Årets lönejustering
Det har varit en hel del om träning här under den senaste tiden och det kanske är dags att låta bloggen handla litet mer om privatekonomin.
Årets lönejustering har nu realiserats genom ny summa som månatligen förs in på lönekontot. Som alltid tar jag mig nuförtiden då en funderare på hur justeringen ska disponeras. Utgångspunkten tar jag i samma ekvation som alltid:
nettolön = konsumtion + sparande + träningsavgift + överskottsmål
Av termerna till höger kanske träningsavgiften behöver förklaras. Det är alltså den summa jag för över till ett särskilt sparkonto, istället för att köpa gymkort. Avgiften är satt till 50 kr/träningstillfälle och eftersom jag tränar ca 20 pass/månad, sätter jag nu över 1000 kr varje gång lönen landar på kontot.
Hursomhelst, nu när nya lönen har landat kan jag skruva i hur mycket som förs till konsumtion och samlat sparande, som ju består av de andra termerna i ekvationen.
Bruttolönen min hoppade genom mina chefers välvilja upp 6,2 % i år. Av löneökningen får jag då behålla 47 %, medan resten seglade iväg för finansiering av samhällets gemensamheter. Den skatt jag per månad betalar ökade med 10,9 %.
Det där innebär att min nettolön nu har ökat med 4,1 %. Jag tänker inte träna mer eller höja träningsavgiften och inte heller höja överskottsmålet per månad. Jag har funderat på hur jag ska göra med mitt planerade sparande, men till slut stannat för att låta det ligga kvar på nuvarande nivå.
Resultatet av alltihopa blir att jag ökar mitt konsumtionsutrymme med 5,7 % per månad. I snitt. För jag känner inget behov av att plötsligt börja göra av med hela utrymmet varje månad, även om jag kan. Det faktiska överskottet per månad kan alltså bli högre än det jag planerar för.
Den planerade sparkvoten blir framöver 20,9 %, om jag bara räknar med det planerade sparandet. Räknar jag dessutom med träningsavgift och överskottsmål blir den totala sparkvoten 27,5 %.
Så får det nu bli.
Årets lönejustering har nu realiserats genom ny summa som månatligen förs in på lönekontot. Som alltid tar jag mig nuförtiden då en funderare på hur justeringen ska disponeras. Utgångspunkten tar jag i samma ekvation som alltid:
nettolön = konsumtion + sparande + träningsavgift + överskottsmål
Av termerna till höger kanske träningsavgiften behöver förklaras. Det är alltså den summa jag för över till ett särskilt sparkonto, istället för att köpa gymkort. Avgiften är satt till 50 kr/träningstillfälle och eftersom jag tränar ca 20 pass/månad, sätter jag nu över 1000 kr varje gång lönen landar på kontot.
Hursomhelst, nu när nya lönen har landat kan jag skruva i hur mycket som förs till konsumtion och samlat sparande, som ju består av de andra termerna i ekvationen.
Bruttolönen min hoppade genom mina chefers välvilja upp 6,2 % i år. Av löneökningen får jag då behålla 47 %, medan resten seglade iväg för finansiering av samhällets gemensamheter. Den skatt jag per månad betalar ökade med 10,9 %.
Det där innebär att min nettolön nu har ökat med 4,1 %. Jag tänker inte träna mer eller höja träningsavgiften och inte heller höja överskottsmålet per månad. Jag har funderat på hur jag ska göra med mitt planerade sparande, men till slut stannat för att låta det ligga kvar på nuvarande nivå.
Resultatet av alltihopa blir att jag ökar mitt konsumtionsutrymme med 5,7 % per månad. I snitt. För jag känner inget behov av att plötsligt börja göra av med hela utrymmet varje månad, även om jag kan. Det faktiska överskottet per månad kan alltså bli högre än det jag planerar för.
Den planerade sparkvoten blir framöver 20,9 %, om jag bara räknar med det planerade sparandet. Räknar jag dessutom med träningsavgift och överskottsmål blir den totala sparkvoten 27,5 %.
Så får det nu bli.
Kommentarer
Skicka en kommentar