Krönikörer

Det finns många av slaget numera. Och de tycks mig vara märkliga. Spanar man igenom deras utläggningar verkar det vara så att det inte finns just någonting alls i den moderna världen som inte är ett jättestort problem.

Senast handlar det om telefoni och budskapet är att befolkningen har blivit rädd för företeelsen och använder den allt mindre, till förmån då för andra kommunikationsformer. Och somliga krönikörer vittnar. Naturligtvis om hur eländigt allting är.

För egen del åser jag den här typen av utbrott med viss förvåning. Telefoner, mejl, sms och andra såna företeelser är för mig verktyg som gör det möjligt att överföra budskap på distans. Och som på det viset är användbara. Och där man själv väljer på vilket sätt man använder dem. Och till vad.

Vad problemet som krönikörerna ylar om egentligen består i, det begriper inte jag.

Men kanske är det så enkelt att de behöver fylla en spalt. Med någonting.