Funderingar om privatekonomi

Under större delen av mitt liv har det där med vikten inte varit något problem. Jag har varit tämligen fysiskt aktiv och har därtill en kroppskonstitution som snarast gjort det svårt att gå upp. Men det var förr. De senaste fem åren verkar något ha hänt och jag har lagt på mig. Inte så att det rör sig om någon katastrof, men då jag nu inte heller är så lång landar BMI idag på 25,02. Vilket då innebär att jag passerat gränsen mot övervikt. Det där kan jag inte riktigt acceptera. Särskilt som det överdrivna tillskottet placerar sig där det gör. Runt buken, alltså. Och det är inte hälsosamt, har jag läst någonstans. Tjurig som jag då är bestämmer jag mig raskt för att BMI ska ner dit där det hör hemma, vilket i mitt fall blir 23. I viktreduktionstermer innebär det att drygt 6 kg ska bort, vilket inte borde vara omöjligt. I procent räknat ska jag skala bort litet drygt 8 % av mig själv.  Blobban ska alltså väck. Rutorna fram. Åtgärder: Satt träningsprogram ska följas...

- Favoritlaget förlorande igår - Träningsprogrammet har nu satt sig - I morgon bitti är det en timmes snabb marsch som väntar - Marknaderna surar, utom sidoregionerna och ädelmetallerna - Det blir nog köp enligt Plan A till veckan - AKB:s avgång förvånar inte, men det partiet ser ut att befinna sig i fritt fall - Ikväll vilar man och tar det lugnt - Den arbetsrelaterade nära omgivningen verkar börja svaja något - Förvecklingar väntar och det gäller att hålla sig utanför intrigerna - Aktivitetsmätarmojängen var ett bra köp

Allt fler rubriker som varnar för krasch och katastrof börjar synas. Så pass att jag börjar fundera på att hålla en del av nysparandet i kort reserv ett tag. Inte allt, dock, men en del. Veckan får dock fullbordas innan jag bestämmer mig slutgiltigt. Ev. köp ska ändå inte ske förrän nästa vecka.

Den är litet kul den där mojängen man köpte förra veckan. Själva mätarmojängen består av en grunka man bär i ett armband. Och sedan tankar man över data till en app. Och i appen eller på en webbsida kan man sedan skåda hur aktiv man har varit under dagen, räknat i antal steg då. Information får man även om förbrukade kalorier och om tillryggalagd distans, men dessa senare uppgifter tar jag med en nypa salt. Mojängen ifråga spårar inte genom GPS, utan distansens uppskattas genom inlagt standardvärde för steglängd. Gånger stegfrekvensen då. Kaloriförbrukningen skattas uppenbarligen som funktion av stegfrekvens och vikt. På webbsidan läggs ett diagram ut över antal steg över tid. Diagrammet här nedan visar gårdagens mönster, som är ungefärligen samma som to-fr förra veckan och idag. De bägge rödare staplar som visas vid 12- respektive 13-tiden utgör promenaden till lunchrestaurangen och tillbaka till arbetsplatsen. Uppenbarligen rör man sig snabbare och mer energiskt på väg till...

Sedan den 20 juni har Min Egen Fond utvecklats negativt. Minus 4,2 % enligt kursutvecklingsgrafen på Avanza. Somliga innehav håller dock emot. Ränteplaceringarna, vars andel av MEF kraftigt ökades under mars-april, tuffar så sakteliga på uppåt. Och ädelmetallerna bidrar till att bromsa nedgången de också. Så där värst kul är inte utvecklingen just nu. Men köpen denna månad planeras landa enligt plan. Viktmodellen kommer att följas, vilket med automatik innebär att innehav med större nedgångar köps i högre utsträckning än innehav med mindre nedgångar. Det där gäller inte aktierna, utan fonderna. Inget sätts nu in i ränteplaceringar. Deras andel är nu för hög. Siktet är ställt på att återställa balansen enligt den valda viktningen. Det är nu min hållning börjar prövas.

Det där med att rensa ägodelar är ett projekt som det går si och så med. Istället har det blivit en del inköp. - En jacka på rea för någon vecka sedan - 900 kr - En aktivitetsmätarmojäng, begagnad av en kamrat - 200 kr - En kortärmad Hugo Boss-skjorta på en andrahandsaffär - 99 kr - Två par skoblock av trä - 100 kr Inget onödigt dock. Dessa ägodelar nyttjas.

