Sitter så här om morgonen och försöker få perspektiv kring världens öden och äventyr. Det verktyg jag använder för övningen är diagramet nedan, som visar utvecklingen av DJ World Index, OMX30, guld och olja under den senaste tioårsperioden. Det ser rätt dramatiskt ut. Och ställer man det i relation till det egna livet kan man fundera över hur mycket man varit i fas med utvecklingen och hur mycket man varit i ofas. Själv genomgick man kris i nästan alla avseenden 2005-2008, medan livskurvan varit konstant stigande sedan januari 2009. Två saker i diagrammet grunnar man särskilt över och det är startpunkterna för guldets tapp 2011 och oljans tapp 2014. Den förra sammanfaller ungefär med att Ohly meddelat att han ska lämna partiledarposten för vänsterpartiet. Den andra ungefär med att Tyskland vann VM-finalen i fotboll mot Argentina. Vilket då i nästa steg gör att man här börjar grunna över orsak och verkan samt över om det var klokt att nu köpa på sig guld.
Efter dagens fysiska aktiviteter kollar man in nyhetsflödet. Och upptäcker då att kommunisterna åter tillåts påverka samhällsutvecklingen. Naturligtvis handlar det om skatter och då om höjningar av missunnsamhetsskäl. Det är, om man ska tro kommunisternas talesman i ärendet, Ulla Andersson, fri säsong på de som har något att spara, särskilt om de råkar vara män. Investeringssparkontot är måltavlan och nu ska avkastning och behållning i ökad grad konfiskeras. Som nån slags straff. Inget av detta förvånar eller är oväntat. Man suckar litet, noterar att det klåfingriga politiska vansinnet har återkommit och börjar grunna över hur man ska kunna övervintra detta den här gången, utan att förlora för mycket av den självständighet och det oberoende man genom enkelt leverne och sparsamhet har byggt upp de senaste åren. Dags att leta möjligheter utifrån nya förutsättningar. Att låta såna där styra över en är uteslutet. Närmast till hands är att på klokt sätt dribbla med lån och ränteavdrag för a...
Kommentarer
Skicka en kommentar