Funderingar om privatekonomi

Under ett antal år har mitt förhållande till min privatekonomi framför allt inriktats på mitt sparande, uppbyggandet av ett sparkapital samt avkastningen på detta. Principen jag har följt fångas i en enkel ekvation: Konsumtion = Inkomst - Sparande Det jag har gjort, förenklat, är att jag när lönen kommer in på kontot omedelbart fört över sparandeslanten från min vardagsbank till min sparbank. I årets siffror (tkr): 24,8 = 33,5 - 8,7 I sparandet ingår då överföring till Avanza, överföring till livförsäkring, överföring till reservkonton samt ett barnsparande. Resten betraktar jag alltså som konsumtion och det utrymmet uppgår alltså till knappt 25 tkr för min del. Konsumtionen delar jag sedan in i två poster, räkningar (gemensamma kostnader) samt personliga utgifter. Även här använder jag en enkel ekvation: Personliga utgifter = Konsumtion - Räkningar Innebörden är alltså att jag först betalar fasta kostnader som består av utgifterna för bostad, bil (skatt, försäkring, service, däckbyte)...

Ett sista. Den här gången över mina branschfonder. Här visar x-axeln förväntad vinstutveckling och y-axeln p/e. Och den fråga som då egentligen sysselsätter mig är om jag bör förenkla saker och ting och koncentrera fondportföljen. Alternativt fortsätta som jag gör med min ganska långt drivna riskspridningsstrategi. Jag lutar åt det senare.

Dribblar till ännu ett diagram.  Den här gången mina fonder inom kategorin huvudregioner. Grafen visar aktuellt p/e för fondernas innehav ordnat efter den historiska vinstutvecklingen för dessa innehav. Korrelationen är nu starkare än när aktuellt p/e ordnas efter förväntad vinstutveckling. Funderingarna mina kretsar kring vilka ledtrådar den här typen av information egentligen ger för mina kommande insättningar i olika fonder. I grunden följer jag en modell där jag tilldelat dem olika vikter och låter dessa vikter styra mina fondköp. Processen är för tillfället och till skillnad från i fjol tämligen mekanisk. Nå. I diagrammet nedan visas historisk vinstutveckling på x-axeln och aktuellt p/e på y-axeln.

Av nyfikenhet gav jag mig på att kolla litet info kring mina fonder. Den källa jag använt är Morningstar. De uppgifter jag plockat fram per fond är - historisk vinstutveckling i procent för de i fonden ingående bolagen - förväntad vinstutveckling i procent för de i fonden ingående bolagen - p/e för de i fonden ingående bolagen De bilder som växer fram är inte helt enkla att tolka. I diagrammet nedan visas en av dem, för mina fonder i kategorin "huvudregioner". Flertalet av fonderna är indexfonder. Jag har två Sverigefonder, så etiketten berörd bägge dessa punkter.  X-axeln anger förväntad vinstutveckling och y-axeln anger aktuellt rapporterat p/e. Fundera kan man kring såväl prognoser som aktuell värdering. Samt kring vart man bör styra instoppandet av sparslantar framöver.

Så har man då fått årets dom, som blev en löneökning brutto om 3,1 %. Efter avdrag för det bidrag man mer eller mindre frivilligt ger till det allmänna landar löneökningen netto på tämligen exakt 2 %. Marginalskatten ligger i mitt fall på 54 %, så av bruttolöneökningen blev mindre än hälften kvar den här gången. Konsumtionsutrymmet för året ökar därmed med 2,7 % räknat på min totala sparambition. Räknar jag bara på det planerade sparandet till fonder och livförsäkring blir konsumtionsutrymmesökningen 2,5 %. Den planerade sparkvoten sjunker från 19,3 % till 18,9 %. Den totala sparkvoten (inkl. mitt överskottsmål) sjunker från 25,4 % till 24,9 %. Sparandet i kronor räknat hålls i kalkylerna mina konstant. Även i år förklarar jag mig nöjd. Årets nettolöneökning motsvarar ca 1/10-del av den normalavkastning jag räknar med på sparkapitalet. Ju mer det senare växer, desto lägre relativ betydelse får de årligen återkommande lönerevisionerna. Annorlunda uttryckt: Mitt relativa ekonomiska obero...

Sitter och tittar på ett diagram över mina löneökningar från år 2016 och framåt, inkl. vad jag väntar mig i år och nästa. Nettosiffror, dvs. för månadslön efter skatt. I diagrammet finns även genomsnittlig månadsavkastning från sparandet inlagd, för samma år på samma sätt, dvs. med prognoser för i år och för nästa år. Sparandet började jag mer systematiskt med under 2012, så från 2016 och framåt har det funnits en ackumulerad slant nog att ge litet avkastning. Totalt sett under dessa år visar det sig att den genomsnittliga löneökningen netto per månad har uppgått till 870 kr. Motsvarande månadssiffra för avkastningen på mitt sparande blir 5820 kr, om prognoserna håller. En total välståndsökning under dessa år om 6690 kr/månad. (Minus inflation då.) Där avkastningen på sparkapitalet alltså står för 85 %. Värt att fundera på en stund.

Hemarbete är i längden helvetiskt trist och ibland hämmar det även kontakter man behöver ta. Resultatet av det är att man av och till befinner sig under väntan. Den tiden har jag nu nyttjat till att göra en liten omvärldsspaning genom ett besök på SCB . På SCB har jag kikat på näringslivets totala resultaträkningar för åren 2000 till 2018. Intresset har centrerats kring frågor om  - hur mycket av företagens nettoomsättning som går till personalen i form av löner och sociala avgifter - hur mycket av företagens nettoomsättning som landar som rörelseresultat - hur mycket av företagens nettoomsättning som landar som nettoresultat (= vinst) - hur mycket av företagens nettoomsättning som går till medborgarna i form av skatt Inkluderade företag är hela näringslivet, exkl. finansiella företag, som särbehandlas av SCB i egen redovisning. Resultatet av spaningen blev det här: Personalkostnaderna  har under perioden i snitt stått för 19,1 % av nettoomsättningen. - Andra rörelsekostnader ...

