Alltid redo

Någonstans i bakgrunden i skriverierna på den här bloggen finns mitt intresse för s.k. prepping. Intresset är litet stillsamt och emellanåt ljummet, men det finns på sätt och vis alltid med. De senaste dagarna har det kommit upp till ytan igen, som resultat dels av en del arbetsuppgifter jag nu har och dels av läsningen av en ny bok inom området.

Prepperfolket ägnar sig ju som bekant åt att förbereda sig inför diverse olika katastrofer som kan inträffa, där det gemensamma för dessa katastrofer är att omgivningen, naturen eller kulturen, "slutar fungera normalt". Listan på risker kan göras lång. En kommunal hemsida listar t.ex. följande risker i samhället: extremt väder och naturolyckor (stormar och oväder, gräs- och skogsbrand, översvämning, vinteroväder, blixnedslag och åska, etc), infrastrukturhaverier (elstörningar, värmeavbrott, hot mot livsmedel och dricksvatten, telestörningar, transportstörningar, etc) och exponering för taskiga ämnen (kemikalieolyckor, spridning av smittsamma sjukdomar, etc).

Ur privatpersonperspektiv kan man också tänka sig en del annat, som risken att bli arbetslös, att bli sjuk, att bli överfallen, att drabbas av inbrott, att köra av vägen, att stå utan transportmedel, att konjunkturerna viker, att besparingarna blir värdelösa, att gå vilse, att råka ut för en olycka, etc. De risker man faktiskt exponerar sig för beror till delar på vilka aktiviteter man ägnar sig åt i vilka miljöer och till delar av vilka människor råkar stöta på där man är.

Så, mycket finns, men man kan säga att prepping handlar om att vara förberedd på att under någon form av taskiga betingelser ändå kunna sätta sig i säkerhet och tillgodose vissa basala behov. Men med tanke på den variation elände man kan komma att utsättas för (inkl. terrorattacker under shoppingturen eller konsertbesöket), är det ändå litet knepigt att ägna tid åt att alltid vara specifikt förberedd för specifika risker. Själv tror jag, inspirerad av Taleb,  mer på att utveckla en slags robusthet inför varierande omvärldsbetingelser, något som går att göra på litet olika sätt.

Nå, min egen prepping är en aning loj, men ser ut ungefär så här:

1. Träning. Med tiden har min fysiska status dalat. Det är inte bra, eftersom det gör en sårbar för både det ena och det andra. Att komma i allmänt god form och kondition är därför en väldigt bra idé i och med att man på så vis ökar sin kapacitet att klara även situationer utanför det normala.

2. Kunskap. Det är alltid en god idé att läsa på och hålla sig någorlunda väl informerad om läget, internationellt, nationellt och lokalt i trakten där man bor. (Exempel: Här i staden finns en liten gatstump i närheten av en krog som det är värt att hålla sig borta från i anslutning till den krogens stängningstider. Det brukar hända saker där.)

3. Pengar. Mitt sparande är prepping-motiverat och syftar till att bygga marginaler nog att hantera situationer utan eller med betydligt lägre inkomst, framför allt som följd av arbetslöshet och sjukdom. Sparandets uppläggning (med rejäl riskdiversifiering) är utformat för att hantera en annan typ av risker, främst att det skiter sig lokalt. Så sparandet är spritt över världen. Här tar jag dock inte höjd för totala krislägen, dvs. sådana där betalningssystem och annat totalt krackelerar. Det enda jag gör i det avseendet är att jag håller mig med en slags mental beredskap att jag kanske snabbt behöver kunna omvandla en del av tillgångarna till kontanta medel. Jag räknar dock med att världen är sådan att jag även i värsta fall i alla fall har någon dag på mig att upptäcka att det är på väg att skita sig och att jag då hinner förse mig med vad jag behöver. (Att pengar helt skulle bli värdelösa och att jag då behöver guld och sånt för att ta mig fram, det struntar jag i.)

4. Prylar. Mina förberedelser här handlar dels om transportmedlen (bil, cykel, ryggsäckar och väskor), dels om utrustning för att hålla sig varm, torr, ren, mätt, etc) under mer primitiva betingelser. Här har jag friluftsutrustning nog att klara mig ett tag ute i skogen, om det nu skulle behövas. Lämpliga kläder och skor finns för samtliga årstiders besvärliga väder. Jag klarar mig ett tag, om det behövs. Men jag lägger inte så mycket kraft på det där med att förbereda ev. behov av omlokalisering, inte mer än att jag ser till att bilen är i skick och hyggligt vältankad. Här räknar jag med att om läget försämras så hinner man märka det och då tänka igenom vart man ska ta vägen. (Annars försöker jag banta antalet prylar i livet, vilket också torde underlätta i en ev. krissituation. Det blir inte så mycket man behöver ha med sig.)

5. Förnödenheter. MSB rekommenderar ju numera att man ska förse sig med reserver (vatten, proviant, batterier, fotogen, stearinljus, värmekällor, etc) som räcker i 72 timmar. Här har jag inte gjort något särskilt, förutom att jag i allmänhet ser till att jag har en del föda extra, t.ex. i händelse att influensan slår till så att jag inte orkar ta mig till affären. Möjligen bör jag i detta tänka om och även ta högre höjd för el- och vattenavbrott, men behovet av det känns inte särskilt akut just nu. Inte där jag bor.

Så. Sammanfattningsvis. Min beredskap är som den är. På halvhygglig nivå. På väg att bli litet bättre. Men framför allt inriktad på att hålla sig alert, välinformerad och i form.
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det ekonomiska kretsloppet - värt att ha i åtanke

Plan och verklighet

Aktieläget