Funderingar om privatekonomi

Diagrammen nedan visar prognoserna mina för årets sparande respektive avkastning (värdeökningar). Så långt ser det bra ut. Nöjd.

Grunnar litet kring resten av året, med ledning av diagrammet nedan. Det visar andelen defensiva innehav inom Min Egen Fond.  Uppskuttet i februari beror på att jag då förde över hela den slant som under året avsätts för köp av aktier och fonder. En baktanke med överföringen är att dessa slantar ändå kan få begåvas med litet ränta, som jag får på sparkontot inom MEF. De konton pengarna hämtades ifrån ger ingen ränta. Gradvis närmar jag mig nu målvärdet om 15 % och frågan är om jag ska låta det fortsätta under detta under andra halvåret. I januari 2022 förs sedan nästa års köpslant över. Nysparandet nu går helt och hållet in på de räntelösa konton jag har i min vardagsbank.

 Rubriken braskar i sin dramatik. Den som skriver heter Kalle Sundin och representerar det fackliga "idéinstitutet" Katalys. Han publicerar sina teser i SvD, här . Artikeln är full med hänvisningar till oklart definierade kategorier: småsparare, de rika, de redan kapitalstarka, vanligt folk, etc. Det handlar så klart om ISK. Och de konkreta jämförelserna handlar om att den tiondel som har mest har 73 % av alla tillgångar i ISK och den procent som har mest har 35 % av alla tillgångar i ISK. Frågan om hur de "redan kapitalstarka" tagit sig dit dryftas som vanligt inte. Så frågan om de kanske någon gång varit småsparare försvinner i fluff och dimridåer. Kalle envisas med distinktionen mellan "småsparare" som kan tillerkännas "nuvarande förmåner" och "den redan kapitalstarke" som tar med sig "redan stora tillgångar" in i systemet. Inte någonstans lyfts frågan om att idag stora tillgångar kanske har byggts upp av småsparare över (l...

För någon vecka sedan skummade jag igenom Vänsterpartiets partiprogram, en skrift som mest är fylld av floskler och dimridåer. Skrapar man på ytan litet skymtar emellertid den betongsocialistiska (kommunistiska) drömmen fram och som liberal blir man bekymrad över att partiet har den andel det har i opinionen. Nya generationer verkar ha glömt det elände ideologin fört med sig överallt där den har tillämpats. En annan skrift som nyligen lästs är den socialdemokratiska arbetsgruppens förslag till fördelningspolitiskt ramverk. Det är i den arbetsgruppen attacken mot ISK tagits fram. Rapporten i fråga når nästan fram till floskelnivån i vänsterpartiets partiprogram, men (s) är nu ändå ett mer pragmatiskt parti så det värsta flummet är väck i skriften. Men stora delar av det partiet längtar ändå fortfarande till ett samhälle präglat av s.k. demokratisk socialism. Något sådant samhälle har dock aldrig funnits, dvs. det har aldrig någonsin funnits ett samhälle av någon komplexitet som samtidig...

Det där med påståenden i media (och bland kreti och pleti) om hushållens ekonomi, inkomstklyftorna, fattigdomen, skatterna, övervinsterna (om nu någon minns den debatten) och annat, har jag sedan länge sett med stor skepsis på. Tack och lov finns folk som granskar vad som sägs och som försöker balansera med att plocka fram fakta av mer stabilt slag. Sen kan jag irritera mig litet på påståenden av det slag som fälldes i debatten om utdelningar i bolag som tagit emot statligt stöd eller i debatten om vinster i välfärden, att pengarna inte ska hamna "i de rikas fickor". Idag är det väldigt få pengar som hamnar i fickor överhuvudtaget. (Kritik mot båda nämnda företeelserna av mer seriös sort finns naturligtvis, men jag reagerar surt på slarviga formuleringar som används i överförenklat demagogsyfte.) Såna gånger minns jag faktiskt min skoltid och att vi vid något tillfälle fick möjlighet att grotta ner oss i det (samhälls-)ekonomiska kretsloppet . Kan tycka att det perspektivet m...

Klas Eklund har ju skrivit en mastig rapport med förslag om en genomgripande reformering av det svenska skattesystemet. Han sammanfattar huvudpunkterna i en artikel i blaskan Ekonomisk debatt. Två citat ur artikeln kan antyda inriktningen på förslagen, som strävar efter helhetssyn och avvägningar mellan olika s.k. skattebaser (arbete, kapitalinkomster, tillgångar, konsumtion, etc.). 1. "Utgångspunkten är att skattesystemet bör kännetecknas av några grundläggande principer. Skatt ska tas ut efter bärkraft. Företagens och medborgarnas beslut om produktion, investeringar och konsumtion ska inte styras av skattehänsyn. Breda och stabila skattebaser ger robust finansiering av den offentliga sektorn med få snedvridande effekter." 2. "En skattereform bör mot denna bakgrund låta medborgarna behålla mer av sina inkomster och själva bestämma mer, utan att styras av skatten, var de vill bo och vad de vill konsumera. Det talar för lägre skatt på arbete, samt en mer enhetlig beska...

Under åtta år har jag sparat 24 % av min nettoinkomst. Det innebär i ekvationstermer att min konsumtion sett ut så här: Konsumtion = Inkomst - Sparande, eller i siffror 76 = 100 - 24. Under perioden har jag inte tagit några lån, utan utöver sparandet även amorterat bort det jag hade kvar på billånet. Jag är numera helt skuldfri, förutom en onyttjad kredit på kort. Vad det där innebär är alltså att jag har avstått från konsumtion på kort sikt för att istället lägga pengar på fonder och aktier. Genom det handlingssättet, som inneburit en del uppoffringar, har jag fått avkastning på det sparkapital som efterhand har byggts upp. Den avkastningen uppgår nu totalt sett till 17 % räknat mot nettoinkomsten under perioden. För varje krona jag under dessa år sparat har jag alltså fått knappt 70 öre i avkastning. Mina finansiella tillgångar har på det viset vuxit till ca 1,4 mkr, eftersom jag inte började på noll. Vid starten uppgick mina finansiella tillgångar till 0,3 mkr. Nu. Jag hade kunnat g...