Nettoförmögenheter - bättre referensvärden

Föregående inlägg blev en aning halvslarvigt, så när jag nu fick två timmar gratis, eftersom det inbokade mötet inte behagade dyka upp, tog jag mig för att rafsa fram bättre referensvärden för hur förmögenheterna i Sverige ser ut.

Och hur det ser ut framgår av tabellen nedan som redovisar förmögenhetsstrukturen för individer, ordnade i decil-grupper efter deras nettoförmögenheter. Tabellen gäller läget 2017, vilket innebär att den är en konstruktion då senaste riktiga datamängden är från år 2007. Men med litet trix och finter och några enkla antaganden går det att komma runt.

Så. Summaraden i tabellen är aktuella data hämtade från SEB:s senaste Sparbarometer, där hushållens samlade tillgångar, skulder och nettoförmögenheter framgår. I klump, dvs. inte fördelat ut i decil-grupper.

Men om man gör antagandet att den relativa fördelningen av tillgångar och skulder inte har förändrats från 2007 till 2017, kan man skyffla ut 2017 års totalsumma i enlighet med 2007 års förmögenhetsfördelning. Och då får man en ungefärlig uppfattning om hur det ser ut idag. Och det är den övningen jag har ägnat mig åt en stund.

Det fel man sannolikt gör sig skyldig till är att man underskattar framför allt den andel av de finansiella tillgångarna som drar sig till decil-grupperna 9 och 10, men det grundläggande mönstret bör ändå vara sig tämligen likt. Jag är i alla fall själv villig att för illustrationens skull göra det antagandet.

Röda, feta siffror i tabellen är mitt eget läge, ungefärligen. Ungefärligen sagt på grund av att jag bland mina tillgångar inte räknar in tjänstepensionernas värde. Dessa ligger utanför min egen personliga bokföring av min privatekonomi. De är emellertid inkluderade i de allmänna siffrorna.

Så. Tabellen:



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Spekulationer i slaskaktier

Genomsnittlig effektiv årsavkastning

Om kraschen kommer