Funderingar om privatekonomi

I väntan på att sällskapet ska vakna. Så här årets sista dag kan jag konstatera att det har gått bättre än väntat med privatekonomin. Det visar sig bland annat i att mina finansiella tillgångar nu i december spränger halvmiljongränsen och att värdet av Min Egen Fond nu överstiger kvartsmiljonen. Räknar man på hur avkastningen har sett ut i förhållande till de samlade finansiella tillgångarna landar den totalt sett på 9,46 %, vilket man nog får vara rätt nöjd med. Avkastningen så räknat har varit positiv under elva av årets tolv månader, mycket tack vare den guldfond jag köpte på mig under Q3-4 2015. Januaridykningen hämtades alltså in rätt snabbt. Brexit och Trump tycks också ha gynnat avkastningen, men här har jag haft tur i tajmingen, då konsekvenserna av min nya viktmodell innebar köp i rätt fonder vid rätt tidpunkt. Året har dock varit hoppigt. Den genomsnittliga avkastningen på de samlade finansiella tillgångarna har legat på 0,67 %, med en standardarvvikelse på 1,...

Under månaden Fondkonto: + 0,24 %, inga köp ISK-fonder: -0,85, köp om 1,08 % av ingångsvärdet Aktier: + 7,25, inga köp Kommentar : Köp gjordes i Asienfonden, då den gick ner. Under året Alla fonder, ej aktier: 100 + 28,8 + 20,4 = 149,2. (I procent.) Aktier: + 2,65 %, allt är nyköpt under året Dessutom har jag skyfflat in en slant på Lendify och har en del på sparkonto. Sammanfattningarna av fondläget ändras nu. I fortsättningen sker uppföljningen enligt min valda viktmodell. Hittillsvarande modell har hängt med sedan slantarna låg på Swedbank. Framtida uppställning Fonder, huvudregioner Fonder, sidoregioner Fonder, branscher Fonder, ädelmetaller Aktier Lendify Likvida medel Totalt Kommer att sammanfatta utvecklingen per månad samt ge prognos för helåret 2017, byggd på mina sedvanliga normalavkastningsantaganden. Det ser mer krångligt ut, kanske, men förenklar saker och ting för mig.

Eftersom det snart är årsskifte håller jag på att se över sparandet i Min Egen Fond och hur den önskvärda viktningen mellan tillgångarna bör se ut. Viktningen framgår under fliken för Min Egen Fond. Den månadsvisa insättningen i fonden ska uppgå till 6 000 kr under år 2017. De förändringar jag nu gör är - vikten för guld minskas från 5 till 2 % av innehavet. Konkret innebär det att nuvarande innehav behålls, men inga köp görs förrän viktmodellen tillåter det. Beroende på hur guldpriset utvecklar sig kan fonden också komma att avyttras, men det är inte dags för det än. - vikten för likvida medel sänks från 5 till 4 % av innehavet. Jag vill ha en slant redo, om köptillfällen anmäler sig. Men eftersom räntan på kontot bara ligger på 0,3 % per år vill jag inte ha för mycket där. Det kan bli så att jag sänker den önskvärda vikten ytterligare framemot sommaren. - vikten för investeringar i lån sätts till 4 % av innehavet. Här handlar det om att minska nysparandet i aktier till...

Den sista branschfonden jag har är inriktad på miljö och klimat. Och branschernas andel av totalen ska ligga på 20 %. Nordea Klimatfond Fonden placerar i företag som direkt eller indirekt är involverade i satsningar som leder till en effektivare användning av världens resurser. Exempel på sådana områden är resurseffektiva tekniker, utsläppskontroll, vatten- och avfallshantering, förnyelsebar energi, avancerade material, biobränsle och jordbruk. Förvaltningsavgiften ligger på 1,50 %. Mitt innehav är nyköp, på hög nivå, men jag räknar med att kasta in mer pengar i den här fonden eftersom jag antar att den har framtiden för sig. Fonden ska totalt sett stå för 4 % av innehaven i Min Egen Fond. I fonden finns 50 företag, där de tio största innehaven står för 32 % av fondens värde. De tio största innehaven är: Hexcel, Ansys, MasTec, Agilent Technologies, Linde, Ecolab, The Middleby Corp, Waste Management Inc, Compagnie de Saint-Gobain och Bunge. Det mesta av det där har ja...

Notering ang. planerad utveckling av mina finansiella tillgångar 2017. Jag räknar med att nettoinflödet kommer att ligga på + 20,5 % av ingångsvärdet för året. Därtill räknar jag med en total avkastning på de finansiella tillgångarna om 6,3 %. Det är inte detsamma som avkastning på sparandet, för här är räntebefriade transaktionskonton och sånt inräknat. Utvärdering av siffrorna ovan sker om ett år.

Den fjärde fonden i branschblocket är en råvarufond. Branschblocket ska tillsammans stå för 20 % av innehavet i Min Egen Fond. Handelsbanken Råvaror Fonden är en indexfond som går mot 15 råvaror, alltså inte råvaruproducenter, utan själva råvarorna. Förvaltningsavgiften ligger på 0,70 %. Och anledningen till ägande är egentligen riskspridning och variation. Fonden ska totalt sett så för 3 % av innehavet i Min Egen Fond. I fonden finns inga företag, utan omkring 15 st råvaror som är viktiga för de nordiska ekonomierna. De råvaror som har störst vikt är olja, elektricitet, koppar, aluminium och guld. Konkret består innehaven av div. papper som i sin tur går mot själva råvarorna. Jag tvivlar starkt på att man har en hög aluminium i fysisk form, om man så säger. Värderingen (p/e) anges av Morningstar till 14,4, men jag vet inte om det är något att bry sig om. Värdeutvecklingen för mitt innehav sedan köp ligger för närvarande på 14,5 %.

Min Egen Fond består av de tillgångar jag har stoppat in på Avanza. Och Avanza utvecklar av och till den information man får om avkastningen på de olika konton man där har. Här på slutet har det dykt upp en tabell med Sharpekvot 12 mån, standardavvikelse 12 mån, genomsnittlig årsavkastning och genomsnittlig effektiv årsavkastning. Då jag haft mina pengar på Avanza i mindre än ett år är det inte alla värden som är ifyllda, men den genomsnittliga effektiva årsavkastningen är det. Beräkningen görs genom att först räkna om den totala avkastningen till dagstakt som sedan räknas om till årstakt. Och då ser det ut så här för mig i år sedan den 11 april, då mitt sparande fördes över från annan bank. Totalt: + 25,3 % Fondkonto: + 21,2 % Aktier (ISK): + 36,2 % Aktiva fonder (ISK): + 27,5 % Indexfonder (ISK): + 29,3 % Beräkningen sker alltså per konto. Utöver det där har jag också fått litet ränta på det sparkonto jag har där. Det har, så långt, alltså varit ett lyckat år. Nu kan ...

Kan till delar fångas i privatekonomiska termer. För tio år sedan var läget mitt ett annat än det är idag. Under dessa år har en del hänt. Mina samlade tillgångar har idag ett värde som ligger 38,7 % lägre än för tio år sedan. Det kan tyckas tråkigt, men läget idag är i de allra flesta avseenden bättre än då, trots att jag idag bara har reala tillgångar vars värde är 72,9 % lägre än då. Men mina skulder är också lägre, hela 94,9 % lägre. Och mina finansiella tillgångar är 70 % större. Totalt sett är därmed värdet i kronor och ören av det som är mitt på riktigt 112 % större än för tio år sedan. Livet är lugnare. Det tyngs inte heller av onödiga prylar. Det är lätt att andas och att röra sig. Precis som jag vill att det ska vara.