Det här med sparande är ju en balansgång mot det anspråk man har på att leva ett (materiellt sett) gott liv i den nuvarande vardagen. Funderingar kring detta gjorde att jag nyss kikade litet på hur den utvecklingen sett ut för mig sedan 2015. Resultatet av funderingarna visas i diagrammet nedan. Den blå kurvan visar min faktiska sparkvot åren 2015-2020 och de nu aktuella prognoserna för åren 2021 till 2022. I det ligger sparandet i MEF, livförsäkringen samt överskott utöver det. För åren 2015 och 2016 inkluderas även amorteringarna på ett lån för bilen i kvoten. Den grå kurvan visar mitt planerade sparande till MEF och livförsäkringen. Här är alltså överskott utöver det planerade sparandet exkluderat. Sammanfattningsvis ligger min faktiska sparkvot i snitt under dessa år på 27 %, medan kvoten för mitt planerade sparande ligger på 20 %. Mellanskillnaden är överskott utöver samt amortering av lån för åren 2015-2016.  Utöver det har avkastningen på sparandet gett ytterligare 14 % per ...

Igår landade deklarationen i min digitala brevlåda. I den fanns en nyhet som överraskade mig. Det visar sig att jag verkar vara boende i visst glesbefolkat område, trots allt. Jag ska därmed kompenseras för att jag har långt till service och få grannar. Skattereduktionen uppgår till 1675 kr och tillkommer folk som bor i ett antal kommuner i Norrland, Dalarna, Värmland samt Västra Götaland. Som boende centralt i stan i hyreskasern, med några få steg till affärer och bolag, tackar jag och tar emot. Några orter i nämnda områden blir utan: Luleå, Umeå, Sundsvall, Gävle, Falun, Borlänge, Karlstad och de flesta i Västra Götaland, där reduktionen främst landar väster om Vänern. Resultatet av reduktionen blir att jag får 1509 kr tillbaka på skatten. Märkligt, men välkommet.

Rykten har nyligen nått mig om att årets lönejustering kan väntas ge +2,8 % på bruttolönen. Om jag överslagsmässigt räknar med att hälften blir kvar av den ökningen när nettot väl betalas ut, blir ökningen av nettoinkomsten +1,9 %. Som tiderna är får man väl kanske vara nöjd med det. För jämförelsens skull kan jag väl nämna att den normalavkastning jag per månad väntar mig på fonder och aktier uppgår till ca 10x nettoökningen i lön. Det här med sparande är inte så dumt ändå. Det ökas dock inte, sparandet, i kr räknat, utan ligger fast: 6 tkr/månad in i MEF, 0,3 tkr/månad till livförsäkringen och 2 tkr/månad i ett slags allmänt överskottsmål. Den sistnämnda posten är så klart mer variabel till sin natur än de andra. Genom att jag inte ökar sparandet kommer mitt konsumtionsutrymme därmed att snart öka med ca 2,5 %. Den totala sparkvoten, inräknat överskottsmålet, kommer att minska från 25,4 % till 24,9 %. Räknar jag sparkvot enbart på det planerade sparandet till MEF och livförsäkring mi...

Min Egen Fond gick som följer under februari. Fonder: +1,8 % Aktier: +0,2 % Spekulationer: -10,4 % Ädelmetaller: -9,9 % Räntefonder: +0,37 % Totalt: 0,0 % Totalt sett stod det alltså stilla genom nedgångar för mina miljöaktier och kräftgång för guldfonden. Att det blev litet hicka kring miljöaktierna kan jag förstå, efter rätt branta uppgångar tidigare. Långsiktigt tror jag att det där rättar till sig. En annan sak som gjordes under februari var en större överföring från mina reservkonton till MEF. Överföringen innebär att hela årets slant avsedd för investeringar i fonder och aktier nu finns på sparkontot inom MEF. Resten av årets nysparande kommer alltså att gå till att återställa reserverna, som i och med överföringen vid månadens slut var nere på en dryg nettomånadslön. Reservkontona får jag ingen ränta alls på, medan sparkontot inom MEF ändå ger en halv procent, vilket är det tyngsta skälet bakom den hanteringen. Går allt som det ska, kommer jag i januari nästa år att föra över he...

Februari blev i likhet med januari en månad med små utgifter. Förklaringen är densamma, strikt efterlevnad av pandemirestriktionerna: hemarbete, noll uteluncher och även i övrigt sparsam konsumtion. Den största kostnadsposten för månaden rör snus. Totalt landade de personliga utgifterna på 6,8 tkr och 4,2 tkr blev kvar i boet, som extrasparande under månaden. Sparandet landade därmed på 12.4 tkr och sparkvoten på 38 %. Bra mycket mer än 25 %, som är det normalvärde jag räknar med. Avkastning på aktier och fonder bidrog ytterligare med 3,6 tkr, så de finansiella tillgångarna ökade med 1,4 % under månaden.  Prognosen för hela året visar nu att den finansiella tillgångarna kommer att ha ökat med 18,7 % till årets slut, om allt går normalt framöver. Sparandet kommer då att ha bidragit med 10,1 % och avkastningen med 8,6 %. Självklart är det mycket osäkerhet i det, särskilt nu när det börjat guppa litet mer. Mars har f.ö. börjat rätt bra.