Som nämnts i något eller några tidigare inlägg befinner jag mig i ett antal olika personliga förändringsförlopp. Förloppen befinner sig i något olika skeden. Några är väl under gång, något är i praktiken avslutat och klart, medan några befinner sig i startskedet. Även bland de som är väl under gång sker emellanåt justeringar som förändrar förutsättningarna för hur man ska se på fram- respektive tillbakagångar. Förändringsförloppen har jag bakat ihop under fyra områden: bättre privatekonomi, färre onödiga ägodelar, bättre hälsa (sluta röka) samt komma i form. För att hålla kolla på utvecklingen behövs rimligen någon slags verktyg eller instrument för noteringar och sammanställningar. Om man nu inte har ett väldigt bra minne. De uppföljningsverktyg jag använder: 1. Privatekonomin : Förutom bankernas webbsidor och appar använder jag här Numbers och Excel för div. kalkylblad över både det ena och det andra. Uppdateringarna sker här manuellt, vilket beroende på uppdateringsfrekv...

Mål är luriga saker. De bör vara tydliga och så svåra att de är utmanande. Men inte så svåra att de inte realistiskt går att nå. De bör också vara få, så att man inte splittrar uppmärksamheten på för mycket. Mål är ambitioner som ska omsättas i handling för att resultat ska nås. Mina ambitioner just nu: - kontinuerligt bättre privat ekonomi, dvs. nettoökning av tillgångarna över tid - reducerat innehav av onödiga prylar, dvs. saker som inte används - komma i form, dvs. bättre kondition och styrka Medlen är enkla: månatliga nettoöverskott som investeras, sparsamma inköp och periodiska rensningar av ägodelar samt regelbunden motion och träning. Samt utvärdering genom bokföring, dokumenterade inventeringar och periodiska styrke- och konditionstest. Därtill: Enkel och tydlig sparplan, genomtänkta inköps- och rensningslistor samt en enkelt träningsprogram. Det ska inte vara svårt eller onödigt tillkrånglat. För då blir det inte av.

Min Egen Fond har sedan toppen den 20 juni backat med litet drygt 4 %, vilket innebär en samlad värdeminskning om 12,5 tkr. Under den perioden har insättningar i MEF gjorts med 12 tkr.

Det ringde en sån idag, på arbetsmobilen. Vilket gjorde mig omedelbart förbannad och skapade en rejäl uppförsbacke modell bergvägg för nasaren ifråga. Sedan inledde han med att förklara att han ringde på grund av att jag lämnat in en ansökan om lånelöfte till dem. Vilket var hans andra misstag, eftersom jag inte lämnat in någon sådan ansökan. Vilket jag meddelade nasaren i bryskt tonläge. Då gjorde han sitt tredje misstag, och påstod åter att han kunde se (i deras system då) att jag lämnat in en sådan ansökan. Varpå jag än bryskare meddelade att jag aldrig lämnat in någon ansökan om någonting alls till dem. Någonsin. Då gjorde han ytterligare ett försök att påstå att sådan ansökan fanns. Varpå jag mycket bryskt meddelade honom att det inte kunde göra, eftersom jag aldrig lämnat in någon sådan. Då gav han sig med den linan och frågade i stället hur stora lån jag har. Varpå jag meddelade honom att det inte angår honom. Alls. Då blev han litet ställd och det blev tyst ett slag. ...

En dag för vila och återhämtning. Kroppen behöver det. Det kommer att ta litet tid den här gången innan jag är i form igen. Så det är bäst att skynda långsamt. Livsstilsförändringen har tre komponenter: - tre styrketräningspass i veckan - en längre och rask promenad i veckan - två timmar stående på jobbet per dag Små förändringar. Vars ev. effekter visar sig på sikt. Utöver det där blir det en del vardagsrörelser också, men sånt är inte målinriktat på samma sätt som punkterna ovan. I övrigt: - Trump i kombo Nordkorea oroar - Marknaderna verkar sura idag - Man fortsätter att hålla hårt i slantarna den här månaden

En blek dag, denna måndag. Ingen träning, utan vila. Marknaderna ter sig sömniga, även om nu siffrorna har en trevlig, blå färg. Nu ligger man i soffan, utsträckt. Kollar bloggar och mediesajter. Det mesta är som vanligt.

Det allvarligaste Borg gjort sig skyldig till, om man nu ska tro rapporteringen, verkar väl ändå vara de fysiska attackerna i form av skrevgrabbande. Och det agerandet drabbade väl män, om man nu ska tro rapporterna. Ändå handlar kommentarerna mest om hans förmenta kvinnohat ... Viftandet med viss kroppsdel drabbade väl urskillningslöst, dvs. både män och kvinnor. Hur skrevattackerna förklaras genom förment kvinnohat undgår mig. Och, som sagt, det är väl ändå dessa som utgör de allvarligaste övertrampen, menar jag.