Den tredje fonden bland mina branschfonder är en fond inriktad på realvärden. Branschfonderna ska tillsammans stå för 20 % av innehaven i Min Egen Fond. Och tanken med dem är att de ska spetsa upp avkastningen. Det gör att jag inom blocket söker mer aktiva fonder, men också att jag själv är mer aktiv, så inom det här blocket kan man vänta sig en större snurr på tillgångarna. Robur Realinvest Fonden placerar globalt i aktier i bolag med en stor andel reala tillgångar, som fastighets- och kraftbolag. Normalt investeras 25 procent av tillgångarna i Sverige. Det senare bidrar till att hålla andelen pengar jag har i Sverige på en alldeles för hög nivå. Förvaltningsavgiften ligger på 1,25 %. Och fonden ska stå för 3 % av innehaven i Min Egen Fond. Samtidigt är det här en kandidat för byte, men hittills har det hindrats av att den ligger på vanligt fondkonto, inte på ISK. I fonden finns 64 företag, där de tio största innehaven står för 41 5 av fondens värde. De tio största innehaven är: ...

Den andra fonden bland mina branschfonder är en teknologifond med anor. Den hade sin toppnotering den 28 augusti år 2000. Värdet idag ligger en bra bit under den toppnoteringen. Så, ja, det är gamla Robur Contura det handlar om. Robur Technology Fonden placerar globalt i aktier huvudsakligen i bolag inom informationsteknologisektorn. I sektorn ingår till exempel bolag verksamma inom mjukvara, datortillverkning, kommunikationsutrustning, halvledare och IT-tjänster. Och den bidrar alldeles avgjort till att öka den andel av slantarna jag placerar i USA. Förvaltningsavgiften uppgår till 1,25 % och fonden ska enligt den viktmodell jag har valt står för 4 % av det totala värdet av Min Egen Fond. I fonden finns 50 företag, där de tio största innehaven står för 51,8 % av fondvärdet. De tio största innehaven i fonden är Alphabet, Apple, Facebook, Microsoft, Oracle, Visa, Mastercard, SAP, Samsung och Broadcom. Värderingen (p/e) ligger på 22,7. Värdeutvecklingen för mitt innehav sedan köp ...

Det tredje blocket i Min Egen Fond består av ett antal branschfonder. Tillsammans ska blocket stå för 20 % av innehavet i min egen fond. Här är tanken att söka komplettera den grund som byggts i form av geografiska huvudregioner och geografiska sidoregioner. För närvarande är slantarna placerade i fonder inriktade på läkemedel, teknologi, fastigheter, råvaror och klimat/miljö. Robur Medica Fonden placerar globalt i aktier i bolag verksamma inom den hälsorelaterade industrin, såsom läkemedel, bioteknologi och hälsorelaterad service. Den är vald som "balansfond" i syfte att ha en bra riskspridning totalt bland innehaven. Förvaltningsavgiften ligger på 1,25 % per år och fonden ska totalt sett stå för 6 % av innehaven i Min Egen Fond. Den ligger på vanligt fondkonto, så nyköp görs inte. I fonden finns 39 företag, så fonden är ganska fokuserad. De tio största innehaven står för 53 % av fondvärdet. Det tio största innehaven är: Johnson & Johnson, Merck, UnitedHealth Group,...

När jag började skriva den här bloggen för litet drygt ett år sedan var mitt sparande och min privatekonomi styrd med avseende på en viss kurva i ett visst diagram. Det diagrammet visas här nedan. Då inriktade jag mig helt och hållet på att få den gröna linjen (= sparande minus lån) på att växa i planerad takt. Det innebar då i sin tur att jag fördelade överskottsslantarna på den blå kurvan (sparande) och den röda kurvan (låneamorteringar). Sedan dess har den röda kurvan pressats ner till noll och jag kan nu helt och hållet koncentrera mig på den gröna direkt. Samtidigt innebär livet ständiga avvägningar. Och den avvägning jag nu gör är mellan konsumtion och sparande. Totalt sett rör jag mig nu inför 2017 med en tänkt sparkvot om 31,5 % av nuvarande nettolön. Det är för högt, så det kommer inte att hålla. En del av sparandet kommande år är alltså att betrakta som inom året omfördelad konsumtion. Mitt egentliga korta sparande (och den sparkvot som knyts till det) består av insättn...

Om - lönekontot visar överskott med 500 kr/månad - sluta-röka-sparandet om 1800 kr/månad fortsätter - sparkontot fylls på med 1000 kr/månad - fonder/aktier köps för 5000 kr/månad - livförsäkringspremien om 300 kr/mån betalas - avkastningen på fonder/aktier blir 0,7% per månad Så nås miljonen inom 3 år.

Den vikt som åsatts kategorin c4. Råvaror har halverats och den ska framöver bara stå för 3 % av mitt innehav. Ny kategori c5. Klimat/miljö har lagts till och mitt innehav där ska stå för 3 % av totalen. Säljer en av mina råvarufonder och stoppar pengarna i klimatfond för att anpassa i verkligheten. Affären görs på måndag. På sikt torde den vikt som tilldelas kategorin c5 justeras uppåt.

Den tredje sidorregionen bland mina innehav är Östeuropa. Robur Östeuropafond Fonden placerar främst i aktier i olika branscher i Östeuropa, men har  möjlighet att placera upp till 20 % av tillgångarna i exempelvis EU eller USA om dessa innehav har "viss" koppling till Östeuropa. Förvaltningsavgiften ligger på 1,42 % och fonden har jag för att jag vill ha geografisk täckning över klotet. Mitt innehav ska stå för 1 % av de samlade tillgångarna i Min Egen Fond, enligt den viktmodell jag har valt. I fonden finns 68 företag, där de tio största innehaven står för 46,5 % av fondvärdet. De tio största innehaven är främst ryska: Lukoil, Gazprom, Sberbank of Russia, OAO Novatek, Magnit, Emlak Konut Gayrimenkul Yatrim Ortakligi, Norilsk Nickel, Kernel Holding och OTP Bank. Värderingen (p/e) är inte hög, utan ligger på 7,9. Värdeökningen sedan köp ligger för mitt innehav på dryga 10,5 %. Fonden är ett relativt nytt innehav.

Den andra sidoregionen jag håller mig med är Latinamerika. Sidoregionerna ska stå för 5 % av innehavet i Min Egen Fond. Handelsbanken Latinamerika Fonden är aktivt förvaltad  och ganska fokuserad. Förvaltningsavgiften är ganska hög, 1,60 %. Fonden ägs eftersom jag vill ha täckning över världen. Fonden ska enligt min viktmodell stå för 2 % av mina innehav. I fonden finns nu 63 företag, där de tio största står för 40,2 % av fondvärdet. De tio största innehaven är: Itau Unibanco, Kroton Educational, Itausa Investimentos, BMF Bovespa SA Bolsa Valores Merc Fut, CCR, Ser Educational, Embotelladora Andina, Grupo Aeroportuario del Sureste SAB de CV ADR, Hortifrut och Promotora Y Operadora de Infraestructura SAB de CV. Värderingen (p/e) ligger för närvarande på 14,2. Värdeutvecklingen sedan köp för mitt innehav ligger just nu på - 7,8 %, den enda fond jag äger med negativ utveckling. Det är ganska nyligen jag har gått in i fonden.

