Funderingar om privatekonomi

Noterar att landets vänsterkrafter använder ordet "överlönsamma" om de s.k. välfärdsbolagen. Drabbas av rysningar, ty jag minns tiden när ordet "övervinster" förekom i varenda nyhetssändning i den statliga propagandatelevisionen. Övervinster som staten då skapat själv genom den "solidariska" lönepolitiken ... Och som man tänkte sig borde konfiskeras och stoppas in i s.k. löntagarfonder, om nu någon minns dem. LO-ekonomer låg bakom idéerna. På den tiden. Och nu har vi en företrädare för den typen av tänkande (LO:s 70-talstänkande) som statsminister. Pendlarna svänger.

I vårt land ser min balansräkningsekvation ut så här i tkr: EK = FT + RT - S = 445 + 168 - 40 = 573 där EK = nettot, FT = finansiella tillgångar, RT = reala tillgångar och S = skulder. Jag är inte rik. Kanske inte ens välbärgad. Men helt på bar backe står jag inte längre. Och i princip är jag skuldfri. De 40 tkr som tas upp består av en nu onyttjad kredit. I ett annat land, där jag, inte Staten, skötte mitt liv och mina val på eget sätt, skulle ekvationen kanske se ut så här i tkr, om jag tänkt mig för, varit klok och sparat till pensionen i privata lösningar i samma omfattning som det statliga tvångssparandet nu tvingat mig att göra: EK = FT + RT - S = (445 + 2451) + 168 - 40 = 3024 Det jag har lagt till är alltså värdet av min inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Mina pengar. Men i Statens och pensionsinstitutens förvar. (Hoppar alltså över värdet av sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, etc.) Räknat så har jag alltså en...

Gemensamt för många som sparar en fraktion av sin inkomst tycks vara en vilja att bygga frihet och oberoende. Läser man omkring litet grann figurerar bland många föreställningen och viljan att bygga en penningmaskin, dvs. att investera så att man genom utdelningar, ränta och liknande efterhand kan räkna med en hyfsat stor andel s.k. passiva inkomster av de totala inkomster man har. Bland dessa sparande eller investerande människor finns en andel med storslagna ambitioner, dvs. de tänker sig kunna leva på dessa passiva inkomster och därmed inte behöva (löne)arbeta för brödfödan. Andra har mer måttliga ambitioner, av typen bygga upp ett reservkapital för trygghet eller något annat syfte (framskjuten konsumtion) samt kanske ett någorlunda hyfsat tillskott till (löne)inkomsterna. För egen del ser det ut som att min totalinkomst i år blir 12 delar löneinkomster och litet drygt 1 del avkastning på sparkapitalet. Så inkomstmässigt skulle jag då vara ca 8,3 % "ekonomiskt oberoende"...

Det är söndag. Man har tillverkat pannbiff med lök. Man har konsumerat födan, diskat och sitter nu stilla och smälter käket. Och återvänder till funderingarna om livet som konsumtion av varor och tjänster. I ett tidigare inlägg ställdes följande varianter upp: 1. L = U = f(K) = f(q1, q2, ..., qn) 2. L = f(U, A), där U är som ovan och A är nyttan av annat = f(a1, a2, ..., an) I ovanstående uttryck är L = livskvalitet, U = nyttan av konsumtion av varor och tjänster och A = nyttan av "konsumtion" av annat än varor och tjänster. Enligt uttryck 1 är livets värde detsamma som värdet av den konsumtion av varor och tjänster man ägnar sig åt. Enligt uttryck 2 är det inte så. Varu- och tjänstekonsumtionen påverkar visserligen livskvaliteten, men det finns också annat som gör det. En knäckfråga är vad ai är om det nu inte är qi, dvs. inte är att betrakta som konsumtion av viss mängd av vara eller tjänst. Att skilja det ena från det andra kan vara knepigt. Ta en skogsprom...

Grunnar över följande: Inkomst = Räkningar + Övriga utgifter + Sparande Och det blir omsorterat detsamma som Sparande = Inkomst - Räkningar - Övriga utgifter, eller Övriga utgifter = Inkomst - Räkningar - Sparande Sparande/månad 2016 (tkr) = 5,7 +/- 2,3 (en standardavvikelse) Sparande/månad 2017 (tkr) = 6,3 +/- 0,6 (en standardavvikelse) Övriga utgifter 2016 (tkr): 14 +/- 2,3 (en standardavvikelse) Övriga utgifter 2017 (tkr): 15,5 +/- 1,5 (en standardavvikelse) Innebörden av det där är att mitt fria konsumtionsutrymme nästa år kommer att vara 10,7 % större än i år. Och det känns bra. Mitt planerade sparande kommer att vara 10,5 % högre än i år. Det känns också bra. Det där möjliggörs genom att räkningarnas andel av betalningarna under året krymper rejält, framför allt genom att jag inte behöver betala några lån (bortser här från att det också är sparande). Med planerat sparande menas det som sätts av till sparkonto, fondköp och premier till livförsäkringen. I realitete...

Sitter i fåtöljen. På bordet står kaffemuggen, halvtom. Jag har tvättid idag. Och jag funderar över sådant som handlar om nytta, livstillfredsställelse, val av arbete, val av bostadsort, sparande, investeringar, platsers attraktivitet, konsumtion, lönenivåer, lån. Och en del annat. Ett skäl bakom mina funderingar har att göra med den sparplan jag skrev om igår. Ett annat är att jag försöker begripa mig på något som kallas konsumtionsteori och är en del av det där ekonomiämnet, som så många föraktar och som många försöker strunta i att det finns. Det har jag också gjort. Förr. Men det är dumt. Nå, bättre sent än aldrig, så jag har köpt huvudbok + arbetsbok i mikroekonomi. Första övningsuppgiften i arbetsboken består av att man ska förklara i ord vad följande betyder: U = f(q1, q2, ..., qn), där U = konsumentens nytta och qi = den konsumerade kvantiteten av vara/tjänst i, där i = 1, 2, 3, ..., n Det är inte så svårt. Uttrycket betyder att den nytta man som konsument får av sin konsumtion...

Man har ägnat en liten stund åt att fundera över  nästa års sparplan och kommit fram till en grundmodell. Sammanfattar i termer av procent. Sparande = Inkomst - Utgifter = 100 - 77 = 23 Ambitionen om ett 23 %-igt sparande känns lagom. Jämfört med årets andel innebär det i själva verket en sänkning från 25,3, vilket gör att konsumtionsutrymmet höjs. Nästa år behöver jag inte amortera några lån, eftersom jag blir skuldfri nu på onsdag. Ev. löneökning nästa år förs också till konsumtion. Sparandet låses till fix summa per månad. Plus ev. restöverskott. Det där innebär följande för utvecklingen av mina samlade finansiella tillgångar nästa år, givet att fonderna går upp 8,7 %, återbäringsräntan på livförsäkringen blir 3 % och räntan på sparkontot ligger stilla på 0,25 %. Över året, i procent: Utgångsvärde = Ingångsvärde + Sparande + Avkastning = 100 + 15,6 + 5,5 = 121,1 Per månad i snitt, i procent: Utgångsvärde = 100 + 1,19 + 0,42 = 101,61 Självklart kommer det inte rikti...