Det ekonomiska kretsloppet - värt att ha i åtanke

Det där med påståenden i media (och bland kreti och pleti) om hushållens ekonomi, inkomstklyftorna, fattigdomen, skatterna, övervinsterna (om nu någon minns den debatten) och annat, har jag sedan länge sett med stor skepsis på. Tack och lov finns folk som granskar vad som sägs och som försöker balansera med att plocka fram fakta av mer stabilt slag.

Sen kan jag irritera mig litet på påståenden av det slag som fälldes i debatten om utdelningar i bolag som tagit emot statligt stöd eller i debatten om vinster i välfärden, att pengarna inte ska hamna "i de rikas fickor". Idag är det väldigt få pengar som hamnar i fickor överhuvudtaget. (Kritik mot båda nämnda företeelserna av mer seriös sort finns naturligtvis, men jag reagerar surt på slarviga formuleringar som används i överförenklat demagogsyfte.)

Såna gånger minns jag faktiskt min skoltid och att vi vid något tillfälle fick möjlighet att grotta ner oss i det (samhälls-)ekonomiska kretsloppet. Kan tycka att det perspektivet många gånger saknas i det förenklade mediebruset. Bild nedan (snodd på nätet). Den är ju såklart groteskt förenklad, men bidrar ändå till någon slags helhetssyn. (När jag gick i skolan var vi väl inte lika begeistrade i att behöva ta till oss den.)

En sak som saknas i bilden är naturligtvis det att även organisationerna inom den offentliga sektorn betalar lön till sina anställda, som sedan har den dubiösa glädjen att (på omvägar) skicka delar av densamma tillbaka till sina arbetsgivare, i form av skatter och avgifter. 

Fast i realiteten, på riktigt, hamnar ju inte de lönepengarna direkt hos de berörda hushållen, för lönen landar ju på konto hos banken först. Och där ligger slantarna ofta kvar i form av en slags korttidsinlåning, tills dess t.ex. kortköp görs. När de berörda hushållen sedan köper något, t.ex. tankar bilen, sker överföring av slantarna från hushållens bankkonton till företagens bankkonton. Så några slantar landar i egentlig mening varken hos hushåll eller hos företag. De finns hos bankerna. (Förutom när några få envisas med att gå till bankomaten och hämta ut cash att betala med då.)

Sånt kan man komma att fundera över när man betraktar en bild som den nedan och börjar klura kring frågor om vad det är som egentligen händer hos aktörerna och i överföringarna dem emellan.

I vilket fall, en hel del demagogiska grepp i debatten faller platt när man följer strömmarna med hjälp av slik modell. Även om den är förenklad.