Den andra delen av Min Egen Fond består av tre geografiska sidoregioner: Afrika, Latinamerika och Östeuropa. Huvudregionerna som gåtts igenom hittills ska stå för 55 % av innehavet, medan sidoregionerna tillsammans ska stå för 5 %. Simplicity Afrika Fonden är en ganska fokuserad fond, men som strikt placerar enligt någon form av kvantitativ modell, vilket innebär att varje innehav i fonden ska kunna motiveras statistiskt. exakt vad det betyder, har jag ingen aning om. Men fonden innehas då jag vill ha en fond som inriktar sig på Afrika. Jag har haft en sådan förr, en som Robur drev, men de lade ner den. Förvaltningsavgiften i den nu ägda fonden är ganska hög, 1,90 %, men kontinenten har en betydande tillväxt och det kan vara värt att ta avgiften för att kunna ta del av den. Fonden ska enligt min viktmodell stå för 2 % av mina innehav. I fonden finns nu 50 företag, där de tio största står för 42,6 % av fondvärdet. Mest pengar landar i Sydafrika. Företag i Nordamerika och Europa...

Den femte huvudregionen jag inriktar basen i mitt sparande på är Sverige. Tanken är att min Sverigefond ska stå för 5,5 % av innehaven i Min Egen Fond. Totalt sett ligger mer av mina sparslantar i landet, vilket är en följd av att jag har andra fonder som innehåller svenska papper och att jag nu har en del aktier också. Annars är jag av åsikten att man bör akta sig för s.k. home bias, eftersom världens ekonomi är mycket större än den svenska. På sikt tänker jag mig att den andel av mina sparslantar jag har i svenska tillgångar bör minska. Men just nu ser det ut som det gör. Robur Access Sverige Fonden är en indexnära fond, som investerar i företag i olika branscher i Sverige. Förvaltningsavgiften ligger på 0,20 % och det var tungt vägande bakom valet av fonden. Och just denna fond ska alltså stå för 5,5 % av det samlade innehavet i Min Egen Fond. Den står just nu för 7,2 % av mitt innehav och ligger på vanligt fondkonto, inte ISK, varför inga nyköp görs alls. I fonden finns 86 för...

Min Egen Fond är ju indelad i ett antal kategorier. En av dessa utgörs av fem "huvudregioner" och den fjärde av dessa är Japan. De fonder jag har och som är inriktade på de fem huvudregionerna utgör basen i mitt sparande och det jag har där ska tillsammans stå för 55 % av mitt innehav. SPP Aktiefond Japan Fonden är en indexnära aktiefond som i sina placeringar söker att efterlikna utvecklingen på den japanska aktiemarknaden. Dess andel av Min Egen Fond ska vara 5,5 % enligt min valda viktmodell. Förvaltningsavgiften är 0,20 %. Mitt syfte med att äga fonden är rakt på sak: Bred och billig exponering mot den japanska aktiemarknaden. I fonden finns 241 företag, där de tio största innehaven står för 19,8 % av fondens värde. De tio största innehaven är: Toyota, Mitsubishi UFJ Financial Group, SoftBank Group, Sumitomo Mitsui Financial Group, KDDI, Honda Motor, Mizuho Financial Group, Sony, Keyence och NTT DOCOMO. Värderingen (p/e) ligger nu på 15,3. Och värdeutvecklingen för...

Så har då turen kommit till den tredje största av de huvudregioner som utgör basen i mitt fondsparande. Det handlar om Europa, som enligt min valda viktmodell ska stå för 11 % av innehavet i Min Egen Fond. Här har jag två fonder, en bred indexfond och en småbolagsfond. Småbolagsfonden ligger på ett vanligt fondkonto, medan indexfonden finns i ett ISK. Nyköp sker enbart i indexfonden, medan småbolagsfonden får guppa på på sitt eget sätt. Robur Access Europa Fonden är en bred indexfond som investerar i 15 europeiska länder. Förvaltningsavgiften är låg och ligger på 0,20 %. Skälet till att jag har fonden är att jag vill ha lämplig exponering i bred indexfond mot just Europa. Den låga förvaltningsavgiften vägde tungt vid valet. I fonden finns 444 företag, där de tio största står för 18,5 procent av fondvärdet. Fondens tio största innehav: Nestle, iShares MSCI Europe, HSBC Holdings, Roche, Novartis, Total SA, Royal Dutch Shell PLC Class A, BP, British American Tobacco och Royal Dutch S...

Har skrivit om det förr: Jag äger inte mycket. Mina prylar står f.n. för ca en fjärdedel av värdet av vad jag har. Ändå tycker jag att jag har för mycket. Det jag har: 1. Fordon . En bil och en cykel. Som tillsammans står för 36 % av prylarnas samlade värde. 2. Kläder . Jag har (mer än) vad jag behöver, men behöver rensa och byta ut. Tillsammans står persedlarna för 18 % av prylvärdet. 3. Utrustning . Tält, skidor, verktyg, stekpannor, knivar m.m. Står tillsammans för 17 % av prylvärdet. 4. Böcker . En last. Har fyllt på och behöver rensa. Står för 15 % av prylvärdet. 5. Elektronik . Routrar, paddor, iFånen m.m. Ingen TV. Står för 7 % av prylvärdet. 6. Konst . Har några föremål av värde. Skattar det till 4 % av det samlade prylvärdet. 7. CD-skivor. Har drygt 150 av varierande kvalitet. Överskattar värdet till 2 % av prylvärdet. 8. Möbler . Bor litet, så det rör sig inte om mycket. Köpt billigt. Och onytt. Står för 1 % av prylarnas värde. Ska ev. byta ut något till något nyare. 9. Skor ...

Sitter om morgonen och planerar sparandet i Min Egen Fond för nästa år. Inte övergripande, för det är redan gjort, utan mer i detalj, så att jag kan följa upp och vid behov styra om. Och en fråga som då drabbar mig handlar om hur jag bör reagera om det skiter sig och vi får se nedgångar nästa år. Plan A ser ut så här i termer av IB + köp + avkastning = UB. I tkr då. A. 251 + 72 + 21 = 344 Antagandet är en total avkastning för MEF om knappt 0,7 % per månad och att alla slantar in hålls likvida på sparkontot. Då kommer det att se ut så där. Om alla slantar in istället omsätts i köp av fonder eller aktier, kommer avkastningssiffran att öka, givet avkastningsantagandet. Om nästa års utveckling uteblir kommer utfallet att se ut så här: B. 251 + 72 + 0 = 323 Inte lika kul, men jag kommer inte att ha förlorat några slantar och med den placeringshorisont jag har om 10-12 år helt hanterbart. Surare blir det om det kommer att se ut så här: C. 251 + 72 - 72 = 2...

Fortsätter att kort kommentera mina innehav. Och turen är kommen till den andra geografiska huvudregionen, där mitt fokus är att ha mina slantar i breda indexfonder. Robur Access Asien Fonden är en bred indexfond med inriktning på Asien utom Japan. Det gör att mycket finns i Kina, Taiwan och Korea, men också i Indonesien, Fillipinerna,Thailand och Indien. För att då räkna upp några länder. Förvaltningsavgiften är 0,20 %. Skälet till att jag har fonden är förskjutningen av tyngdpunkten österut i världsekonomin. Bättre att glida med, än att försöka sprattla emot. Att det blev just den här fonden är att det var den enda indexfond jag hittade med önskad inriktning. Den låga förvaltningsavgiften vägde tungt vid valet. Fonden ska stå för 16,5 % av innehavet i Min Egen Fond, lika mycket som USA-fonden. I fonden finns 544 företag, där de tio största innehaven står för 26 % av värdet. Dessa tio största innehav är: Samsung, Tencent Holdings, Taiwan Semiconductor, Alibaba Group, AIA Gro...

