Funderingar om privatekonomi

Av allt att döma landar sparkvoten på 40 % den här månaden. Och de finansiella tillgångarna ser ut att öka med 4,2 % efter att Min Egen Fond värdeutvecklats med 4,19 %, exkl. egna insättningar. Både fonder och aktier har skuttat till rejält under månaden, till delar kronkursdopat. Nu tar jag helg. Som vanligt planeras inget deltagande alls under fanorna.

Månaden börjar närma sig sitt slut och min otåliga sida visade sig igen. Den här gången tog det sig uttryck i två mer ogenomtänkta aktieköp av spekulationskaraktär. Visserligen rör det sig om investmentbolag, typ, vilket innebär någon slags inbyggd riskspridning, men både innehaven är av utpräglad högriskkaraktär. (Spekulationerna läggs på det kontot och räknas inte in i riktiga aktiehögen. Inte än.) Huvudspåret är dock fortsatt likviditetsuppbyggnad. Månadens resultat kommer att vara betydligt högre än vanligt och marknadernas uppskutt den senaste månaden kommer att också att ha skyfflat värdet av de samlade innehaven uppåt. Så på huvudmarknaderna gäller fortsatt försiktighet och avvaktan, inte minst mot bakgrund av valutarörelserna här på sistone. (Här sällar jag mig inte till den kör som sjunger det eviga fallets visa, utan tar höjd för det omvända, nämligen att det kommer en korrigering så småningom.) Den senaste kalkylbladsjusteringen visar att jag nu sniffar på miljonen, reda...

Och bra väder. ljummet i luften. En del sol. Och så. Nya lönen har ramlat in på kontot. MEF är värd mer än någonsin. Just för tillfället överstiger de samlade tillgångarna 1 mkr. Det kan bli så att två mål nås till den sista i månaden: Mer än 500 tkr i MEF och mer än 800 tkr i finansiella tillgångar. Om inget trist händer måndag eller tisdag till veckan. Smolk i bägaren: Kronförsvagningen. Nu: Utflex. En pilsner. Samvaro.

Lön, alltså. Därmed är det dags att fundera på hur månadens sparslant ska användas. Funderingar sker mot bakgrund av det som alltmer ser konstlat uppblåst ut. Som nämnts i några tidigare inlägg väntar jag mig sättningar, men när nu Riksbanken och andra underliga krafter verkar skyffla upp ballongerna i det blå avstår jag från vidare spekulationer framöver. (Jag har gjort några misslyckade försök, men avbrutit dessa.) Samtidigt kan jag inte frigöra mig från bilden nedan. Köper gör jag inte nu. Sparslanten landar på konto ett tag.

Förr en dag med sorgemusik på radio, tråkiga TV-program och allmänt nöjesförbud. Nu mest en slö dag. Konsumerar gör man: Ägg, skinka, vattenmelon och öl. Kontemplerar gör man: Vinstförväntningar, rapporter och rasrisker. Samt Putin och Trump.

Min Egen Fond (= allt jag har på Avanza) rör sig på högsta nivåer någonsin, räknat som NAV, dvs. enligt samma princip som fondkurser sätts. Sedan förra toppen den 29 augusti ifjol har MEF nu gått upp med 2,58 %. Från den senaste botten den 27 december har MEF gått upp med 15,85 %, vilket är i nivå med DJ World Index som stigit med 15,92 %. Håller i hatten.

Jag har ju ändrat hållning litet till mitt aktieinnehav och på slutet lagt en grund i form av väl kända investmentbolag samt en väl känd teleoperatör. Följden av förändringarna är att det numera trillar in utdelningar i litet högre utsträckning än tidigare. Slantarna kommer att plockas ut från aktiekontot och vid lämpligt tillfälle köras in i fonder. Tillsvidare får slanten dock ligga kvar på sparkontot  linje med min övertygelse att det nu är läge att bygga kassa för framtiden.