Det hoppar och far
Efter den senaste tidens sura s.k. sentiment, skuttade det till uppåt igår och plötsligt ser inte siffrorna för året fullt lika dystra ut. Aktieinnehavet tynger visserligen fortfarande, men där räknar jag med (= gissar) att också det kommer att rätta till sig med tiden.
Ständigt lika fascinerad blir jag över oförutsägbarheten i marknadernas reaktioner. Och genomtänkt robusthet genom riskspridning och en del andra trix och finter ter sig stadigvarande som en klok strategi.
På träningsfronten växlar det också en aning. Inte när det gäller följandet av månadens program, utan mer i känsla och dagsform. Igår genomfördes en 2 km uppvärmningslöptur följd av 45 minuters styrketräning. Innan passet kände jag mig seg, modstulen och oengagerad, så jag gav mig ut i den fasta avsikten att ta det mycket, mycket lugnt. Och det sker genom att jag håller koll på andningen. Jag ska kunna andas lugnt och behärskat och i princip kunna genomföra ett samtal samtidigt som jag tar mig fram.
Det kändes faktiskt så igår, men när jag kollade tiden visade det sig att jag kapat 20 sekunder på sträckan från förra gången. Och det var inte riktigt meningen.
Styrketräningsprogrammet jag nu kör den här månaden ser inte särskilt ansträngande ut när man kikar på det. Länk finns under fliken Träningsprogram. Men när jag nu kört igenom det några gånger, märker jag att det ändå sitter i kroppen och att det är väldigt skönt att idag ha en fullständig vilodag utan ansträngande fysiska aktiviteter.
I morgon är det dags igen. Och då hoppas jag att jag känner mig pigg och i god vigör.
Ständigt lika fascinerad blir jag över oförutsägbarheten i marknadernas reaktioner. Och genomtänkt robusthet genom riskspridning och en del andra trix och finter ter sig stadigvarande som en klok strategi.
På träningsfronten växlar det också en aning. Inte när det gäller följandet av månadens program, utan mer i känsla och dagsform. Igår genomfördes en 2 km uppvärmningslöptur följd av 45 minuters styrketräning. Innan passet kände jag mig seg, modstulen och oengagerad, så jag gav mig ut i den fasta avsikten att ta det mycket, mycket lugnt. Och det sker genom att jag håller koll på andningen. Jag ska kunna andas lugnt och behärskat och i princip kunna genomföra ett samtal samtidigt som jag tar mig fram.
Det kändes faktiskt så igår, men när jag kollade tiden visade det sig att jag kapat 20 sekunder på sträckan från förra gången. Och det var inte riktigt meningen.
Styrketräningsprogrammet jag nu kör den här månaden ser inte särskilt ansträngande ut när man kikar på det. Länk finns under fliken Träningsprogram. Men när jag nu kört igenom det några gånger, märker jag att det ändå sitter i kroppen och att det är väldigt skönt att idag ha en fullständig vilodag utan ansträngande fysiska aktiviteter.
I morgon är det dags igen. Och då hoppas jag att jag känner mig pigg och i god vigör.
Kommentarer
Skicka en kommentar