Långsiktighet
En sådan här dag, när det mesta tycks surt, siffrorna är röda och förkylningen har slagit till, kan det vara värt att muntra upp sig litet. Ett sätt att göra det är att kolla litet på hur den egna nettoförmögenheten har utvecklat sig de senaste tre åren och på hur den enligt de planer man har kan komma att utveckla sig kommande tre år. Vilket då visas i diagrammet nedan.
Som man kan utläsa av grafen har det ganska stadigt tuffat på, nettot har stadigt vuxit och kommer så fortsatt att göra, eftersom det fortfarande är så att insättningarna jämfört med avkastningen är betydligt större.
Annars är det så att jag har drabbats av litet skrivtorka. När det gäller privatekonomins utveckling börjar jag nu landa i en stabil modell, där justeringarna kommer att vara på marginalen. Nysparandet under resten av året följer modellen och syftar till att få till viktningen mellan innehaven som jag vill ha dem. Idag innebär det fondköp i Afrika, Latinamerika och Östeuropa. Plus en liten slatt råvaror. Mot slutet av månaden vankas köp i USA och Asien.
I övrigt finns för närvarande inte så mycket att orda om. Böcker läses, förstås, och igår avslutades läsandet av Thalers bok Beslut och beteenden, som visserligen är läsvärd, särskilt om man inte redan är bekant med forskningen inom området, men som tyvärr lider av en tafflig översättning från engelskan. Så det var rätt skönt att bli klar med boken och kunna lägga den ifrån sig.
Nu tar läsandet en annan inriktning. Och den har med sparandet att göra. För kopplat till mitt beslut att köpa på mig en Afrikafond drabbades jag av insikten att jag inte vet särskilt mycket om den kontinenten, annat än att det brukar bråkas litet här och var där. Men hur läget mer i detalj ser ut och hur utvecklingen framåt kan tänkas bli känner jag mig rätt okunnig kring. Så nu blir det massor av böcker om Afrika ett tag, där jag börjat med Afrika vänder av Sten Rylander. Sen tänker jag fortsätta med en bok om Kongos historia.
Och det här är faktiskt det roligaste med att spara i fonder. Man blir nyfiken och börjar ta reda på saker och ting. Och lär sig.
Som man kan utläsa av grafen har det ganska stadigt tuffat på, nettot har stadigt vuxit och kommer så fortsatt att göra, eftersom det fortfarande är så att insättningarna jämfört med avkastningen är betydligt större.
Annars är det så att jag har drabbats av litet skrivtorka. När det gäller privatekonomins utveckling börjar jag nu landa i en stabil modell, där justeringarna kommer att vara på marginalen. Nysparandet under resten av året följer modellen och syftar till att få till viktningen mellan innehaven som jag vill ha dem. Idag innebär det fondköp i Afrika, Latinamerika och Östeuropa. Plus en liten slatt råvaror. Mot slutet av månaden vankas köp i USA och Asien.
I övrigt finns för närvarande inte så mycket att orda om. Böcker läses, förstås, och igår avslutades läsandet av Thalers bok Beslut och beteenden, som visserligen är läsvärd, särskilt om man inte redan är bekant med forskningen inom området, men som tyvärr lider av en tafflig översättning från engelskan. Så det var rätt skönt att bli klar med boken och kunna lägga den ifrån sig.
Nu tar läsandet en annan inriktning. Och den har med sparandet att göra. För kopplat till mitt beslut att köpa på mig en Afrikafond drabbades jag av insikten att jag inte vet särskilt mycket om den kontinenten, annat än att det brukar bråkas litet här och var där. Men hur läget mer i detalj ser ut och hur utvecklingen framåt kan tänkas bli känner jag mig rätt okunnig kring. Så nu blir det massor av böcker om Afrika ett tag, där jag börjat med Afrika vänder av Sten Rylander. Sen tänker jag fortsätta med en bok om Kongos historia.
Och det här är faktiskt det roligaste med att spara i fonder. Man blir nyfiken och börjar ta reda på saker och ting. Och lär sig.
Kommentarer
Skicka en kommentar