Funderingar om privatekonomi

Månadens sparkvot ser ut att landa kring 40 %. Det är betydligt mer än vanligt. Och tillsammans med det lyft innehaven haft sedan årsskiftet är det nu bara en månad till en mkr i finansiella tillgångar, under normal utveckling. Slog också en extra koll på hur indexfonder står sig mot aktivt förvaltade: 25 % av aktivt förvaltade fonder har under senaste tre åren avkastat bättre än bästa indexfonden i sin kategori, 48 % har avkastat sämre än sämsta indexfonden. Jämförelsen är gjord över 528 fonder i kategorierna globalfonder, Europafonder, Sverigefonder, USA-fonder, Japanfonder och tillväxtmarknadsfonder. I urvalet ingick 62 indexfonder. För urvalet och data användes Avanzas fondlista. I termer av riskjusterad avkastning var 19 % av de aktiva fonderna bättre än bästa indexfonden och 48 % sämre än sämsta indexfonden. Huvudmönstret är fortfarande i favör för breda indexfonder. Aktivt förvaltade fonder med nischad inriktning kan nyttjas som komplement och spets, men till högre risk ...

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg där jag kommenterade att en kommunikationsmänniska från Lannebo gjort ett inlägg i debatten kring aktiva eller passiva fonder. I mitt inlägg angav jag sedan att Lannebo har två fonder som investerar brett i Sverige samt gav värden för dessa fonders riskjusterade avkastning mätt som Sharpekvot. Nu har den kommunikationsmänniskan kommenterat det inlägget och pekat på att Lannebo har tre fonder som går brett mot Sverige. Den jag inte hade tagit med heter Lannebo Sverige Hållbar och visar sig ha högre riskjusterad avkastning än de båda jag tog med. Skälet till att jag inte nämnde fonden ifråga var att namnet innehöll begreppet ´hållbar´, vilket i min värld signalerar en något snävare investeringsinriktning än allmänt riktade, breda Sverigefonder. Men OK, vi plockar med även den. En närmare titt på innehaven antyder också att det kan vara befogat. Enligt Avanzas fondlista har då de tre kommenterade Sverigefonderna från Lannebo riskjusterade avk...

Verkar som att branschen drabbats av viss panik. Två frågor stör dem: Förslaget till ny valarkitektur, som föreslås ske i steg enligt nudging-principer. Det fria valet möjliggörs först efter aktivt bortval av default-alternativet samt bortval av riskkategorifonder. Det andra rör upphandlingen av fonder, som anses begränsande. Själv tycker jag: - valarkitekturen bör ske i steg, med aktiva bortval av default och riskkategorier, innan helt fritt val kan göras - bra digitala filtreringsverktyg bör utvecklas för att underlätta jämförelser mellan fonder och kategorier av fonder, inte minst mellan indexfonder och aktivt förvaltade - det fria valet bör vara fritt, när man kommit dit, dvs. fondutbudet bör vara omfattande och varierat. Och möjligheten till fritt val bör bevaras. Sannolikt resultat: De flesta väljer default-alternativet. En mellangrupp väljer riskkategoriserade alternativ. En liten grupp avvisar detta och väljer fritt. Om defaultalternativet är så bra som det är idag o...

Kollade igenom ett antal fondkategorier med hjälp av Avanzas fondlista. Resultat i tabellen. Kolumnerna visar - fondkategori - antal fonder - antal indexfonder - riskjusterad avkastning för sämsta indexfonden  (Sharpekvot) - riskjusterad avkastning för bästa indexfonden (Sharpekvot)) - antal aktivt förvaltade fonder bättre än bästa indexfonden - antal aktivt förvaltade fonder sämre än sämsta indexfonden - antal aktivt förvaltade fonder i samma avkastningsintervall som indexfonderna Sista raden anger procentuell fördelning. Tolkning: Det torde vara väldigt svårt att välja rätt aktivt förvaltade fond bland de möjliga. Anm: Indexfonderna i Nordenkategorin har inte funnits i tre år, så jämförelse med de aktiva kan inte göras. Rättelse: Sista raden är fel. Där ska stå 19/48/34 för kolumnerna bättre/sämre/lika. Ändrar dock inte slutsatsen. Det är svårt att hitta fram till aktivt förvaltade fonder som är bättre än indexfonder. Flertalet är sämre eller som bäst lika bra...

Tycker många gånger att de diskussionerna rör ihop äpplen, päron, rabarber, lingon och en hel del annat. Så jag gjorde med hjälp av Avanzas fondlista ett urval från de större fondbolagen. Jämförelsen görs mellan respektive bolags svenska indexfond och deras breda, aktivt förvaltade Sverigefond. Enbart bolag med båda typerna av fonder har tagits med. Jämförelsen visas i tabellen. Det ser ut som att indexfonderna vinner på alla punkter. I snitt. De har överlag bättre värdeutveckling, lägre risk mätt som standardavvikelse och högre riskjusterad avkastning mätt som Sharpekvot. Samtliga mått tagna på tre års sikt.

Debatten rasar igen, upptäcker man här via Omni ekonomiapp. En kommunikationsmänniska från Lannebo står för ett märkligt inlägg där han ger sig till att i princip påstå att Harry Flam inte begriper sin egen forskning. Den som vill ta del av synpunkterna kan besöka realtid.se. Ids inte gå in i detaljerna. Själv nöjer jag mig istället med att leta upp de fonder Lannebo har som investerar brett på den svenska aktiemarknaden och därmed i placeringsinriktning är mest jämförbara med indexfonderna på samma marknad. De båda fonderna har de senaste tre åren levererat riskjusterad avkastning om 0,77 respektive 0,83, mätt som tre års Sharpekvot. Snittet för de 16 indexfonder som finns i Avanzas utbud landar på 0,80, med en variation från 0,72 till 1,13. (Variationen beror på litet olika inriktningar bland indexfonderna t.ex. när det gäller val av jämförelseindex.) Same, same, but different.

Sålde igår hälften av det bestånd som inköptes för drygt ett år sedan. Nöjd med det. Försäljningen triggades av funderingar kring hur stor premie som egentligen kan motiveras. Men mest tur var det att jag gjorde det igår och inte väntade ett tag till.

Inför det nyligen påbörjade året har jag funderat en del på mitt sparande. Inte när det gäller nivån, den är satt sedan länge, utan mer kring den praktiska hanteringen. Igår landade jag till slut i färdig Plan A. Det jag varit ute efter är en kombination av flexibilitet och strikt rutin. Planen ser ut så här: 1. I början av vart kvartal förs 18 tkr över till Min Egen Fond. 2. Var fjortonde dag genomförs köp - 1,5 tkr i indexfonder knutna till mina utpekade geografiska huvudregioner - 0,5 tkr i övriga fonder - 1 tkr i annat, främst räntefonder Sparandet i övrigt per lön sker på lönekontot. Tanken är att sprida tidsrisken ytterligare och att få en i övrigt enkel hantering. Flexibiliteten stärks genom överförandet av klumpsumman per kvartal. Så får det bli. I år.