Funderingar om privatekonomi

Och bra väder. ljummet i luften. En del sol. Och så. Nya lönen har ramlat in på kontot. MEF är värd mer än någonsin. Just för tillfället överstiger de samlade tillgångarna 1 mkr. Det kan bli så att två mål nås till den sista i månaden: Mer än 500 tkr i MEF och mer än 800 tkr i finansiella tillgångar. Om inget trist händer måndag eller tisdag till veckan. Smolk i bägaren: Kronförsvagningen. Nu: Utflex. En pilsner. Samvaro.

Lön, alltså. Därmed är det dags att fundera på hur månadens sparslant ska användas. Funderingar sker mot bakgrund av det som alltmer ser konstlat uppblåst ut. Som nämnts i några tidigare inlägg väntar jag mig sättningar, men när nu Riksbanken och andra underliga krafter verkar skyffla upp ballongerna i det blå avstår jag från vidare spekulationer framöver. (Jag har gjort några misslyckade försök, men avbrutit dessa.) Samtidigt kan jag inte frigöra mig från bilden nedan. Köper gör jag inte nu. Sparslanten landar på konto ett tag.

Förr en dag med sorgemusik på radio, tråkiga TV-program och allmänt nöjesförbud. Nu mest en slö dag. Konsumerar gör man: Ägg, skinka, vattenmelon och öl. Kontemplerar gör man: Vinstförväntningar, rapporter och rasrisker. Samt Putin och Trump.

Min Egen Fond (= allt jag har på Avanza) rör sig på högsta nivåer någonsin, räknat som NAV, dvs. enligt samma princip som fondkurser sätts. Sedan förra toppen den 29 augusti ifjol har MEF nu gått upp med 2,58 %. Från den senaste botten den 27 december har MEF gått upp med 15,85 %, vilket är i nivå med DJ World Index som stigit med 15,92 %. Håller i hatten.

Jag har ju ändrat hållning litet till mitt aktieinnehav och på slutet lagt en grund i form av väl kända investmentbolag samt en väl känd teleoperatör. Följden av förändringarna är att det numera trillar in utdelningar i litet högre utsträckning än tidigare. Slantarna kommer att plockas ut från aktiekontot och vid lämpligt tillfälle köras in i fonder. Tillsvidare får slanten dock ligga kvar på sparkontot  linje med min övertygelse att det nu är läge att bygga kassa för framtiden.

Av och till läser jag div. artiklar eller blogginlägg med tips på hur man får ordning på sina privata ekonomi. Det finns ju TV-program som handlar om saken också och kommunernas konsumentvägledare gör i tysthet en rätt beundransvärd insats för många som handlat litet snett. Själv är jag numera rätt priviligierad, med en ekonomi som tillåter mig att ta ut svängarna. Det har inte alltid varit så, men numera skulle jag kunna låta pengarna rinna mellan fingrarna utan större katastrofer. Jag har dock valt att göra på annat sätt, som här beskrivs. 1. Det jag har. - Första steget tycker jag är att få koll på det man har och det man är skyldig. Gör man det har man koll på utgångsläget. Utifrån det kan man sedan planera annat. Bra är det om det man har är mer än det man är skyldig. Bra är det också om skulderna inte är alltför stora, även om de inte är större än värdet av det det man har. (Skriver mer om det här en annan gång.) 2. Det man får in och det man gör av med. - Nästa steg är at...

För närvarande följer jag marknadsutvecklingen under tilltagande tvivel. Resultatet av dessa tvivel är att jag tagit det preliminära beslutet att under en tid styra in allt nysparande till sparkontot, med den nackdelen att detta endast ger 0,75 % ränta på året. Samtidigt har jag läst expertspekulationer om att börserna i världen framöver kan komma att drivas av rädsla att missa avkastning och att man därmed riskerar att ångra sig om man ställer sig vid sidlinjen. Nyfiken blev jag då på hur mycket jag skulle riskera att missa om jag ställer mig vid sidlinjen resten av året, under förutsättning att mitt offensiva innehav går upp med 0,7 % per månad och mitt defensiva går upp med 0,1 % per månad. Procentsatserna svarar mot årsavkastningar om 8,7 % respektive 1,2 %, vilket är vad jag brukar kalla mina antaganden om "normal" avkastning. Det offensiva innehavet består av aktier och aktiefonder, det defensiva av sparkonto, räntefonder samt min guldfond. Räknat har jag nu gjo...