Som fondsparare har man ju inte alltid koll på vad man egentligen äger via fonderna. Och detsamma kan egentligen sägas om det man äger via investmentbolag. Så i syfte att få litet bättre koll tänkte jag i en serie inlägg kort kommentera mina innehav och varför jag har dem. Jag börjar med mitt största innehav: SPP Aktiefond USA Fonden är en indexnära aktiefond som i sina placeringar söker att efterlikna utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden. Förvaltningsavgiften ligger på 0,20 % och jag äger fonden då jag siktar på att ha en bas i indexfonder inriktade på ett antal stora geografiska huvudregioner. Fonden ska i enlighet med min valda viktmodell över tid stå för 16,5 % av det totala innehavet i Min Egen Fond. I fonden finns 592 företag, där de tio största innehaven står för drygt 17 % av fondvärdet. De tio största innehaven just nu är Apple , Microsoft , Exxon Mobil , Johnson & Johnson , Amazon.com , General Electric , JPMorgan Chase , Facebook , Wells Fargo och Alp...

Årsskiftet närmar sig, som sagt, och det är dags att förbereda summeringen av året. Och resultaträkningen kommer nog att se ut ungefär så här noterat i tkr: Bruttolön: +455 -Skatt: -126 Nettolön: 329 +Övriga intäkter: 13 Totala intäkter: 342 -Fasta kostnader (räkningar): -76 -Rörliga kostnader (löpande konsumtion): -157 Bruttoresultat: 108 -Amorteringar, räntenetto, m.m.: -18 Nettoresultat: 90 - varav egentligt sparande: 71 - varav överskott på konton, reserver: 19 Det mesta av det här är klart, men vissa justeringar kan det bli innan årsskiftet, framför allt när det gäller de rörliga kostnaderna - det är snart jul. Det finns också en viss osäkerhet när det gäller det exakta beloppet fasta kostnader, men det rör sig i så fall om en eller annan tusenlapp upp eller ner. Så räknat på det där ligger bruttosparandet på 31,6 %, nettosparandet på 26,3 % och det egentliga sparandet i fonder, aktier och livförsäkringen på 20,7 % av de totala intäkterna under året. Det ser ut ...

Av och till använder jag Morningstars X-Ray-funktion för att lysa igenom mitt fondinnehav. Det jag främst är ute efter att få veta är var någonstans i världen mina pengar är investerade. Och den fördelningen framgår av bilden nedan. Fördelningen börjar nu se ut som jag vill ha den. Den enda avvikelse värd att nämna är att jag fortfarande tycker att jag har alldeles för mycket av mina fondslantar i Sverige. Och totalt sett är det mer där, eftersom jag köpt på mig min lilla aktieportfölj. Praktiskt innebär det att jag satt totalt köpstopp i min Sverigefond. Och kommande fondköp ser ut att tämligen exklusivt hamna antingen i USA-fonden eller i Asienfonden. När det gäller enskilda företag är det ju så att de kan finnas i flera olika fonder. Exempelvis finns Apple både i min USA-fond och i min teknologifond. De tio största innehaven totalt sett i mina fonder finns i följande företag: Apple - 1,1 % Johnson & Johnson - 1,0 % Samsung - 0,9 % Taiwan Semiconductor - 0,8 % Tencent H...

Årsskiftet närmar sig och man börjar här förbereda sig. Till dessa förberedelser hör att årets sista sparslant nu förts över från den ena banken till den andra. Så 5 000 kr sattes för en stund sedan in på sparkontot. I och med den handlingen är också årets sparande komplett. Inga fler överföringar är planerade. Inga ytterligare köp av fonder eller aktier kommer att ske. I år. Det där gör också att årets sparslant kan anges för det egentliga sparandet, dvs. det som avsätts för sparkonto, fonder, aktier och livförsäkring. Den samlade slanten för 2016 blev 71 029 kr, vilket då innebär att ambitionen om ett planerat sparande om 5 300 kr/månad har överträffats med ca 12 %. Till sparslanten ska läggas ytterligare poster: amorteringen av billånet och de samlade överskotten på transaktionskontona. Dessa båda sparsummor uppgår till ca 11 500 och någonstans kring 15 000. Det senare beror dock litet granna på hur utgifterna kring jul och nyår kommer att se ut. Totalt ser därmed det totala spa...

Det här med sparande kan emellanåt kännas litet långsamt kan jag tycka och ibland blir jag litet otålig. Möjligen har det att göra med minnen från det kvalificerade vansinne som rådde inför millennieskiftet, då det mesta som skrevs om aktier och fonder gick ut på att hitta kursraketer som mångdubblade sitt värde på några månader. Den nya ekonomin låg i botten och jakten på förhoppningsbolag låg i tiden. Det sprack, naturligtvis. Den senaste svängen in i sparande och investeringar inledde jag den 1 januari 2012. Dagen innan gjorde jag mig skuldfri och avslutade därmed en period i livet som ekonomiskt sett varit mindre kul. Återhämtningen hade då tagit tre år efter den lägsta punkt som nåddes i slutet av 2008. Från och med januari 2009 vände det dock och sedan dess har det trampat på uppåt. Nå, där i början av år 2012 stod jag inför ett val. Omsätta den disponibla inkomsten i konsumtion och låta ev. överskott osystematiskt ackumuleras på konto? Eller inleda ett systematiskt spa...

Och man är här nöjd med att storbanken byttes bort ... Nischbanker får bättre kundbetyg än storbankerna http://omni.se/a/OdmdA Och en förklaring ses här: Fokus på upplevelse istället för faktiska tjänster, vilket i sin tur skapar förljugenhet i kommunikationen med kunderna. ”Vi är besvikna över resultatet från SKI. Vår nya ledning och alla medarbetare har det senaste halvåret arbetat hårt med att göra kundupplevelsen lite bättre varje dag”, skriver Swedbank.

Åter på display. Ni tre avgör inte vad som är rasism Skulle man själv ta åt sig av alla nidbilder som görs och som man kan se sig omfattas av numera fick man inte göra annat än att skriva indignerade inlägg om det överallt. Ty man hör ju till den grupp som utnämnts till allas fiende i det här landet. Man. Grisskär. Medelålders. Och tämligen traditionell i valet av sexualobjekt man uppskattar samröre med. Hyggligt välavlönad också. För att då fullborda bilden av ett riktigt praktsvin. Som kör bil, dricker öl och gillar fotboll. Äter kött och fiser. Men inte deltar i parader. Mycket humor bygger på stereotyper. Så man är väl rolig då.

Utveckling inkl. insättningar sedan den 20 juni 2016: Noterad i kr: + 33,8 % Noterad i gr guld: + 31,9 % Noterad i USD: + 20,1 % Efter Brexitvalet alltså. Och i en period när Trump stolpat in i världspolitiken som en elefant med koordinationsbekymmer i en porslinsaffär.  Han är farlig, Trump, främst genom sitt demonstrerade förakt för kunskap och sin tillit till att hans egna fördomar är korrekta. Typen känns igen. Har träffat en eller annan VD för stora företag genom åren som uppvisat samma brister. Trump befinner sig dock på arena med andra spelregler än de som gäller i det segment han kunnat domdera inom tidigare. Och anpassar han sig inte till spelplan och spelregler kommer karln att ställa till det. Rejält. Och den sannolika konsekvensen av det torde bli att han inte ens klarar fyra år i VH innan han avsätts. Ta plats i huset torde han dock hinna med att göra. Tyvärr. Men det finns de som tror att han stoppas innan dess.  Idag slår man här en koll på Italien.

