Behovet av beredskap

I förra inlägget funderade jag litet över prepping och behovet av det. Och kom väl i grunden fram till, även om jag inte skrev det, att nära nog alla ägnar sig åtminstone åt någon form av sådan förberedelseaktivitet. Mer eller mindre.

Men frågan är väl egentligen hur mycket uppmärksamhet, tid, energi och pengar man bör ägna sådant. Och det torde nog behöva vara en slags nyttokalkyl man lägger i botten för en sådan bedömning. Ungefär som den man som sparare gör kring avvägningen mellan konsumtion och sparande. Ju mer av det senare, desto mindre av det förra. Och tvärtom.

Slutsats: Lagom är bäst.

När jag läser prepping-folkets budskap slås jag av en egenhet i hur riskbegreppet uppfattas. Fokus ligger väldigt ofta på ett antal riskkategorier som, givet vissa betingelser, kan inträffa. Och om de inträffar kan konsekvenserna bli betydande, om man inte förberett sig då. De resonemang som förs har formen av om(inträffad händelse)-så(konsekvenser), där de inträffade händelserna listas i den form som gjordes i förra inlägget: extremväder, storm, stopp i vattenförsörjningen, elavbrott, etc, etc...

Budskapet om samhällets sårbarhet om saker skiter sig hamras in följt alltså av uppmaningen: Du måste förbereda dig på att ...!

Sällan förs däremot några fördjupade resonemang om osäkerheterna kring om. Det är synd, för behovet av förberedelser (och deras omfattning) torde också påverkas av sannolikheterna för just om.

Som vanligt: Sans och balans. Och mer uppmärksamhet borde ägnas begreppet motiverad beredskap.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det ekonomiska kretsloppet - värt att ha i åtanke

Bild
Det där med påståenden i media (och bland kreti och pleti) om hushållens ekonomi, inkomstklyftorna, fattigdomen, skatterna, övervinsterna (om nu någon minns den debatten) och annat, har jag sedan länge sett med stor skepsis på. Tack och lov finns folk som granskar vad som sägs och som försöker balansera med att plocka fram fakta av mer stabilt slag. Sen kan jag irritera mig litet på påståenden av det slag som fälldes i debatten om utdelningar i bolag som tagit emot statligt stöd eller i debatten om vinster i välfärden, att pengarna inte ska hamna "i de rikas fickor". Idag är det väldigt få pengar som hamnar i fickor överhuvudtaget. (Kritik mot båda nämnda företeelserna av mer seriös sort finns naturligtvis, men jag reagerar surt på slarviga formuleringar som används i överförenklat demagogsyfte.) Såna gånger minns jag faktiskt min skoltid och att vi vid något tillfälle fick möjlighet att grotta ner oss i det (samhälls-)ekonomiska kretsloppet . Kan tycka att det perspektivet m
Läs mer

Förmögenhetssammanställning med extra allt

Bild
Läste ett inlägg på bloggen Onkel Toms Stuga om värdet av att göra en förmögenhetssammanställning, vilket då är samma sak som att ställa upp en balansräkning. Det för mig annorlunda med denna sammanställning var att man bland tillgångarna även tog med aktuellt värde av tjänstepension och premiepension. Nyfiken som jag då är gjorde jag raskt min egen sammanställning på det viset, men skiktade upp det hela litet mer när det gäller övriga poster. Sammanställningen visas i tabellen sist i inlägget. Kikar man litet på det där ser man att 59 % av min förmögenhet ligger i poster jag inte direkt förfogar över. Avsättningarna styrs av avtal (tjänstepensionen) eller statliga regler (premiepensionen). Det jag kan påverka är hur slantarna placeras. När det gäller tjänstepensionen har jag varit väldigt passiv och ligger med slantarna i traditionella försäkringslösningar. När det gäller premiepensionen har jag tidigare gjort aktiva fondval, vilket gått hyfsat men inte bäst. Nu ligger hälften av
Läs mer

Andra slags spekulationer

Har följt rapportering och kommentarer kring gårdagens vidrighet i huvudstaden. Intryck: 95 % är brus, 5 % signal. Och det är inte alltid lätt att avgöra vad som är vad. Avstår därför själv att bidra till bruset. Det finns alldeles för mycket av det redan som det är.
Läs mer