Det regnar. Och man ägnar sig åt en stunds funderingar kring konsumtionen. Och åt de rensningsbehov som finns. Har förbålt svårt att göra mig av med saker, vilket börjar bli irriterande.

Ett gäng nya strumpor. Och en jacka. Jackan på rea. Men ändå. Över 1000-lappen efter avdraget. Nu ska två gamla jackor bort. Och ett gäng slitna strumpor. Rättelse: Väl kommen till kassan blev man meddelad att avdraget var 50 %, inte 30 %. Så då landade priset under 1000-lappen i alla fall.

Jag är inte på något sett religiös, utan betecknar mig själ som ateist av den starka sorten. Det hindrar nu inte att det finns en hel del livsvisdom i böckernas bok. Och när mediedreven går i moraliska frågor, då önskar jag att fler hade läst valda avsnitt i den boken. Som exempelvis  Joh 7:53-8:11 ...

Kan inte låta bli att kort kommentera, trots att det egentligen är onödigt. Det torde vara en självklarhet att beteende av uppvisat slag är olämpligt. Minst sagt. Och det torde nog också vara så att vissa av de begångna handlingarna är kriminella. Så levererad ursäkt och löften om bot och bättring på egen hand är ev. ej tillräckligt. Möjligen bör någon slags påföljd utmätas av de instanser i samhället som är till för sådant. Kanske kommer dessa att bedöma att det inte är värt mödan. Huruvida det krävs anmälan från någon drabbad eller om instanserna kan agera på eget initiativ är jag osäker på.  Det lär visa sig hur det bli med det. Något svårare har jag för debatten, där ett inslag har varit synpunkter på ursäktens utformning. Någon har till och med formulerat alternativ sådan, som den borde ha sett ut, enligt den människans preferenser. De skämtlynniga har naturligtvis glada dagar. Det känns rätt slaskigt här och var, även om jag förstår att frestelsen är stor att håna stor som fa...

Och man har under dagen varit djupt försjunken i två frågor: (a) hur man tar befälet över sin tid på arbetet och (b) hur verksamheten utvecklats under årets första, dryga, halva. Den senare frågan går jag helt förbi, ty det hör inte här hemma. Den förra frågan, däremot, hör hemma här då det definitivt handlar om privatekonomi. Min tid är en begränsad tillgång och den bör användas väl. Här kanske någon hajar till, då frågan uppenbarligen handlar om hur min arbetstid används. Och då kan man väl inte hävda det vara privat ekonomi. Ekonomi, visst, men det är väl ändå den s.k. arbetsgivaren som äger min tid på jobbet, kan man tycka. Njae. Njo. Och jo. Visst. Så är det väl, på sätt och vis. Men det är också så att beroende på hur tiden nyttjas och vem det är som kontrollerar tidsanvändningen, så får det effekter på den belastning man utsätts för, mentalt och fysiskt. Och på så vis blir det hela personligt relevant ur privat perspektiv. För det är inte bara tiden i sig som spelar roll, ...

Som gäller diagrammet i föregående inlägg. En finess med det diagrammet, ur motivationssynvinkel då, är att det till högre inte stannar idag, utan även inkluderar en prognos framåt i tiden baserat på en framskrivning av dagens sparmönster och litet avkastningsantaganden. På så vis kan jag skåda den antagna framtiden och effekterna på den av dagens marknadshändelser och en del annat. Så. Motivationen hålls uppe på två sätt. Genom skådande av redan uppnådda resultat. Och genom en glutt framåt. Vadan. Varthän. Som det hette i de gamla kyrkböckerna. Nu ska jag spendera pengar. På en tjänst. Frisyren ska tuktas.

Har funderat litet granna över hur sparandet behöver se ut för att kompensera sommarens utgiftsraseri. Och till slut har jag då landat i en modifierad Plan. För att lyckas genomföra den fullt ut krävs att inte bara det planerade, egentliga sparandet avsätts först, utan även att det antagna (planerade) överskottet hanteras så. Om man sätter upp det i ekvationsform, blir det: (1) Inkomst = Räkningar + Fri konsumtion + Planerat sparande + Antaget (planerat) överskott Och i snitt kommer då en månad under resten av året att se ut så här (tkr): (2) 28,5 = 5,5 +14,0 + 6,3 + 2,7 Och det där krävs alltså för att jag ska nå mina sparmål under året. Sparandet faller dock i två högar: det planerade, egentliga, som består av de 6,3 tkr som avsätts till fonder, aktier m.m., och "likviditetssparandet", som vanligtvis består av det överskott som "råkar" bli kvar efter månadens levande. Förändringen nu blir att likviditetssparandet systematiseras och "låses in" d...