Var tämligen begränsad och syftade till att få koll på vad jag har i form av underställ, kalsonger och strumpor. Och jag är väl försedd, utom vad gäller strumpor. Tanken var också att rensa litet, men där går jag alltid bet. Jag har svårt att slänga saker som kan användas. Och det gör att antalet grejer på listan ökar istället för att minska. Det enda som rensades ut igår var en strumpa som det gått hål på. Den andra behöll jag, som reserv. Listan över ägda grunkor kompletterades också med nyligen köpt Apple TV och nyköpet av router för mobilt bredband. Rensningsprojektet är dock inte övergivet. Somliga pinaler har nu en status som gör att de kan användas en gång och sedan gå hädan. Det gäller främst en del kläder. Köpstopp gäller tills det är gjort. Fem skjortor ska bort. Tanken är att beståndet ska uppgå till 10 jobbskjortor, fem fritidsskjortor och fem sommarskjortor. Som mest. Idag har jag 25 skjortor, så fem ska bort. Nästa inventering inriktas på mina böcker. Där finns en del att...

Dagen ska ägnas ett smärre inventeringsprojekt: underställ, kalsonger, strumpor. Smärre rensningsinsatser förväntas.

Så har det i alla fall framställts. Före och efter Brexit. Före och efter Trumpvalet. Sedan den 20 juni noteras i alla fall värdet av Min Egen Fond (fonder, aktier, sparkonto) i kr, gram guld och USD. Utvecklingen: +34,8; +31,3 och +20,4. Procent, alltså, inkl. både köp och värdeförändring. Valutor ...

Inläggsfrekvensen här på bloggen har kraschlandat nu under november. Skälen till det är antagligen många, men kan sammanfattas: skrivlusten har trutit. Kanske beroende på världsläget, som jag inte får någon som helst ordning på och därför inte riktigt vet vad jag ska leverera för synpunkter om. Men nu är ju inte bloggen primärt till för att kommentera sånt, utan är mer till för att uttrycka funderingar kring min ekonomi och mitt sparande. Och när det gäller det har det helt enkelt inte varit så mycket att säga heller. Viktmodellen för fonderna gäller, justeringar har gjorts. Nysparandet går resten av året in på konto, så inte heller där finns många funderingar att lägga ut. Det rullar helt enkelt på. Enda undantaget är det nya äventyret med aktier, men då det sker ganska tanklöst finns än så länge inte så mycket vettigt att säga. Basen för sparandet ligger fortfarande i fonder och så kommer det att vara. Aktieportföljen har en rätt extrem chansningskaraktär och så kommer...

Nu när världen blir allt konstigare, USA valt Blofeld till president och vi i Sverige har två år kvar med Elevråd istället för regering, har man här justerat sina förväntningar. Uppenbarligen är jag helt värdelös på att förutsäga utfall av politiska och ekonomiska skeenden i världen. Brexit överraskade. USA-valet likaså. Svarta svarar flyger och det oväntade händer hela tiden. Hur formar man en Plan då? Så här: Fondinnehaven får tuffa på nu ett tag. Orörda. Samtidigt köper jag på mig en liten aktieportfölj med exponering mot små bolag i tidiga skeden. Tanken: Det som i stort sker, det sker. I det lilla gömmer sig oanade möjligheter. Utöver det stoppas nysparandet in på sparkonto några månader, innan sedvanliga månadsköp i fonderna återupptas. Krutröken har ännu ej skingrats. Först när den så börjar göra är det dags att formulera bestämd linje. Men hälften av guldet har jag sålt.

En hel del av årets avkastningssiffra hittills har jag att tacka guldet för. Jag började köpa i augusti 2015, sålde i april och gjorde en del korta derivataffärer av blygsam omfattning under maj. Sedan köpte jag en ETF i juni som går rakt mot guldpriset, som ett slags ankare i portföljen. Den har sedan guppat litet. Men nu fyller den sin funktion. Guldpriset upp 5 %. Och fonden står för 10 % av innehavet. Ljus i mörkret ...

Så ser det ut att bli. Tyvärr. Och då må man fundera ut en Plan för att hantera det.

Sociala medier.  - Fejsbokk är ju ett ställe som ibland erbjuder ett visst nöje, men på senare tid är intrycket att flödet av kommersiella inslag som annonser har exploderat. Och det medför för min del att intresset att hålla sig uppdaterad kraschlandat. Igår gjorde jag dock ett försök att rensa flödet genom att avböja alla inlägg från ett antal stora företag. Och flödet i stort tvärbromsade. Bra så, men värdet av FB ter sig i mina ögon vara en aning uppblåst. USA-valet . - Galet. Oroande. Och på upploppssträckan. Här håller man tummarna för att världen ska slippa Trump, men håller öppet för att världens dumskallar än en gång kommer att vara tillräckligt många för att ställa till problem. Liksom de gör här hemma. Bekymrad är jag här över den begränsade förmåga dumskallar har till mer kvalificerade intellektuella resonemang, höjda någon eller några nivåer över sina snävt definierade identifikationer med slarvigt avgränsade sociala kategorier. Stringens i tankeapparaten tycks stå låg...

Efter att ha kollat runt på div. nyhetssajter, bestämmer jag mig för att trots de orosmoln som finns ändå fortsätta att exekvera omviktningsplanen. Så i november sker följande:  Säljer en del av råvarufonden och tar ut en del från sparkontot. Köper USA (2), Asien (1,2), Japan (0,3) och Europa (0,4). Och avslutar sedan månaden med att köpa Asien (4,5). Köpen planeras göras på onsdag. Så jag hinner ta hänsyn till utfallet i pågående vansinnesval.

Är man, numera. Och man har sett en del vansinnigheter passera i nyhetsflödena genom åren. Men de senaste årens sörja med Sverigedemokrater och Trump, tar nog ändå priset i obegriplighet. Ibland blir man en aning uppgiven ...

Så har det då hänt. Dylan har hört av sig och det ser ut som att pristagaren kommer att på plats ta emot priset. Vilket då leder till ett moraliserande utbrott i Expressen , från en av de kvinnliga krönikörer som tycks ha utnämnt sig själv till någon slags moralisk överhöghet och expert på vett och etikett. Visst, man kan fråga sig varför Dylan varit tyst tills nu, men att ge sig till att leverera förklaringar till beteenden av det slaget bör man nog avstå från, eftersom man inte har någon som helst koll på vilken livsresa den personen egentligen gör. Hur livet ser ut på insidan, liksom. Att moralisera över det ter sig än mindre lyckat, eftersom man då ger sig till att också värdera något man inte vet något om. Det som intresserar mig i den här affären är hur provocerade dessa kvinnliga krönikörer verkar ha blivit av att Dylan fått priset och hur besatta de är av att förminska de (män) som verkligen gillar Dylan (eller Lundell) samt hur villiga de är att i offentligheten uttala för...

Socialdemokratiska Arbetarpartajet. Det kan inte hjälpas, men det intryck jag alltid får av det sällskapet beskrivs bäst med ett enda ord. Hyckleri. Och det är tämligen genomgående. Därför blir jag inte längre det minsta överraskad av Sahlins piruetter eller av nyheter om statssekreterare som använder skattepengar vårdslöst. Det är som det brukar vara. Men emellanåt ter sig hyckleriet svårt att acceptera. Som när det handlar om vinster i "välfärden". Senaste beskedet är att partajet kommer att stoppa såna i skolan, men inte i vård och omsorg. Prioriteringen är underlig. Om vinster i välfärden är ett problem, borde prioriteringen vara precis tvärtom, eftersom ev. negativa konsekvenser av vinster i välfärden torde vara större inom vård och omsorg och därtill drabba människor med sämre förutsättningar att göra egna informerade val. Skolan borde vara det mindre problemet. Så varför prioritera så? Förmodligen för att välfärdsbolagen behövs för att vård och omsorg ö...

