Åter till egoismen

Och till frågan om hur jag ska nyttja mina egna surt förvärvade små sekiner, där fördelningen konsumtion/sparande idag ligger på 77/23, ungefär.

Nu läser jag på nyhetssajterna några saker:

- börserna är oroliga (och ser dyra ut)
- konstföremål säljs till rekordpriser
- svenskarna sparar på konton med låg ränta

Och experterna tjatar om hur dumt det sista är.

Är det?

Jag har själv bestämt mig för att låta merparten av mitt sparande nu under en tid gå in på sparkonto med 0,3 % ränta. Jag har sålt ca 10 % av mitt fondinnehav och satt in på samma konto. (De fonder jag sålde hade en värdeökning på några år om 80 %, så jag sålde hälften av innehavet i dem.) Och utöver det håller jag ner konsumtionen litet extra och låter månadens överskott stanna på ett konto som utgör en slags reservpott (buffert).

Min efterfrågan på likvida medel har alltså ökat. Min efterfrågan av investeringsprodukter har minskat. Min konsumtion hålls ner och skjuts på framtiden.

Är det rationellt?

Tja, vem vet? Men då jag nu tycker att investeringsmarknaderna ser osäkra ut väntar jag mig alltså en nedgång framöver. Och då vill jag ha medel att kunna köpa för, men inte på nuvarande nivåer. Fokus är världsmarknaderna, inte Stockholmsbörsen. Den bryr jag mig inte om. Den är för liten i det stora hela.

Planen är också att köpa mer guld, men det är mer långsiktigt. Och jag är osäker på hur bråttom det är. På sikt tror jag dock att det inte skadar att ha ca 10 % av sparmedlen i just guld. Just nu ser det litet skakigt ut där också, så jag avvaktar.

Det ökade kontosparande jag då ägnar mig åt beror alltså inte på att jag med dessa pengar söker värdetillväxt, utan det syftar helt och hållet till att minska risk och till att i ett senare läge köpa andra tillgångar billigare än jag kan göra idag.

Alternativet, som jag ser det, vore att öka konsumtionen. Men den sker numera mest utifrån frågan om vad jag verkligen behöver, inte utifrån frågan om vad jag på vims vill ha. Även om jag nu på slutet köpt ett antal böcker.

När man då läser ekonomkommentarerna om läget i dagspressen blir jag bekymrad. För de gör två saker: a) antyder att det spararna gör när de ökar kontosparandet är dumt och b) fokuserar ensidigt på Stockholmsbörsen när det gäller investeringsalternativ.

Visst, home bias är en realitet. Visst, kikar man bara på den ränta man får är det inte mycket. Men i en global värld behöver man tänka större än så, vilket jag då försöker göra, även om jag nu kan ta fel.

Varför kommenterar ekonomijournalister och bankföreträdare så snävt? Här känns det som att det beror på kunskapsbrister, men inte bara. Särskilt bankföreträdarna torde styras av någon slags incitament att lyfta fram det snäva framför det globala. Hos ekonomijounalisterna tillkommer misstanken om kunskapsbrister.

Själv funderar jag vidare. Som den fullblodsegoist jag nu har blivit.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det ekonomiska kretsloppet - värt att ha i åtanke

Bild
Det där med påståenden i media (och bland kreti och pleti) om hushållens ekonomi, inkomstklyftorna, fattigdomen, skatterna, övervinsterna (om nu någon minns den debatten) och annat, har jag sedan länge sett med stor skepsis på. Tack och lov finns folk som granskar vad som sägs och som försöker balansera med att plocka fram fakta av mer stabilt slag. Sen kan jag irritera mig litet på påståenden av det slag som fälldes i debatten om utdelningar i bolag som tagit emot statligt stöd eller i debatten om vinster i välfärden, att pengarna inte ska hamna "i de rikas fickor". Idag är det väldigt få pengar som hamnar i fickor överhuvudtaget. (Kritik mot båda nämnda företeelserna av mer seriös sort finns naturligtvis, men jag reagerar surt på slarviga formuleringar som används i överförenklat demagogsyfte.) Såna gånger minns jag faktiskt min skoltid och att vi vid något tillfälle fick möjlighet att grotta ner oss i det (samhälls-)ekonomiska kretsloppet . Kan tycka att det perspektivet m
Läs mer

Vinster i välfärden

Försöker bestämma mig för vad jag egentligen tycker i den frågan, men eftersom jag inte skrivit om det, vet jag inte riktigt. Så jag skriver väl och ser hur det blir. Hur partierna tycker framgår här . Först tycker jag då att skola och utbildning är en sak, vård och omsorg en annan. Och att det bara är de senare som handlar om välfärdstjänster i egentlig mening. Så jag inskränker mig till vård och omsorg och tänker då främst på äldreboenden. Sen förmodar jag att det finns X antal sådana som drivs i offentlig regi och Y antal sådana som drivs av privata bolag. Antar gör jag också att båda sorterna finansieras via skattsedeln och (för enkelhetens skull) att kostnaden per brukare i offentlig regi är lika med intäkten per brukare för privata bolagsboenden. (Struntar alltså i att en del av verksamheten finansieras via avgifter.) Kostnaden för offentliga boenden tänker jag mig bestå av 70 % arbetskraftskostnader (A), 10 % verksamhetskostnader (V) och 20 % kapitalkostnader (K). För at
Läs mer

Mina innehav: USA-fonden

Bild
Bland mina innehav finns naturligtvis en USA-fond. Alternativet hade varit att välja en globalfond, men i dessa tycker jag att andelen USA är för hög och det är därför jag valt att själv välja en mix fonder av det slag jag har valt. Valet av fond landade för min del på SPP Aktiefond USA, vilket jag av Avanzas information om antal ägare för olika fonder inte är ensam om. Bland Avanzas kunder är det den USA-fond som har störst antal ägare. Ca 78 000 har valt fonden, vilket är mer än dubbelt så många som äger tvåan på listan, Avanzas egen USA-fond. Fonden förvaltas indexnära och har låg avgift, 0,22 %. Under de senaste 5 åren har fonden avkastat ca 13,4 % per år. I fonden finns aktier i 550 företag, där de 10 största innehaven står för 27 % av fondvärdet. Tillägg:  Fonden är mitt näst största innehav i Min Egen Fond och står f.n. för 12,3 % av den, exkl. behållningen på sparkontot. Den har sedan köp (utspridda över tid) gett mig en total avkastning om 55,3 %. Länk till fondens sida hos Mo
Läs mer