Funderingar om privatekonomi

Två par nya jeans har inhandlats, så nu kan man stryka det från listan. Priset för de båda uppgick till 1998 kr.

Om det kan man tänka mycket. För att få ut nuvarande disponibla inkomst i form av avkastning, skulle jag med en kalkylränta om 8 % per år behöva ha 4 000 000 kr. Minst. Det har jag inte. Men man jobbar på att öka oberoendegraden i alla fall.

Idag handlar grunningen om frågan om när man ska vara nöjd. Frågan är framför allt kopplad till skulderna. Diagrammet nedan visar läget. Den blå ytan visar skuldläget, den röda ytan visar det som är mitt på riktigt. Som synes närmar jag mig det läge där allt jag har är mitt på riktigt. Och det kommer att kännas skönt. Men det är nu en sak. En annan sak är vilka konsekvenser det bör få för den framtida livsföringen.

Man sparar alltså en del. Det gör andra också. Men inte lika mycket.

Rent allmänt har jag ett komplicerat förhållande till prylar. De kan vara bra att ha, i kraft av sitt bruksvärde, men har olägenheterna att väga och ta plats, vilket driver kostnader för förvaring i form av behov av bostadsyta och förvaringsutrymmen. Och används de inte, saknar de också bruksvärde. Ambitionen jag har är då att ha exakt så många prylar jag använder tillräckligt mycket att de ska ge mig glädje, men inte fler. Inspirerad är jag av företeelser som The 100 things challenge och liknande. Håller koll gör jag, med hjälp av en app, som heter My Stuff. Det är en databas över prylar. I dagsläget har jag 824 poster inlagda i databasen, till ett samlat värde av ca 183 000 kr, där bilen tas upp till ett värde av 70 000 kr. Resten är typ lösöre som böcker, elektronik, möbler, kläder, skor, fritidutrustning, hushållsartiklar mm. Värdet på dessa ting bokförs i en blandning av uppskattat marknadsvärde (loppis, Blocket) och nyanskaffningsvärde. Det totala värdet överskattas nog, med kans...

Ligger i soffan och slökollar fonder. Särskilt med fokus på hur jag i mina fonder fördelat pengarna över världen, över olika branscher och företag och så. Använder mig av Morningstars fondtjänster när jag ägnar mig åt sånt. För att få någon slags referenspunkt till mina funderingar kring frågan om var i all världen man bör placera slantarna kollade jag också in hur man gör i AP7:s aktiefond, alltså det statliga PPM-alternativet. Undrar om folk i allmänhet vet att man där placerar bara 1,2 % i svenska företag ...