Kronan kollapsar, enligt rubrik på sajt. Och man har blivit en aning fattigare. Igen.

Lönen på plats. Månadens sparbelopp överfört. Fyra fondköp beordrade.

Snart är det då bara två månader kvar av år 2016 och det börjar bli dags att skåda fram mot årsskiftet. Det som händer i privatekonomin just nu är att jag tar höjd för ökade kostnader nu mot slutet av året. Det sker genom att det planerade sparandet bromsas in litet grann, så att det över året landar på 5000 kr per månad in i fonderna plus 300 kr per månad in i livförsökringen. För årets sista månader innebär det att dessa delar av sparandet minskas med 1000 kr, 1500 kr respektive 2000 kr. - Men utöver det hamnar alltså månadsöverskotten på konton, vilket i skrivande stund gör att det totala sparandet per månad över året kommer att ha uppgått till ca 7300 kr. Så sparkvoten ser ut att totalt sett över året landa någonstans i trakten av 26,5 procent. Med reservation då för att det kommer att gå litet extra pengar ut här mot slutet. I balansräkningstermer ser prognosen för året just nu ut så här: Tillgångar : +18 % - finansiella tillgångar: + 35 % - reala tillgångar: - 15 % Sk...

Läser en krönika om Dylans nobelpris skriven av någon Malin Ullgren. Publicerad i DN. Krönikan är en av nu många texter där kvinnor skriver om frågor med viss anknytning till att Dylan fått årets litteraturpris. Gemensamt för alla dessa kvinnors skriverier är dock att deras texter inte handlar om Dylan eller hans texter. Istället är det främst ett annat tema som de ger sig i kast med: mer eller mindre förklenande omdömen om män som gillar Dylans texter och musik. Och som en konsekvens av det skriver de om de ilskna reaktioner de fått ta emot av män som gillar Dylan alternativt inte gillar att kvinnor skriver förklenande om män som gillar Dylan. Ullgren lägger nu ytterligare en vinkling till det hela: Dylan vore inget om inte kvinnor sjöng hans sånger. Så egentligen borde väl Joan Baez ha fått priset. Själv noterar jag förstrött fånerierna. För fånerier är det.

Kommande löns avsättning till sparande uppgår till 7500 kr och jag har haft bryderier angående hur jag ska förfara med den slanten. Ett alternativ har varit att lägga slantarna på sparkontot och sedan avvakta hur det går med fondkurser och valutor och så. Ett annat alternativ har varit att strikt följa min Plan, som handlar om att köpa i linje med vald önskvärd viktning mellan fonderna för att så snabbt som möjligt få fördelningen dit jag vill. Och mellan alternativen har jag velat hit och velat dit. Men nu har jag stannat. Och bestämt mig. Under kommande fyraveckorsperiod ska följande köp göras: Asien - 1500 Afrika - 2000 Latinamerika - 3000 Östeuropa - 1000 Men jag köper inte allt på en gång, utan delar upp det hela: Asien - fem köp à 300 kr Afrika - fyra köp à 500 kr Latinamerika - sex köp à 500 kr Östeuropa - fyra köp à 250 kr Köp genomförs på måndagar och på torsdagar. Så får det bli.

Dagens Industri publicerar visst info idag om en undersökning som visar att få aktivt förvaltade fonder slår index. Och det är ju inte särskilt förvånande, eftersom seriös forskning länge visat samma sak. Samtidigt pekar undersökningen ut fonder som lyckats slå index och även om den info jag nu har är knapphändig, anar man att den underförstådda förklaringen är att dessa har förvaltats osedvanligt väl. Att det skulle kunna bero på ren tur torde inte nämnas. Själv har jag med Min Egen Fond lyckats bättre än det index jag jämför mot 2014, 2015 och hittills under 2016. Sannolikheten att göra det genom ren tur ligger i trakten av 0,125 eller en av åtta. Jag gottar mig så klart åt att det har gått bra. Men måste nog ändå erkänna att förklaringen mest handlar om tur. Om lyckosamma val. Har jag tur håller det i sig.

Det finns många av slaget numera. Och de tycks mig vara märkliga. Spanar man igenom deras utläggningar verkar det vara så att det inte finns just någonting alls i den moderna världen som inte är ett jättestort problem. Senast handlar det om telefoni och budskapet är att befolkningen har blivit rädd för företeelsen och använder den allt mindre, till förmån då för andra kommunikationsformer. Och somliga krönikörer vittnar . Naturligtvis om hur eländigt allting är. För egen del åser jag den här typen av utbrott med viss förvåning. Telefoner, mejl, sms och andra såna företeelser är för mig verktyg som gör det möjligt att överföra budskap på distans. Och som på det viset är användbara. Och där man själv väljer på vilket sätt man använder dem. Och till vad. Vad problemet som krönikörerna ylar om egentligen består i, det begriper inte jag. Men kanske är det så enkelt att de behöver fylla en spalt. Med någonting.

Måndagen innan brexitvalet började jag notera Min Egen Fond (MEF) i dollar och gram guld, förutom då i kronor. Sedan dess har värdet har värdet av MEF räknat i kronor ökat med 23,4 procent, inklusive nysparande. Men den mängd guld jag kan köpa för MEFs värde har inte alls ökat lika mycket, utan bara med 16,2 procent. Och det beror då främst på att kronan tappat mot USD. Slutsatsen är för min del att min rikedom är synnerligen relativ och att ett snävt svenskt perspektiv är ett misstag. Som framgår av bilden över hur mina tillgångar i MEF fördelar sig ingår guld i innehavet och står för 10 procent av detsamma. Det innebär att en tioprocentig ökning av guldpriset medför en enprocentig uppgång av värdet av MEF. Räknat i kronor. (Dollarkursen förutsätts oförändrad.) Men omräknat i gram guld blir effekten av en sådan prisförändring att jag för värdet av MEF i kronor kan köpa 8,2 procent mindre guld. Och så räknat har jag alltså blivit fattigare. Samtidigt som jag blev litet rikare. Räknat i...

Gäller Min Egen Fond, dvs. det jag har i mitt fondsparande plus sparkontot på Avanza. Vill man jämföra, gör man det mot den önskade fördelning som finns under fliken Fondportfölj. (Not: Fördelningen gäller fonder, vilket innebär att jag har mer i Sverige än vad som syns, eftersom t.ex. fastighetsfonden där placerar till 25 procent i Sverige. Andelen i USA är också större än vad som syns här.)

Kronindex (KIX) har under året gått upp från 108,7 till 115,0, en uppgång med 5,8 %. Vilket då innebär att kronan har försvagats med så mycket i relation till en viktad kombination av relevanta andra valutor. Och det där borde ha haft och komma att få konsekvenser för mitt fondsparande, som ju är höggradigt internationellt orienterat. Just nu har jag ca 13 procent av mitt fondinnehav i svenska tillgångar, medan resten ligger utomlands. Planen är därtill att andelen i Sverige inte ska öka, utan minska. Årets aktuella avkastningssiffra är för fonderna 18,9 procent, när innehavet noteras i kronor. Men noterat i gram guld eller i USD är utvecklingen inte lika stark. Den är positiv, men svagare. Och använder man nu KIX-förändringen och korrigerar med den blir årets uppgång totalt sett på det här viset: 18,9 - 5,8 = 13,1. Ungefärligen. Här höftas det friskt. Det ser heller inte så där väldigt illa ut. I år. Historiskt kan jag i det tidsperspektivet vara nöjd. Men det avgörande nu är slutsats...

