet. Lånet löper formellt på 7 år, men ambitionen har hela tiden varit att betala av det snabbare än så. Sedan dess har mycket av mitt privatekonomiska tänkande kretsat kring två saker, att bygga upp ett sparkapital (K = sparkonto + fondkonton) och att betala av de skulder (S = billån + kreditskuld) jag har. Målet var från början att bygga upp sparkapital och betala av lån, så att K > S, dvs. målet var att kunna betala bort skulderna "på ett bräde", om omständigheter uppstod så att jag skulle bli tvungen till det. Det målet nåddes i början av år 2014, då nettot N = K - S > 0. Under resten av året 2014 fortsatte jag så. I snitt ökade K under 2014 med drygt 4 700 kr/månad och S minskade med drygt 1 400 kr/månad. Nettot N ökade då med ca 6 100 kr/månad. Utvecklingen har fortsatt under år 2015, som visas i diag...

Ett skäl till att jag börjat skriva den här bloggen är att få någon slags ordning och reda på hur jag själv tänker kring min ekonomi. Det är ungefär för mig som för den där jounalisten, som tillfrågad om sin åsikt i viss fråga gav svaret att han inte visste, eftersom han inte skrivit om saken. Kassaflöde, alltså. Det handlar ju om att besvara frågan om hur mycket av in- och utbetalningarna som stannat hos en själv.  Och det borde då innebära att amorteringar på lån också borde räknas in, inte bara förändringarna på de egna kontona, som i tidigare inlägg. Bilderna nedan visar då hur det såg ut för mig 2014 och enligt prognosen för 2015. Tycker själv att det ser bra ut. Man kan också skåda en skillnad mellan åren, då amorteringarna på billånet står för betydligt större del av årets prognosticerade kassaflöde än de gjorde ifjol. Förklaringen till det är att jag tyckte att värderingarna på fondmarknaderna började se ansträngd ut i början av året, så jag ströp inflödet till fond...

Är lördagsslö och ligger på golvet och funderar på hur jag ska lägga upp ekonomin under nästa år. I litet olika avseenden. Just nu handlar det om en granskning av det system för betalningsströmmar som jag prövat mig fram till. Bilden visar hur det sett ut under 2015. I stort är jag väl nöjd med systemet, som består av tre delsystem: transaktionskontona, buffertkontot och de olika långa sparformerna. De senare är speciella på det viset att pengar ska in där, men inget ska ut, än. Syftet med delsystemet är att bygga en pengamaskin som genererar arbetsfri inkomst. Ur transaktionskontona och buffertkontot kan dock uttag göras, efter litet olika regler. Till skillnad från transaktionskontona gäller t.ex. för buffertkontot grundregeln att pengar ska in, men inte ut, annat än för specifika behov, typ semester eller större inköp. Grundregeln för löne- och räkningskontona är rättfram: Det som går in, ska ut, förutom uppbyggnad av mindre buffert på räkningskontot, i syfte att jämna ut variat...

Så var det då dags att starta bloggen, som alltså kommer att handla om mina funderingar på det privatekonomiska området. Jag som skriver är sann amatör på området, men har efter hand börjat hitta ett system som jag tycker fungerar. I grunden handlar det om att jag betraktar mig själv som ett litet "företag" och använder verktyg som jag snott från litteratur om hur man bör hantera ekonomin i sådana. För att då komma igång litet, tänkte jag starta med en titt på den aktuella prognosen för "kassaflödet" under innevarande månad. Hur det ser ut, framgår av bilden nedan. De poster som behandlas omfattar samtliga konton jag har. Bilden visar läget just nu för mina samlade finansiella tillgångar ur flödesperspektiv. Från bilden kan man sluta sig till det system jag använder för att styra mina betalningsströmmar in till och ut från mina transaktionskonton (inkl. kreditkortet) och in till och ut från mitt sparande . Sparandet består av ett buffertsparande på konto, e...