Funderingar om privatekonomi

Uppföljningen gäller lönemånaden 27 november till 22 december. Inkomst: 27111 kr Räkningar: -11537 kr Rörliga utgifter: - 12216 kr Sparande: -1300 kr Överskott: 2058 kr Överskottet förs till reserven som nu uppgår till 5013 kr. Speciellt för månaden har varit kombon snålande och inköp av julklappar. Uppföljningsmånaden är fyra dagar kortare än normalt. Några klappar återstår att köpa. Inräknat sparandet blev det samlade överskottet 3358 kr. Det ser ut som att man kommer att ta sig igenom januari rätt enkelt.

Det var ju inte USA-fonden, utan Asienfonden som var senaste köpet. Blunder.

De fonder jag har är uppdelade på traditionellt fondkonto och på ett ISK. Tanken är att jag ska ha ungefär hälften av fondslantarna i respektive sparform. Där är jag inte än. Utvecklingen av fonderna i respektive sparform framgår av bilden nedan. Som synes var utvecklingen under november litet blandad. Någon kanske frågar sig hur i all världen man kan ägna sig åt att satsa på guld och råvaror i dagens läge (se ISK). Här bör man dock betänka att sparhorisonten ligger på en fem-sex år och i det perspektivet tror jag att det är rätt läge att börja köpa på sig sådana tillgångar så smått. Utvecklingen av ISK-kontot är jag inte direkt nöjd med. Inte än. Men valet av fonder där beror på några antaganden jag gör om framtiden. Asiens andel av världsekonomin kommer att öka. Det kan man nog med fog anta. Och den tillväxten kommer att avspegla sig i fondvärdet. När utvecklingen i Indien tar fart på allvar, kommer det att dra råvarorna. Men det är något år bort. Att Japan och USA är med beror p...

Två par nya jeans har inhandlats, så nu kan man stryka det från listan. Priset för de båda uppgick till 1998 kr.

Om det kan man tänka mycket. För att få ut nuvarande disponibla inkomst i form av avkastning, skulle jag med en kalkylränta om 8 % per år behöva ha 4 000 000 kr. Minst. Det har jag inte. Men man jobbar på att öka oberoendegraden i alla fall.

Idag handlar grunningen om frågan om när man ska vara nöjd. Frågan är framför allt kopplad till skulderna. Diagrammet nedan visar läget. Den blå ytan visar skuldläget, den röda ytan visar det som är mitt på riktigt. Som synes närmar jag mig det läge där allt jag har är mitt på riktigt. Och det kommer att kännas skönt. Men det är nu en sak. En annan sak är vilka konsekvenser det bör få för den framtida livsföringen.

Man sparar alltså en del. Det gör andra också. Men inte lika mycket.