Som har ägnats åt att kolla sparläget, som ser så pass bra ut att man börjar känna viss oro för att utvecklingen är överdriven. Oron är dock inte så där jättestark, eftersom olika kraschscenarion har simulerats och än så länge ser möjligheterna goda ut för att det ändå ska landa rätt inom ramen för den 10-12-årsperiod som intresserar en. Med världsläget förhåller det sig annorlunda. Trump? Hur kunde det hända? Nu envisas man här med att ändå tro att USA:s väljarkår kommer att till övervägande del bestå av någorlunda förnuftiga människor, men ... skräp händer och svarta svanar finns ... En sak som är positiv med det valet är dock att media gett sig till att granska fakainnehållet i de påståenden kandidaterna har gjort. Det är bra. Och man hoppas här svenska journalister förmår att ta efter. Här tvivlar man iofs på deras förmåga. Men man hoppas. 

Man har gjort uppehåll. Med bolmandet. Och idag är det 18 dagar långt. Och för att hålla i "köper" jag var dag ett paket i form av ett mikrosparande. Planen är att fortsätta med det i tio månader, vilket då innebär ett extrasparande om 15000 kr. För dessa pengar ska något roligt göras. Till sommaren. Bieffekt: Det har blivit lättare att andas.

Kring den önksde viktningen mellan fonder. Har justerat tillbaka litet grann, så att bara fem procent ska ligga i andrahandsregionerna och tjugo procent i branscherna. Sedan får det gälla fram till årsskiftet.

Man håller sig ju med en teori, som går ut på att framtidens tillväxt primärt kommet att ske i regioner på väg att hinna ikapp. Och än är man relativt ung, så sparhorisonten är tillräckligt lång för att man ska kunna våga sig på en del risktagande. Justerar alltså bland åsatta önskade vikter i fondportföljen (se den fliken). Huvudregionerna väger tillsammans 60 av 100, men USA-vikten minskas till förmån för Asien, för jag är ganska övertygad om att den tyngdpunktsförskjutningen i världsekonomin kommer att fortsätta. Den vikt som tilldelats specifika branscher minskas också, från 20 till 15 av 100, vilket också minskar den andel av pengarna som hamnar i USA. Den andelen kommer dock fortfarande vara störst, totalt sett. Det faktiska värdet idag är att jag har knappt 40 % där och när alla justeringar är klara kommer jag att ha litet drygt det och det får räcka. Minskningen på branschsidan tilldelas världens eftersatta regioner: Afrika, Latinamerika och Östeuropa, där nu den tillde...

En fördel med att hålla sig med ett antal standarddiagram över sitt sparande är att man kan simulera olika händelser och se de mer långsiktiga effekterna av det. I diagrammet nedan kraschar världens börser nu i oktober. Kraschen innebär att mina fonder tvärt rasar med 40 %. Efter kraschen återgår saker och ting till det normala, vilket innebär en stadig uppgång av innehavet med 0,7 % per månad, vilket är vad jag utgår ifrån när jag kalkylerar. Den blå kurvan är alltså värdet av mitt sparande 2016 och den gröna är värdet 2017. Och även om en sån krasch nu inte skulle vara kul, skulle en sådan krasch bara försena mitt sparande med ett år. Det kan jag leva med.

Hittar en bok som levande beskriver något som är okänt för många ...

En sådan här dag, när det mesta tycks surt, siffrorna är röda och förkylningen har slagit till, kan det vara värt att muntra upp sig litet. Ett sätt att göra det är att kolla litet på hur den egna nettoförmögenheten har utvecklat sig de senaste tre åren och på hur den enligt de planer man har kan komma att utveckla sig kommande tre år. Vilket då visas i diagrammet nedan. Som man kan utläsa av grafen har det ganska stadigt tuffat på, nettot har stadigt vuxit och kommer så fortsatt att göra, eftersom det fortfarande är så att insättningarna jämfört med avkastningen är betydligt större. Annars är det så att jag har drabbats av litet skrivtorka. När det gäller privatekonomins utveckling börjar jag nu landa i en stabil modell, där justeringarna kommer att vara på marginalen. Nysparandet under resten av året följer modellen och syftar till att få till viktningen mellan innehaven som jag vill ha dem. Idag innebär det fondköp i Afrika, Latinamerika och Östeuropa. Plus en liten slatt råvaro...

Världens börser brakade igår iväg neråt. Räknat i lokala valutor. Värdet av mina fonder steg. Räknat i kronor. Blev jag då rikare eller fattigare? Kan man undra ...

Lätt tillbakalutad väntar man sig nu att få veta saker. Om det.

Med anledning av gårdagens partiledardebatt har jag ett radikalt förslag: Slopa skolplikten. Avbryt all offentligt finansierad skolverksamhet. Vänta sedan ut det hela, tills dess de självreglerande och självorganiserande krafterna fått verka nog länge för att fixa till saker och ting.

Maria Wetterstrand har visst satt fingret på en viktighet i en krönika i GP. Wetterstrand: ” Sanningen alltmer ointressant ” Det är bra att det uppmärksammas. Men den kultur som uppmanar alla att hålla sig till sin egen subjektivt upplevda sanning är inte ny. Och sanningsbegreppets upplösning har många år på nacken, inte minst inom utbildningssystemet. Det är ett allvarligt problem. Och ett som sannolikt inte kommer att rättas till på ett bra tag.

En tanke som ligger under min valda sparmodell är att Sverige nog är bra, men en liten del av världsekonomin. Därtill en del av världsekonomin som torde växa mindre än den del som ligger utanför Sverige. Och den tanken bekräftas av data man kommer åt via Google Public Data Explorer. Där finns en datamängd som prognosticerar den svenska BNP-utvecklingen 2010-2030 till att bli +48 %, medan världens förväntas bli +88 %. Det är en viss skillnad. Och om allt nu fungerar ska skillnaden framgå av diagrammet nedan.

Ta världens största storstadsområden, räknat i befolkning. Summera. Då upptäcker man att det i dessa områden bor ca 902 miljoner människor. Och om man då dividerar det med den aktuella skattningen av världens befolkning, som nu är ca 7,5 miljarder, får man veta att 12 % av världens befolkning bor i de 100 största storstadsområdena. Urbanisering.

Mitt sparande i fonder syftar ju, naturligtvis, till att jag efterhand ska bygga en penningmaskin som ger god avkastning per insatt krona. Syftet är inte att jag ska kunna leva på den avkastningen, utan att genom kapitaluppbyggnaden tillsammans med avkastningen skapa mig en grund för ett relativt oberoende av den dagliga grottekvarn jag befinner mig i. Trygghet, helt enkelt. Den placeringsfilosofi jag har valt har flera komponenter. En är att jag har valt att placera i fonder istället för i enskilda aktier. Skälet till det heter riskspridning, där jag velat skapa en portfölj där olika delar balanserar varandra, men tillsammans ger god avkastning. De risker jag velat diversifiera bort är företagsrisk, branschrisk och landrisk. Den första åker all världens väg just genom val av fonder framför enskilda aktier, eftersom det är på det viset en fond är byggd. Den andra skyfflas bort genom val av flera fonder, som då balanserar varandra. Den tredje kommer man till rätta med genom att inte...

Inför årets sista tre månader är läget så att ytterligare 21,5 tkr kommer att avsättas för nysparande. Hela summan tänks användas till fondköp. Utöver det plockas 2,5 tkr från sparkontot för ytterligare fondköp. Fondköpen fördelas så att 18,5 tkr hamnar i USA-fonden, 3 tkr hamnar i Asienfonden och 2,5 tkr avsätts för att börja bygga innehav i Afrika, Latinamerika och Östeuropa. I procent ser det ut så här: 90 + 10 = 77 + 12,5 + 10,5 Och det där är alltså Plan A. Plan A' är samma plan men justerad för ev. uppstående skevheter inom ramen för normalvariationer. Plan B aktualiseras vid tvärbromsad världsekonomi och kraftiga börsfall och innebär omedelbart, men temporärt köpstopp och samling av nysparandet på konto. Ett tag.

Värdet av Min Egen Fond (MEF), dvs. det jag har i fonder och på sparkontot på Avanza, motsvarar nu hela 599 gram guld. Sedan måndagen innan Brexitvalet innebär det en ökning med 13,8 %, där både insättningar och värdeutveckling ingår.  Om MEF noteras i kronor är ökningen 21 % och noterad i USD uppgår ökningen till 16,4 %. Kuriosa ... men kronan tappar ... 

Nyligen utformade jag en modell för mitt fondsparande där jag har listat den fondsammansättning jag vill ha tillsammans med hur stor vikt respektive fond ska ha inom helheten. Modellen finns under fliken Fondportfölj. Verkligheten ser dock inte ut så och kommande nysparande kommer att användas för att rätta till saker och ting i det avseendet. De största skevheterna ser ut så här: 1. USA. Här vill jag ha 24 procent av innehavet. Idag ligger där 17,1 procent. Så här vankas köp. 2. Asien. Här vill jag ha 15 procent av slantarna. Idag har jag 13,6 procent där. Så jag är nästan i mål, men inte riktigt. 3. Sverige. Målet är att här ha 3 procent. Idag har jag 8,1 procent i den fonden. Definitivt inga köp dit och egentligen borde jag sälja av och flytta slantarna till USA-fonden. Sverige-fonden ligger dock på vanligt fondkonto, så försäljning får skattekonsekvenser, varför jag än så länge bara inför köpstopp. 4. Afrika. Här är tanken att ha 1,7 procent. Idag har jag 0,5 pr...

Ännu en kommentar om saker som ställer till det för en, som jag gjorde en lista över i ett septemberinlägg. Man måste ju bestämma sig. Välja. Men det är långt ifrån säkert att man väljer rätt. Och ett skäl är att det är svårt att se konsekvenserna av de val man gör, när man gör dem. Och det finns det också flera skäl till: många attribut ska jämföras och det är många gånger komplicerat att räkna fram nettoeffekterna för olika handlingsalternativ, utfallet av de val man gör kan vara beroende av vad andra håller på med och framtiden är rent allmänt osäker och fylld av oväntade händelser och Svarta svanar som kan tippa saker och ting över ända. Det bästa man kan göra är att göra så gott man kan när man väljer. Men vara beredd på att det kan skita sig. Och ha en Plan B i beredskap.

Indexfond USA. Afrikafond. Indexfond Asien. I nu nämnd storleksordning.

Guldfond. Indexfond Europa. Indexfond Asien. I nu nämnd ordning.

Det är ju en sak som kan ställa till det. De där kvällarna när det är AW och man bestämt sig för att käka litet med arbetskamraterna och kanske ta en pilsner eller två. Sent får det inte bli, för dagen efter är fylld av förpliktelser. "Ska du gå redan? Nää, stanna en stund till. Har du smakat den nya modepilsnern? Inte? Vänta, jag går och köper." Och man blir kvar. Dagen efter brukar vara tung. Frestelsen för att falla för den omedelbara frestelsen. Trots goda intentioner. Fel säng med fel sällskap är bara en av många tänkbara konsekvenser. Snedsteg. Kan det kallas. Eller impulsköp. På kredit. Ett fynd! Själv röker jag. Det är ett gissel. Många halvhjärtade försök att sluta har gjorts. Och misslyckats. Nog sagt.

Nya fondmodellen (se fliken Fondportfölj) känns tilltalande. Som att komma hem. Noteras kan att den är byggd som en slags amatörmässig motsvarighet till s.k. alfa- och beta-separerad förvaltning. A-delen, som ska stå för 60 % av portföljen, syftar till beta. Den består till övervägande del av indexfonder knutna till för mig primära geografiska regioner. Tanken är helt enkelt att dessa ska följa genomsnittsmarknaden i världen. B- och C-delarna, som ska stå för 20 % av portföljen syftar till alfa. Har jag tur ska de spetsa upp och ge chans till extra avkastning. Här handlar det om mer riskfyllda regioner och branscher. Råvarorna och läkemedlen är där i balanssyfte. D- och E-delarna är drivankare och försäkringar. Här hittas guld, silver och likvida medel. De ska tillsammans stå för 20 % av portföljen, men kan komma att fladdra litet. De likvida medlen syftar också till flexibilitet och kommer att nyttjas när köplägen uppstår. Så satt vikt om 10 % av portföljen är inte låst. Den k...

Under en tid har missnöjet stigit med hur de relativa vikterna mellan mina fonder ser ut. Samtidigt har jag inte haft någon klar modell för exakt hur jag vill ha det. Och modell behövs, annars blir det ingen ordning. Så i morse ordnade jag till en sådan. Och jämförde med det ser ut. Slutsats: Det tar för lång tid att vikta om enbart genom köp. Dessutom var en del obalanser inte insedda. Åtgärd: Säljer somt. Köper annat. Öser in nysparandet också. Plockar därtill ut en del från sparkontot och köper mer. Resultat: Omsätter ca 10 % av det korta sparandet nästa vecka. Bättre balans utifrån valda vikter. Effekt: Hur avkastningen utvecklar sig får vi se. Siktet är nu inställt på att omviktningen i stort sett ska bli klar till årsskiftet. För nästa år ska fondsparandet automatiseras. Fasta slantar månsdsvis in i fonder enligt vald viktmodell. Justering om obalanser uppstår mot den valda modellen ska ske var tredje månad. Syftet är att fondsparandet från och med den första januari ...

Det slår mig, eftersom den här bloggen nu delvis handlar om aktier och fonder och sånt, att de s.k. daytrajdarnas inkomster från den aktiviteten nog också fördelar sig enligt någon sådan där 1/x-funktion som åskådliggörs i förra inlägget. Det innebär att bara ett fåtal lyckas, medan de allra flesta som försöker inte gör det. Och det kan kanske vara värt att komma ihåg, när man i olika sammanhang tar del av deras självrapporterade framgångssagor.

Igår skrev jag ett inlägg där jag grunnade litet över en funktion av slaget 1/x och om huruvida den avspeglar utseendet för inkomster, bokförsäljning m.m. Inlägget finns här . Det motiverades av en del erfarenheter jag gjort på konferenser, där någon stjärnögd framtidskonsult av popslag brukar släppas fram och tala om den nya tiden. Och de brukar nämna att man nu kan leva på e-sport, bloggande, Youtubekanaler, etc. Massor av möjligheter finns, brukar de säga, som inte fanns förr. Och ungdomen ser detta och tar för sig av möjligheterna, medan den förstockade äldre generationen inte fattar någonting alls. Den senare brukar hävda att man bör skaffa sig en utbildning och ett riktigt jobb. Varpå ungdomsgenerationen, som har koll på Blondinbella, Pewdiepie, Kissie - eller vad de nu kallar sig - fnyser och lägger ut dagens outfit i förhoppning om att någon ska bry sig. Och om att pengarna ska börja trilla in. Och visst, Kissie har enligt Bloggportalen massor av besökare per vecka och...